Verksamhetsrapport. Inledning. Bakgrundsuppgifter om Höjdens förskola

Transkript

1 2 (12) Verksamhetsrapport Inledning Skolinspektionen genomför under hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. Granskningen av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling genomförs i 35 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Höjdens förskola, Färgelanda kommun, ingår i urvalet av förskolor. Höjdens förskola besöktes den oktober 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Skolinspektionen har intervjuat förskolechefen, arbetslaget vid avdelningen Bamse samt en så kallad fokusgrupp bestående av personal från förskolans andra avdelningar. Skolinspektionen har också intervjuat en specialpedagog med uppdrag kring språkutveckling i förskolan. Ansvariga utredare har varit Anna Gabrielsson och Monica Axelsson. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; hög grad, ganska hög grad, ganska låg grad och låg grad. En närmare beskrivning av bakgrund och syfte finns i bilaga 1. Bakgrundsuppgifter om Höjdens förskola Höjdens förskola är en kommunal förskola som ligger i Färgelanda tätort i Färgelanda kommun. Förskolan leds av en förskolechef som också ansvarar för ytterligare en förskola i kommunen. Förskolan har totalt 71 barn inskrivna, fördelade på fyra avdelningar som alla tar emot barn i åldrarna 1 5 år. 19 av barnen är flerspråkiga. Skolinspektionen

2 3(12) har besökt avdelningen Bamse som har 17 barn inskrivna, varav sju flerspråkiga barn. Arbetslaget vid Bamse består av en förskollärare och två barnskötare. Samtliga arbetar heltid vid förskolan. Förskolan arbetar efter läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) med fokus på områdena matematik, språk, utomhuspedagogik samt naturvetenskap och teknik. Resultat Säkerställer förskolechefen att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga ban-us språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i hög grad säkerställer att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen tydliggör styrdokumentens mål och arbetar aktivt med att förankra kommungemensamma mål för arbete med flerspråkiga barn i förskolan. Förskolan har implementerat kommunens handlingsplan för arbete med språkutveckling i förskolan där flerspråkighet inkluderas, och personalen har en gemensam bild av hur arbetet med uppdraget ska bedrivas. Personalens kunskap om uppdraget Förskolechefen berättar i intervjun att arbete med flerspråkiga barns språkutveckling är ett prioriterat mål för alla förskolor i kommunen. Enligt förskolechefen ska förskolornas verksamhet genomsyras av en medvetenhet kring flerspråkighet och mångkultur, oavsett om förskolan har flerspråkiga barn eller inte. Höjdens förskola har sedan länge haft relativt många flerspråkiga barn inskrivna, och många i personalen har arbetat länge vid förskolan. Förskolechefen uppger i intervjun att personalen i stort är "erfarna språk- och kulturpedagoger" med god erfarenhet av att arbeta med flerspråkighet. Personalen bekräftar förskolechefens uppfattning och uttrycker att "det här är inget nytt för oss, vi har hållit på med detta i flera år". Personalen uttrycker att de tycker det är "spännande och intressant" att arbeta med flerspråkiga barn, och att de regelbundet reflekte-

3 4 (12) rar kring och analyserar sitt arbete och sitt förhållningssätt. Enligt förskolechefen har personalen en positiv inställning till flerspråkighet. Både personal och förskolechef uppger att de har pratat om uppdraget utifrån styrdokumenten, i synnerhet förskolans läroplan, och att de har haft diskussioner kring praktiskt arbete med flerspråkiga barn. Bland annat har de haft en planeringsdag och flera så kallade "husmöten" för hela förskolan där flerspråkighet har lyfts och diskuterats. Personalen vid avdelningen Bamse uttrycker att de har en samstämmig bild av hur de ska bedriva arbetet med att omsätta uppdraget i verksamheten, och att de inkluderar de flerspråkiga barnens behov, intressen och erfarenheter vid planering av verksamheten. De ger som exempel att de nu har läroplansmålet för normer och värden som fokusområde och att de har diskuterat hur de arbetar med barnens identiteter, likheter och olikheter, vilket också inbegriper flerspråkighet. Kommunens handlingsplan för språkutveckling I den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av inför kvalitetsgranskningen finns Färgelanda kommuns handlingsplan för arbete med barns språkoch kunskapsutveckling i förskolan. I handlingsplanen, som utformades i början av 2016, finns ett utförligt avsnitt om flerspråkighet som inkluderar såväl teoretisk bakgrund som konkreta arbetssätt och reflektionsfrågor. Handlingsplanen är tänkt som ett stöd till kommunens förskolepersonal i att bedriva och utveckla arbetet med alla barns språkutveckling. Vid Höjdens förskola har förskolechefen introducerat planen vid den tidigare nämnda gemensamma planeringsdagen. Personalen uttrycker att varje arbetslag sedan arbetat för att implementera planen på lite olika sätt. Några har använt sig av konkreta metoder och råd som finns i planen medan andra har fokuserat på reflektion och diskussion kring innehållet. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i hög grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen ser till att personalen har kompetens för uppdraget genom att erbjuda kompetensutvecldingsinsatser och

4 Beslut och verksamhetsrappori 5(12) möjligheter till kollegialt lärande. Förskolan har tillgång till handledning av specialpedagog kring språkutvecklande arbete och personalen har regelbunden reflektionstid där diskussioner om flerspråkighet inkluderas. Förskolechef och personal följer upp arbetet med uppdraget genom reflektionsprotokoll och kontinuerliga samtal. Kompetensutveckling, reflektion och dokumentation Förskolechefen uppger i intervjun att målet är att det ska finnas två förskollärare och en barnskötare vid varje avdelning i förskolan. Målet är inte uppnått fullt ut på grund av att det är svårt att rekrytera förskollärare. Enligt förskolechefen är förskolans förskollärare väl medvetna om sitt uppdrag och ansvar, och all personal har god erfarenhet av att arbeta med flerspråkiga barn. I kommunen finns en plan för kompetensutveckling för all personal i förskolan. Bland annat ska alla gå en utbildning i tecken som stöd, och all personal har fått erbjudande om att delta i en utbildning kring flerspråkighet i förskolan. Enligt personalen är det många som ska delta i utbildningen. Några i personalen har också nyligen varit med på en temadag kring flerspråkiga barn. Personalen berättar vidare att förskolecheferna i kommunen infört så kallade lärgrupper som består av representanter från förskolor i Färgelanda kommun samt från ett antal närliggande kommuner. Syftet med lärgrupperna är erfarenhetsutbyte och kollegialt lärande, och där finns möjlighet att ta upp ämnen som flerspråkighet och språkutveckling. Enligt personalen kommer flerspråkighet upp regelbundet även vid den gemensamma reflektionstid som varje arbetslag har på måndagar. Efter varje tillfälle skriver personalen ett reflektionsprotokoll som förskolechefen tar del av och ger återkoppling på. Personalen menar att förskolechefen på så vis är delaktig i att utforma och utveckla arbetet med de flerspråkiga barnens språkutveckling. Personalen beskriver också att de använder sig av datorplattformen "Unikum" och där för in exempelvis kartläggningar och dokumentation kring det dagliga arbetet utifrån det fokusområde som förskolan arbetar med för tillfället. Varje fokusområde följs sedan upp vid gemensamma möten och samtal med förskolechefen. Extern kompetens Höjdens förskola har tillgång till en specialpedagog som fungerar som resurs för kommunens samtliga förskolor. Specialpedagogen handleder personalen

5 6(12) cirka en gång i månaden, och vid dessa tillfällen har flerspråkiga barns språkutveckling tagits upp. Specialpedagogen har också under våren 2016 inrättat ett så kallat "Språkotek" med material specifikt för språkutvecklande arbete både i svenska språket och i olika modersmål. Exempelvis finns "spel, språklådor, laborativt material och screeningmaterial det är som ett mini-spsm". Alla förskolor har möjlighet att låna material till sin verksamhet och få stöd och tips om hur det används i språkutvecklande arbete. Arbetslaget vid avdelningen Bamse uppger att de ännu inte använt sig av Språkoteket, men att personal från förskolans andra avdelningar har varit där och fått stöd och lånat material. Stimulerar och stödjer personalen flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska hög grad stimulerar och stödjer flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska. Personalen erbjuder goda möjligheter till samtal och barnen får möta och använda olika kommunikativa uttrycksformer. De flerspråkiga barnen inbjuds att delta i kommunikation, och personalen stimulerar och stödjer barnens ordförråd och talspråk. Personalen samtalar mycket med barnen, men arbetar inte alltid lika aktivt för att utmana barnens språkutveckling genom mer utvecklande dialoger och resonemang. Personalens arbete med språkutveckling i svenska Personalen berättar i intervjun att det språkutvecklande arbetet kommer in i alla förskolans aktiviteter. De menar att de pratar mycket med barnen i de vardagliga situationerna, beskriver vad de gör och benämner det som finns runt omkring. Personalen uppger att de aktivt skapar möjligheter för barnen att möta och använda olika former av uttryck såsom rim och ramsor, sånger, rörelser, tecken som stöd och bilder. Enligt personalen är detta särskilt viktigt för de flerspråkiga barnen med mindre kunskaper i svenska. Personalen uppger vidare att de har fått stöd från specialpedagogen i att använda och utforma språkutvecklande material, exempelvis har de en låda med bilder som är uppdelade efter olika kategorier som känslor, djur och mat. Varje kort symboliserar ett ord genom skriven text, bild samt tecken. Enligt personalen använder de korten i samlingar bland annat i syfte att stärka barnens ordförråd och uttal.

6 7(12) Personalen uppger också att de läser för barnen varje dag, och att de ser det som viktigt att låta barnen få prata kring bokens innehåll. En gång i veckan går de till en sagostund på biblioteket där bibliotekets personal läser för barnen och sedan diskuterar boken tillsammans med barnen. Personalen lånar ofta böcker från biblioteket. Iakttagelser från observationer Under Skolinspektionens besök finns flera exempel på att ett språkutvecklande arbetssätt genomsyrar förskolans verksamhet. Exempelvis observeras en samling där bildkort används och där personalen och barnen tillsammans tränar på att identifiera vilket ljud orden börjar på. De sjunger mycket, och flera gånger inleder barnen spontant sånger på eget initiativ. Personalen samtalar aktivt med barnen, och under måltiderna observeras hur alla barn inbjuds att delta i kommunikationen runt bordet. Några av de flerspråkiga barnen är mestadels tysta, men personalen vänder sig till dem i lika stor utsträckning som till de mer talföra barnen, och inbjuder till samtal samt sätter ord på och försöker tolka barnens icke-verbala uttryck. Observationerna visar att personalen och barnen pratar mycket, och att personalen använder ett rikt och utvecklat språk. Personalen arbetar aktivt med att utvidga barnens begreppsförståelse, exempelvis noteras ett samtal där ett barn säger "Jag är kär i [namn på en kamrat] ". Personalen frågar "Är du kär i hen eller tycker du om hen?" varpå barnet svarar tvekande "Jag är kär?". Personalen säger då "Du vet när man är kär så spritter det i hela kroppen och det känns i magen. Gör det det när du ser [kamratens namn]?" och barnet svarar tydligt att det gör det. Personalen bekräftar då barnet och säger "Jaha, då är du nog kär i hen". Personalen säger i intervjun att de försöker skapa meningsfulla sammanhang för de barn som kommit längre i sin språkutveckling genom att dela in barngruppen i mindre grupper. De beskriver att de i dessa mindre grupper kan arbeta med mer utmanande aktiviteter, exempelvis med skriftspråket. Skolinspektionen noterar dock under observationerna att de barn som kommit långt i sin språkutveckling inte alltid utmanas i utvecklande dialoger där personalen stöttar och utmanar barnen att expandera sina resonemang.

7 8 (12) Uppmuntrar personalen flerspråkighet och skapar personalen möj- Jigheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskcans dagliga verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i hög grad uppmuntrar och skapar möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans verksamhet. Personalen uppvisar ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet och stödjer aktivt barnens modersmål genom att verka för användning av olika språk i förskolans verksamhet. Inslag på andra språk än svenska förekommer såväl i strukturerade aktiviteter som i fri lek och under måltider. Förskolan involverar flerspråkiga barns föräldrar i att bidra med exempelvis översättningar som används i verksamheten. Personalens arbete med språkutveckling i barnens modersmål Personalen uttrycker att de tycker det är spännande med flerspråkighet och att det gynnar alla i barngruppen när olika språk och kulturer lyfts fram. De arbetar aktivt med att föra in inslag på barnens olika modersmål vid samlingar och andra strukturerade aktiviteter men menar också att det är viktigt "att fånga in det [modersmål] i naturliga sammanhang". Personalen ger som exempel att de använder hälsningsfraser på olika språk, och att de vid tillfällen när de ska räkna något "lika gärna kan räkna på andra språk". Personalen säger att de visar sitt intresse för barnens språk och uppmuntrar barnen att säga vad saker heter på modersmålen. Skolinspektionen observerar flera exempel på att barnens olika modersmål används i verksamheten. Bland annat sjunger de flera gånger sånger på andra språk än svenska. Under en måltid säger ett barn "tack" och "varsågod" på modersmålet, och de vuxna svarar på samma språk. I denna situation är personalen delaktig i att förklara orden och vad de betyder för de andra barnen som inte har samma modersmål. Flerspråkiga kompetenser i verksamheten I samtliga intervjuer framkommer att förskolan under våren hade en så kallad språkpraktikant som deltog i verksamheten och hade aktiviteter med de barn som hade samma modersmål som praktikanten. Enligt personalen var det en positiv erfarenhet och de hoppas att de kan få fler praktikanter som kan prata med barnen på deras modersmål. Personalen uppger också att de låter barn med samma modersmål träffas över avdelningsgränserna för att möjliggöra för

8 9(12) dem att prata på modersmålet. De menar att det är lätt att organisera det så att barnen kan mötas under utevistelser när flera avdelningar är ute samtidigt. De tar också tillvara barnens språkliga kompetenser genom att "använda barnen som tolkar", det vill säga att barnen får hjälpas åt att uttrycka sig, hitta ord och översätta mellan olika modersmål och svenska. Föräldrars delaktighet Förskolans personal uttrycker att de arbetar för att ha en god och nära kontakt med alla föräldrarna på förskolan, och att de inbjuder föräldrar till att vara delaktiga i verksamheten. Exempelvis har de bett föräldrar med andra modersmål än svenska att översätta sånger och vanligt förekommande ord och fraser som används i verksamheten. Personalen har också haft hjälp av föräldrar när de gjort informationsskyltar på olika språk till förskolan. Utformar och använder personalen miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i hög grad utformar och använder miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling, Förskolans miljö synliggör alla barns språk och är inredd så att den ger möjlighet till språkutvecklande arbete. Personalen tar till vara på miljöns möjligheter och använder materialet aktivt för att stimulera barnens utveckling både i svenska och i modersmålet. Förskolans miljö Vid Höjdens förskola finns flera exempel på att miljön synliggör att förskolan har många flerspråkiga barn. Vid ingången till förskolans gård möts besökare av en skylt på flera olika språk som uppmanar till att stänga grinden. I tamburen i avdelningen Bamse finns skyltar som hälsar välkommen på olika språk och en världskarta där länderna som de flerspråkiga barnen eller deras föräldrar har sitt ursprung i har markerats med flaggor. Personalen påpekar i intervju att de alltid "kollar av att det är okej" med föräldrarna innan de sätter upp exempelvis flaggor. I avdelningens största rum ligger en stor matta på golvet med motiv av en jordglob och bilder av barn som representerar olika delar av världen. På väggarna sitter ett antal mindre skyltar med bilder och text på både

9 Beslut och verksarnhetsrapport 10(12) svenska och andra språk för vanligt förekommande saker i förskolans verksamhet. I övrigt är förskolans miljö utformad med olika lekytor med en variation av material. I det största rummet finns förutom matbord och stolar bland annat en soffa och bokhylla med böcker. Här finns också leksaker, pussel, spel och utklädningskläder. Ett av de mindre rummen inrymmer både en "hem-vrå" och material för skapande. Alla ytor används aktivt av barn och personal, och barnen delar spontant upp sig i mindre grupper beroende på vad de vill sysselsätta sig med. Personalen rör sig bland barnen och interagerar och kommunicerar aktivt med dem. Avdelningen delar också en "lekhall" med angränsande avdelning. Lekhallen används inte under Skolinspektionens besök. Material för språkutvecklande arbete Personalen vid avdelningen Bamse uttrycker i intervjun att de har bra material som de använder sig av för att arbeta med barnens språkutveckling. Exempelvis finns spel, de tidigare nämnda kategori-korten, sagor på olika språk och övrigt lekmaterial. De har också lärplattor med "appar" som syftar till språkutveckling, både på svenska och andra språk samt ett interaktivt program kallat "Språkhatten 10 språk". Personalen menar att det material de har är ändamålsenligt, men att de gärna skulle ha ännu mer för "vi är aldrig nöjda". De uttrycker dock att det viktiga är hur materialet används och säger att de har god hjälp av specialpedagogen i att hitta material och utforma miljön. Utomhusmiljö Förskolan är inrymd i ett u-format hus med en gård som sträcker sig runt större delen av byggnaden. Gården är rymlig och det finns möjligheter för många barn att vara ute samtidigt. Under Skolinspektionens observationer av utevistelse på gården är personalen hela tiden nära och deltar i barnens lek. De tar tillvara möjligheterna att arbeta språkstärkande genom att samtala med barnen om det som sker och benämna saker som ingår i leken.

10 11(12) daga 1 Bakgrund och syfte Idag talar var femte förskolebarn i Sverige fler än ett språk. Barn med utländsk bakgrund som får möjlighet att utveckla sitt modersmål har bättre möjligheter att lära sig svenska och även att tillägna sig kunskaper inom andra områden.1 Då språket är centralt för att kunna fortsätta det livslånga lärandet i utbildning och arbete, är det viktigt för barnen att de så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla sina språkliga färdigheter. Det finns annars stor risk för att de inte kan utveckla övriga kunskaper som de förväntas, varken i förskola eller längre fram i grundskolan. Att förskolan har en central roll när det gäller barnens utveckling fastställs i skollagen. Här framgår att förskolan ska ta hänsyn till barns olika behov och ge dem stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Förskolan ska också sträva efter att jämna ut skillnader i barnens förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen.2 Av skollagen framgår också att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.3 I arbetet med att förstå barnens språkliga bakgrund och intressen är samarbetet med hemmet mycket viktigt. Att stimulera barnens språkutveckling förutsätter inte att personalen själva behöver kunna barnens respektive modersmål men flerspråkig personal och lärare i modersmål kan utgöra ett bra stöd för både barn och personal. Det övergripande syftet med kvalitetsgranskningen är att bedöma om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina 1 Lpfö98 reviderad 2010 sid kap. 4 skollagen 3 8 kap. 10 skollagen

11 12 (12) språk. För att uppfylla detta syfte granskar Skolinspektionen förskolornas arbete utifrån följande frågeställning: Arbetar förskolorna för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Bedömningsområde 1 Finns strategier och förutsättningar på förskolan för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling? Under detta bedömningsområde ingår att granska om förskolechefen ger förutsättningar för förskolans språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn samt vilka strategier som finns för detta arbete. Detta kan innebära att förskolechefen organiserar verksamheten så att det finns möjlighet till gemensam planering och kollegialt lärande för personalen. Vidare granskas om det på förskolan finns en gemensam syn och ett medvetet förhållningssätt för att ta sig an uppdraget Bedömningsområde 2 Uppmuntras och skapas möjligheter för flerspråkiga barn att använda svenska och sitt/sina modersmål i förskolans dagliga verksamhet? Under detta bedömningsområde ingår att granska hur uppdraget avseende förskolans medverkan till flerspråkiga barns språkutveckling omsätts i praktiken. I granskningen ingår exempelvis att se hur personalen stimulerar och utmanar de flerspråkiga barnens utveckling av det svenska språket. Vidare granskas om personalen aktivt stödjer modersmålet genom att integrera det i den dagliga verksamheten. Detta bedömningsområde innefattar dessutom hur personalen utformar och använder förskolans miljö och material för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveclding.