Beslut efter kvalitetsgranskning

Transkript

1 Beslut Solna kommun Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Augustendals förskola, Solna kommun

2 Beslut 1 (4) Inledning Skolinspektionen genomför under våren 2017 en kvalitetsgranskning av förskolors arbete med barn i behov av särskilt stöd. Inom ramen för denna kvalitetsgranskning granskas 35 förskolor, både med enskilda och kommunala huvudmän. Följande frågeställningar ska besvaras inom granskningen: 1. Har förskolan arbetssätt för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd? 2. Tillgodoses behov av särskilt stöd så långt som möjligt i den ordinarie verksamheten? 3. Finns det stödfunktioner och stödstrukturer som kan bistå förskolepersonalen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Skolinspektionen besökte Augustendals förskola med Solna kommun som huvudman, den mars Ansvariga inspektörer för granskningen har varit Lotta Andersson Damberg och Renata Grelak. Under besöket genomförde inspektörerna observationer på avdelningen Getingen. Vid besöket intervjuades hela arbetslaget på avdelningen Getingen, förskolechefen, biträdande förskolechef och personal från förskolans övriga avdelningar samt en av specialpedagogerna från kommunens centrala resursteam. Skolinspektionen har också tagit del av dokumentation från verksamheten. I detta beslut redovisar Skolinspektionen en sammanfattande bedömning av granskningens resultat och anger de eventuella utvecklingsområden som är aktuella för Augustendals förskola. En redovisning av underlaget för detta beslut anges i bilaga 1. För ytterligare information om Skolinspektionens kvalitetsgranskningar se Skolinspektionens webbplats granskning/kvalitetsgranskning/

3 Beslut 2 (4) Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att personalen vid Augustendals förskola till viss del har kunskap om förskolans uppdrag att tillgodose behoven hos barn som är i behov av särskilt stöd. Förskolechefen har inte sett till att personalen har en gemensam förståelse för vad uppdraget innebär och hur arbetet kring barn i behov av särskilt stöd ska bedrivas. Det framkommer i intervjuer att personalen inte har ett gemensamt synsätt på uppdraget. Personalen har möjlighet till reflektion och uppföljning i arbetslagen men det saknas forum för gemensamma diskussioner på hela förskolan för att skapa samsyn kring barns behov av stöd. Förskolans miljö och material är anpassat och tillgängligt för barngruppens behov. Personalen genomför aktiviteter så att alla barn har möjlighet att delta. Skolinspektionen bedömer dock att det varierar på vilket sätt personalen stimulerar till och stödjer barnen i lek och aktivitet. Förskolan har, genom den nya organisationen med barnhälsomöten, rutiner som tillämpas för att tidigt uppmärksamma att ett barn kan vara i behov av särskilt stöd. Arbetslagen reflekterar kring vad som kan påverka barnets situation i förskolan men det dokumenteras inte. Personalen gör muntliga uppföljningar och återkopplar stödinsatser till förskolechefen på barnhälsomötena. Förskolechefen har dock inte utarbetat rutiner för personalen att dokumentera de stödinsatser som görs. Därmed tar inte förskolechefen ansvar för att personalen för ändamålsenlig dokumentation. Förskolan har tillgång till specialpedagog genom kommunens resursteam som också ingår i förskolans barnhälsoteam. Förskolechefen har inte utarbetat rutiner för att tillsammans med specialpedagogen följa upp att insatta stödinsatser är ändamålsenliga eller tillräckliga. Utifrån ovanstående bedömer Skolinspektionen att förskolechefen inte fullt ut tar det ansvar som åligger utifrån styrdokumenten för att barn i behov av särskilt stöd får sina behov tillgodosedda.

4 Beslut 3 (4) Utvecklingsområden Skolinspektionen bedömer att utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden: Förskolechefen behöver ta ansvar för att personalen har kunskap om vad uppdraget innebär och hur arbetet med barn i behov av särskilt stöd ska bedrivas. I detta ingår att ge personalen kompetensutveckling och förutsättningar, exempelvis i form av gemensamma reflektioner och diskussioner, för att utföra arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Förskolechefen behöver ta ansvar för att förskolan har fungerande rutiner för hur arbetet med barn i behov av särskilt stöd bedrivs samt hur det dokumenteras. Förskolechefen behöver ta ansvar för att genomförda stödinsatser följs upp och utvärderas.

5 Beslut 4 (4) Uppföljning Solna kommun ska senast den 9 november 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Som stöd för redovisningen kan bifogade mall (bilaga 2) användas. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionen@skolinspektionen.se eller per post till Skolinspektionen i Stockholm, Box 23069, Stockholm. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :209) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har utredare Marie Sjöberg och jurist Magnus Jonasson deltagit. På Skolinspektionens vägnar Gab el Bran om Enhetschef Lotta Andersson Damberg Utredare/Föredragande

6 Bilaga 1 1 (5) Bilaga 1 Bakgrundsuppgifter om Augustendals förskola Augustendals förskola är belägen i Huvudsta stadsdel i Solna kommun. Förskolan har sammanlagt 55 barn inskrivna på tre avdelningar: Spindeln, Nyckelpigan och Getingen. Avdelningarna Spindeln och Nyckelpigan har barn i åldrarna 1 3 år. Avdelningen Getingen har 22 barn i åldrarna 3 5 år. På förskolan tjänstgör sammanlagt 10 personer varav två är legitimerade förskollärare. På avdelningen Getingen arbetar fyra personer varav en är förskollärare. Förskolan leds av en förskolechef som med stöd av två biträdande förskolechefer ansvarar för ytterligare sex förskolor. En av de biträdande förskolecheferna ansvarar för verksamhetsnära stöd, vilket innebär pedagogisk utveckling, kvalitetsarbete och barn i behov av särskilt stöd. Resultat från granskningen i Augustendals förskola I intervjuer beskriver personalen hur de uppfattar förskolans uppdrag avseende barn i behov av särskilt stöd. De uppger att verksamhet och miljö måste anpassas så att alla barn får det stöd som behövs för bland annat sin sociala och språkliga utveckling. Det framkommer i intervjuer att personalen inte har något gemensamt synsätt, det är svårt att få när det är mycket vikarier. Förskolechefen beskriver att vi är på väg mot en samsyn hos personalen. Personal från samtliga förskolor i enheten har gemensamma studiedagar och arbetsplatsträffar med tid för bland annat arbetslagsvisa diskussioner. Däremot träffas inte de tre arbetslagen på Augustendals förskola tillsammans för att diskutera och skapa samsyn på hela förskolan kring barns behov av stöd. Enligt personalen var det länge sedan vi hade ett sådant möte men ikväll ska vi träffas, det behövs. Förskolans arbetssätt för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd I intervjuerna framkommer att personalen regelbundet samtalar om barnen i arbetslaget. Vi diskuterar, vad ser du, vad ser jag? Ska vi göra något? Personalen pratar med föräldrarna om iakttagelser och funderingar kring barnen. Ibland kommer föräldrarna till personalen med sina funderingar. Förskolechefen har varannan vecka barnhälsomöten med enhetens barnhälsoteam. I barnhälsoteamet ingår en förskollärare från varje avdelning inom enheten, en specialpedagog från kommunens resursteam samt biträdande förskolechef med ansvar för verksamhetsnära stöd, vid behov kan även psykolog delta. Personalen berättar att alla barn diskuteras oavsett om det finns några

7 Bilaga 1 2 (5) särskilda funderingar eller inte kring barnet men de reflekterar först med varandra i arbetslaget. Vid barnhälsomötet får personalen tips och råd från specialpedagogen och kollegor från andra avdelningar och förskolor. Vi får diskutera om vi ska göra en kartläggning eller någon åtgärd. Jag får nya tankar från gruppen genom diskussionerna. Den förskollärare som deltar på barnhälsomötet informerar sedan arbetslaget om vad som diskuterats och om något har beslutats. Det som beslutas vid ett barnhälsomöte dokumenteras i ett protokoll som följs upp och återrapporteras vid nästkommande möte. Solna kommun har tagit fram en gemensam mall för pedagogisk kartläggning men denna har ännu inte implementerats hos personalen. Mallen för kartläggningen innehåller en del där personalen ska beskriva sin oro för barnet samt en del där personalen ska kartlägga situationer som fungerar och inte fungerar för barnet. Kartläggningen ska avslutas med att personalen gör en sammanfattande analys. Vid intervjuer framkommer att personalen i dagsläget gör kartläggningar genom TRAS1. Enligt personalen har de dock inte fått någon utbildning eller stöd i att genomföra dessa kartläggningar. Jag gjorde det själv men hade ingen aning, jag har inte använt TRAS tidigare. Förskolechefen uppger i intervjun att barnhälsomötena bidrar till ett kollegialt lärande och blir ett sätt att skapa samsyn hos personalen kring barn i behov av särskilt stöd. De som sitter med på mötena har blivit väldigt duktiga, de ska sedan ta med detta till arbetslaget. Vidare uppger förskolechefen att hon har uppmärksammat att det behövs en utbildning för personalen i att kartlägga. Ofta när personalen gör en kartläggning går de på lösningen direkt. Vi måste backa tillbaka och ta reda på hur de har kommit fram till det. Förskolans arbete med att tillgodose behov av särskilt stöd Arbetslaget beskriver i intervjun att de har ett inkluderande arbetssätt när ett barn ges särskilt stöd, barnet ska vara med andra barn och ha en känsla av sammanhang. De beskriver att barngruppen används som ett verktyg för att stimulera till samtal, samspel och lek, dessutom förekommer att barnen själva aktivt stödjer varandra. Vidare ger personalen exempel på att de ger särskilt stöd genom att ligga steget före och exempelvis förbereda barn på något som ska hända eller förebygga att barn fastnar i ett beteende. Personalen beskriver att de ofta delar 1 TRAS, Tidig Registrering Av Språkutveckling, är ett verktyg för förskolans personal i att följa varje enskilt barns språkliga utveckling.

8 Bilaga 1 3 (5) upp barnen i mindre grupper vid lek, aktivitet, måltid och i tamburen, förutom vissa dagar då personalen har beslutat att förskolans alla barn ska vara ute på gården samtidigt. Förskolans miljö är utformad utifrån barnens åldrar och materialet är anpassat för den aktuella barngruppen och finns tillgängligt i barnens höjd. Personalen uppger att de inte har pratat så mycket kring hur de använder och anpassar förskolans material för barn i behov av särskilt stöd men att de kan få tips och råd av specialpedagogen vid barnhälsomötet. Exempelvis beskriver personalen att de arbetar med bilder som stöd vid påklädning och toalettbesök. Avdelningen Getingen har en aktivitetstavla där barnen får välja aktivitet och på så sätt fördelas de i mindre grupper. Arbetslaget underlättar för de barn som har svårt med val genom att dessa barn får välja när det inte finns så många aktiviteter kvar att välja mellan. Under observationerna noteras att barnen vid vissa tillfällen delas in i mindre grupper exempelvis vid lek, måltid och i tamburen. Vid andra tillfällen samlas hela barngruppen och förskolans alla barn leker samtidigt ute på gården. Det varierar på vilket sätt personalen deltar och stödjer barnen i lek och aktivitet. Skolinspektionen noterar att förskolans personal inte alltid uppmärksammar och tillgodoser alla barns olika behov. Som exempel kan nämnas att det finns barn som vid utevistelsen inte uppmuntras eller stimuleras att samspela med andra barn. Solna kommun har tagit fram en gemensam mall för handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Förskolechefen uppger dock att de inte har börjat använda handlingsplanen men det kan vara så att personalen gör en handlingsplan för sig själva. Det framkommer vid intervjuer att förskolechefen inte har tydliggjort hur personalen ska dokumentera de insatser som genomförs i verksamheten. Personalen uppger att de utvärderar muntligt men de är osäkra på om insatserna är de rätta. Vidare framkommer att personalen är osäker på hur förskolechefen följer upp personalens insatser av särskilt stöd. Det ska ske på barnhälsomötena men det har vi precis börjat med. Föräldrarna till barnet som är i behov av särskilt stöd är alltid involverade vid utformande och uppföljning av stödinsatser. Den biträdande förskolechefen deltar vid personalens uppföljningsmöten med föräldrar och ansvarar då för dokumentationen. Stödstrukturer och stödfunktioner Arbetslaget på avdelningen Getingen har avdelningsmöte var tredje vecka och personalen brukar få en halvtimme extra när de har arbetsplatsträff en gång i

9 Bilaga 1 4 (5) månaden. Arbetslaget reflekterar över barngruppen och följer upp de insatser och åtgärder som har beslutats vid barnhälsomötet där förskolläraren deltar. Enligt biträdande förskolechef har personalen fått en utbildning genom SPSM men det behövs mer kompetens och utbildning. Personalen uppger i intervjuerna att de behöver mer kunskap, utbildning och handledning för arbetet med anpassningar och särskilt stöd, jag skulle gärna vilja ha stöd från specialpedagogen hur vi ska komma vidare. Vi har ingen förskollärare hos oss så därför är tips och råd välkomna. Förskolan har tillgång till en extra personalresurs men hög omsättning på personal och många vikarier. Enligt personalen påverkar det arbetet med särskilt stöd. Solna kommun har skapat en organisationsmodell för barnhälsan inom förskolan som gäller från januari Enligt den nya modellen ska varje förskoleenhet ha ett barnhälsoteam som träffas varannan vecka och samtliga barn ska nämnas vid barnhälsomötet en gång per månad. Förskolan har tillgång till en specialpedagog från kommunens centrala resursteam. Specialpedagogen deltar vid förskolans barnhälsomöten och arbetar med handledning, avstämning och viss utbildning av personalen. Vid behov har specialpedagogen också möjlighet att konsultera psykolog och förskolans personal har kontakt med BVC och annan extern expertis. Personalen har även stöd av den biträdande förskolechefen med ansvar för ett verksamhetsnära stöd. Förskolechef och specialpedagog uppger att det inte finns rutiner för uppföljning av de stödinsatser som beslutats tillsammans med specialpedagogen. Enligt förskolechefen följs inte insatser upp för alla barn i behov av särskilt stöd upp på barnhälsomötet, det sker bara i samtal med specialpedagog och arbetslag. Vi måste se över detta.

10 Bilaga 1 5 (5) Kvalitetsgranskningens bedömningsunderlag Nedan redovisas i korthet de bedömningsunderlag som använts i granskningen. Bedömningsområde 1 Har förskolan arbetssätt för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd? Inom detta bedömningsområde ingår att granska hur förskolan uppmärksammar att ett barn tillfälligt eller varaktigt kan vara i behov av särskilt stöd och om förskolechefen ser till att barnets situation i förskolan kartläggs. Vidare om förskolechef och arbetslag gör noggranna pedagogiska överväganden för att utforma verksamheten utifrån barnets behov. Bedömningsområde 2 Tillgodoses behov av särskilt stöd så långt som möjligt i den ordinarie verksamheten? Inom detta bedömningsområde ingår att granska hur arbetslaget genomför stödinsatser i den ordinarie verksamheten och i detta arbete anpassar samt använder miljö och material utifrån barngruppens behov. Vidare att förskolechefen tar ansvar för att planerade stödinsatser genomförs av arbetslaget. Bedömningsområde 3 Finns det stödfunktioner och stödstrukturer som kan bistå förskolepersonalen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Under detta bedömningsområde ingår att granska vilka stödstrukturer och stödfunktioner som finns för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Med stödstrukturer avses kompetensutveckling, förutsätt' tingar för kvalitetsarbete, och organisation av verksamheten. Med stödfunktioner avses tillgång till konsultation och handledning inom det specialpedagogiska, medicinska eller psykologiska området.

11 Bilaga 2 1 (2) Bilaga 2 Mall för huvudmannens redovisning till Skolinspektionen Utvecklingsområde 1: Förskolechefen behöver ta ansvar för att personalen har kunskap om vad uppdraget innebär och hur arbetet med barn i behov av särskilt stöd ska bedrivas. I detta ingår att ge personalen kompetensutveckling och förutsättningar, exempelvis i form av gemensamma reflektioner och diskussioner, för att utföra arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet: Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras: Utvecklingsområde 2: Förskolechefen behöver ta ansvar för att förskolan har fungerande rutiner för hur arbetet med barn i behov av särskilt stöd bedrivs samt hur det dokumenteras. Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet:

12 Bilaga 2 2 (2) Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras: Utvecklingsområde 3: Er Förskolechefen behöver ta ansvar för att genomförda stödinsatser följs upp och utvärderas. Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet: Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras: