Beslut och verksamhetsrapport

Transkript

1 Malmö kommun efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling vid Hedmätarens förskola, Malmö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 1(13) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Hedmätarens förskola är i början av en förändringsprocess vid granskningstillfället. Ledningen är ny, stora delar av personalen är nyanställd och arbetslaget på den besökta avdelningen är nytt. Alla medarbetare på förskolan är ärmu inte på plats och avdelningsorganisationen ska förändras. Ledningen har påbörjat arbetet med att skapa en grundstruktur och rutiner för arbetet men hittills har det inte funnits utrymme för att diskutera läroplanens uppdrag och hur förskolan ska arbeta med detta. Personalen har inte heller haft några gemensamma diskussioner om uppdraget att arbeta språkutvecklande, de har inte heller diskuterat förhållningssätt och bemötande eller vilka aktiviteter de ska erbjuda barnen. Den fria leken sker inomhus och utomhus där barnen leker i olika konstellationer och personalens roll är huvudsakligen övervakande. Personalen arbetar inte medvetet språkutvecklande när det gäller barnens utveckling av det svenska språket och inte heller när det gäller att stödja de flerspråkiga barnens utveckling av modersmålet. Miljö och material används inte aktivt av arbetslaget i syfte att stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling, varken av det svenska språket eller av modersmålet. Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att utvecklingsarbete behöver genomföras inom följande prioriterade områden: Förskolechefen behöver tydliggöra och förankra skollagens och läroplanens mål när det gäller att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling. Förskolechefen behöver skapa förutsättningar för ett språkutvecklande arbete genom att erbjuda personalen relevant kompetensutveckling och säkerställa att det finns tid och former för planering och informations- och erfarenhetsutbyte inom området flerspråkiga barns språkutveckling.

3 2(13) Personalen behöver utveckla arbetet med att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling såväl när det gäller det svenska språket som deras modersmål. Uppföljning Huvudmannen ska, inom två månader från beslutet, senast den 12 december 2016, inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Huvudmannen ska därefter senast den 10 oktober 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter tolv månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Redogörelser skickas via e-post, till skolinspektionen.lund@skolinspektionen.se eller per post till Skolinspektionen, Box 156, Lund. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :7428) i de handlingar som sänds in. På Skolinspektionens vägnar Maria Kärrman Enhetschef a Ericsson Utre are/ Föredragande

4 Beslut och verksamhetsnppev: 3(13) Verksamhetsrapport Inledning Skolinspektionen genomför under hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. Granskningen av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling genomförs i 35 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Förskolan Hedmätaren, Malmö kommun, ingår i urvalet av förskolor. Förskolan Hedmätaren besöktes den 30 och 31 oktober 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Ansvariga utredare har varit Agneta Ericsson och Litza Aschan. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; hög grad, ganska hög grad, låg grad och ganska låg grad. En närmare beskrivning av bakgrund och syfte finns i bilaga 1. Bakgrundsuppgifter om förskolan Hedmätaren Hedmätarens förskola är en kommunal förskola som ligger i utkanten av Bunkeflo i den södra delen av Malmö. Området präglas av nybyggnation och inflyttning. Förskolan flyttade till nuvarande lokaler i maj 2015 och har fyra avdelningar som vid besökstillfället hade 71 inskrivna barn i åldern 1-5 år. Cirka 50 procent av barnen är flerspråkiga. Personalen på förskolan består av 15 personer, 4 är förskollärare och i personalgruppen finns 5 personer som är flerspråkiga. Ledningen består av en förskolechef som har ansvar för totalt tre förskolor i området och en biträdande förskolechef som leder arbetet på två av dem. Förskolechefen tillträdde tjänsten i maj månad 2016 och den biträdande förskolechefen började i augusti. I augusti har också en försteförskollärare anställts som arbetar övergripande i två förskolor. Ytterligare en försteförskollärare kommer att börja under hösten. På den besökta avdelningen, Päronet, finns 16 inskrivna barn i åldern 1-5 år och 9 av barnen är flerspråkiga. På avdelningen arbetar tre personer, en förskollärare, en barnskötare som också har en lärarutbildning för grundskolans senare år i svenska och svenska som andraspråk och en barnskötare. Hedmätarens förskola har sina lokaler i så kallade moduler som placerats i två plan. Förskolan har under de senaste åren haft hög omsättning både på ledning och på personal och inför hösten 2016 är ledningen ny, nästan hela personalgruppen är utbytt och arbetet med rekryterirtgar pågår fortfarande. Den 1 september kommer förskolan att ändra avdelningsorganisationen och, istället för fyra avdelningar med barn i åldern 1-5 år, kommer det att finnas två

5 4(13) avdelningar för barn i åldern 1-3 år och två avdelningar för barn i åldern 3-5 år. Intervjuer genomfördes med förskolechef och biträdande förskolechef, arbetslaget på avdelning Päronet och med representanter från två av de övriga avdelningarna på förskolan. Resultat Säkerställer förskolechefen att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i låg grad säkerställer att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Arbetet med att säkerställa att personalen har kunskaper och strategier för uppdraget har inte prioriterats av ledningen. Förskolechefen har ännu inte skaffat sig någon uppfattning om personalens kunskaper och inte heller utformat några visioner eller strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolans generella uppdrag och mål behöver förtydligas Av intervjuer med ledningen framgår att förskolan står inför en nystart och att arbetet för att skapa en förskola som arbetar enligt läroplanens uppdrag har påbörjats men att man ännu inte kommit så långt. Förskolechefen uttrycker att de måste synliggöra läroplanen och skapa rutiner för hur arbetet ska genomföras. Förskolechefen har en tydlig bild av hur arbetet behöver utvecklas för att det ska vara i enlighet med målen i läroplanen men menar också att de måste börja med det mest grundläggande och att det måste få ta tid. Det handlar bland annat om att förankra läroplanen, skapa rutiner för arbetets genomförande och för dokumentation. Även i intervjuerna med personal framförs att förskolan behöver börja från början och bygga upp verksamheten från grunden. Personalen har inte diskuterat förskolans generella uppdrag och de har inte heller diskuterat hur de ska arbeta för att genomföra det. Förskolans uppdrag för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling behöver förtydligas och förankras

6 5 (13) Enligt intervjun med förskolechefen har det inte förekommit några specifika diskussioner om de flerspråkiga barnen på förskolan men man har pratat generellt om att personalen ska använda ett vårdat språk och hur man ska bemöta barnen. Förskolechefen har också, framförs i intervjun, i möten med personalen påtalat vikten av att de läser för barnen minst en gång per dag. Ledningen har kännedom om huvudmannens dokument, Språkpolicy och genomförandeplan för språkutveckling med fokus på modersmålsstödet och det stödmaterial som tagits fram, men av intervjun framgår att de ännu inte introducerat materialet för personalen. Ledningen framför att de har för avsikt att börja arbeta med materialet efter jul. De framför också att de har tankar om att ta tekniken till hjälp i det språkutvecklande arbetet. Exempelvis genom att köpa in och använda ipad och Pen Pall, men också genom att låta personalen ta del av litteratur och diskutera uppdraget gemensamt. I intervjuerna med personal framför de att de inte har diskuterat hur förskolan ska arbeta språkutvecklande utöver att använda ett vårdat språk och att läsa mer för barnen. De säger vidare att de inte har diskuterat uppdraget att stödja flerspråkiga barns språkutveckling och att detta inte heller har lyfts av förskolechefen på de möten som förekommit. Enskilda medarbetare framför tankar och funderingar kring uppdraget, exempelvis vikten av att ge barnen ett rikt ordförråd, att arbeta med bilder, att prata mycket med barnen och att läsa mycket sagor. De nämner också att de behöver ta reda på var barnen kommer ifrån och ge dem möjligheter att berätta om det. Den intervjuade personalen uttrycker ingen gemensam uppfattning om hur uppdraget ska tolkas eller hur arbetet ska genomföras och någon menar att uppdraget att stödja de flerspråkiga barnens modermål är "suddigt". Det som framkommer i intervjuerna överensstämmer med den självskattning arbetslaget gjort inför Skolinspektionens besök. Där bedömer de att de saknar en gemensam bild av hur de ska bidra till flerspråkiga barns språkutveckling i svenska och i modersmålet. De bedömer vidare också att de inte reflekterar tillsammans över sina egna värderingars betydelse för flerspråkiga barns språkutveckling. I självskattningen uppger de också att de inte planerar den dagliga verksamheten med utgångspunkt i de flerspråkiga barnens intressen i någon större utsträckning.

7 6(13) Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i låg grad skapar förutsättningar för personalens arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen har, tillsammans med biträdande förskolechef, inlett ett arbete med att utveckla grundstrukturerna på förskolan och med att implementera förskolans läroplan och grunduppdrag. Ledningen har ännu inte påbörjat något specifikt arbete för att skapa förutsättningar för förskolans uppdrag för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling. Process för att lägga grunden pågår I intervjun framför förskolechefen att det som prioriteras i ledningens arbete är behovet av att lägga en trygg plattform i organisationen för att sedan utveckla verksamheten utifrån den. Anställningen av en försteförskollärare är ett led i arbetet för att skapa förutsättningar för att utveckla det pedagogiska arbetet på förskolan. Ledningen har inlett arbetet med att diskutera förskolans uppdrag och arbetar också för att skapa en struktur där behovet av planerings- och reflektionstid ska kunna tillgodoses. Detta, det mest grundläggande arbetet, prioriteras av ledningen och ännu finns det inga tydliga strukturer eller rutiner för arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Kompetensen behöver säkerställas Arbetslagen är nya, många av medarbetarna har nyligen börjat på förskolan och ledningen framför att de fortfarande håller på att rekrytera och bygga upp kompetensen på förskolan. De har därför ännu inte någon tydlig uppfattning om medarbetarnas behov av kompetensutveckling, varken generellt eller för uppdraget att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. I intervjun framför ledningen att de medarbetare som varit anställda i Malmö kommun tidigare har fått ta del av en stor satsning på arbetet med flerspråkighet. Enligt arbetslagets självskattning bedömer de att de har kompetens att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling och att det finns möjligheter till kompetensutveckling inom området språkutvecklande arbetssätt för flerspråkiga barn. I intervjuerna framför personalen att de, även om några känner till de satsningar som gjorts från Malmö kommuns sida, inte har tagit del av någon kompetensutveckling som riktats mot språkutvecklande arbetssätt eller flerspråkighet. Några lyfter dock att de har läst en del litteratur på området.

8 7(13) Vid tidpunkten för granskningen används inte några externa resurser för arbetet med de flerspråkiga barnen. Ledningen framför i intervjun att de har möjlighet att ansöka om handledningsstöd från Pedagogiska teamet som finns i kommunen. Där finns också tillgång till språkutvecklare. Stimulerar och stödjer personalen flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska låg grad stimulerar och stödjer flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska. Avsaknaden av struktur och pedagogiska inslag, liksom avsaknaden av ett gemensamt förhållningssätt och bemötande när det gäller kommunikationen med barnen, innebär att detta uppdrag inte genomförs på det sätt som anges i läroplanen. Det saknas ett medvetet, generellt språkutvecklande arbetssätt Genomgående i intervjuerna nämner ledning och personal att förskolans personal inte hunnit diskutera hur de ska arbeta språkutvecklande, varken generellt eller med de flerspråkiga barnen. I intervjun med arbetslaget framför personalen dessutom att de saknar en grundstruktur för verksamheten, de har inte diskuterat hur de ska arbeta och de har inte heller diskuterat förhållningssätt och bemötande. Ett språkutvecklande arbetssätt för att stödja de flerspråkiga barnen saknas I intervjun med arbetslaget framför någon att behovet av diskussion kring de flerspråkiga barnen egentligen inte handlar om flerspråkigheten i gruppen utan mer om hur personalen pratar med barnen och vilket förhållningssätt som präglar bemötandet från de vuxna. Här framförs också att många av barnen har ett litet ordförråd. Någon nämner då vikten av att läsa sagor vid tidpunkter när barnen inte är så trötta och att kanske sagor sedan kan mynna ut i temaarbete. De nämner också att de har planer på att använda sig av bibliotekets resurser och gå dit en gång varje månad. Någon uttrycker att "vi saknar inte möjligheterna utan vi måste få det från tanke till praktik tillsammans". Arbetslaget uttrycker också att de ser försteförskolläraren som ett stöd i arbetet för att utveckla verksamheten. I intervju med fokusgruppen (representanter från förskolans övriga avdelningar) uttrycker de att bilder är bra hjälpmedel i samband med språkträning, särskilt för nyanlända barn. Även TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) nämns som ett positivt hjälpmedel. På frågan om andra kommunikativa uttrycksformer nämner de att det kan vara bra för barnen att teckna sig igenom sina upplevelser.

9 Beslut och verksamhetsrappork 8(13) I den självskattning som arbetslaget gjort bedömer de att de erbjuder barnen möjlighet till olika kommunikativa uttrycksformer/uttryckssätt och att de skapar förutsättningar (genom grupperingar och strategier) för de flerspråkiga barnen att delta i kommunikation i gruppen. Observationerna under besöket visar få exempel där barnen erbjuds olika kommunikativa uttryckssätt. Vid något tillfälle ritar barnen på eget initiativ och vid ett tillfälle hjälper personal några barn som vill lyssna på musik. Barnen dansar sedan till musiken. Under besöket observeras inga tillfällen då arbetslaget genomför någon planerad aktivitet. Barnen leker fritt i olika konstellationer, de bygger med olika material, leker med småbilar, ritar och leker i dockrummet. En del barn tar själva initiativ till att kommunicera och interagera med övriga barn medan andra leker för sig själva. Några av de flerspråkiga barnen leker mest med varandra även om de inte har samma modersmål. Personalen gör inga aktiva insatser för att barnen ska interagera med varandra eller för att underlätta för de flerspråkiga barnen att kommunicera med andra barn eller delta i andra gruppers lekar. I självskattningen uppger arbetslaget att de inte planerar den dagliga verksamheten med utgångspunkt i de flerspråkiga barnens behov, intressen och erfarenheter i någon större utsträckning. Kommunikationen behöver utvecklas Observationerna under besöket visar att personalen möter barnens frågor, de benämner och upprepar begrepp. Det förekommer en del samtal mellan barn och vuxna men få samtal utvecklas för att fördjupa och utmana barnen i deras utveckling av det svenska språket. Vid några tillfällen uppstår lite längre samtal mellan personal och något flerspråkigt barn. Ett exempel som observeras är när ett barn uttrycker att "jag vill rita en gran" och personal svarar "då vill du göra något med ett G på" (barnen ritar på förtryckta papper med olika bokstäver). Samtalet utvecklas sedan till att handla om julen och lucia och barnets upplevelser av detta. Vid ett annat tillfälle observeras några barn som leker i dockrummet och personal och barn utvecklar ett samtal kring det material som finns där och vad man använder det till. Generellt har dock de flesta samtal karaktär av korta "fråga-svarsamtal" och, eftersom verksamheten i stort sett saknar vuxenledda, målstyrda aktiviteter, uppstår det få tillfällen till pedagogiska samtal. Vid de tillfällen då personal samlar gruppen för att läsa en saga, präglas kommunikationen av tillsägelser till barnen och sagoläsningen blir utan mening och avslutas efter en kort stund. Under matsituationerna förekommer det samtal där personal utvecklar ett

10 9(13) ämne och ställer frågor till barnen kring exempelvis maten eller vad de ska göra efter lunchen men även under måltiderna präglas kommunikationen av tillsägelser och uppmaningar. Personalen använder sig därmed inte av de möjligheter som dessa tillfällen erbjuder för att samtala med barnen i syfte att stödja och stimulera deras språkutveckling. Uppmuntrar personalen flerspråkighet och skapar personalen möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska låg grad uppmuntrar och skapar möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet. Personalen uttalar att de har en positiv inställning till barnens modersmål och är överens om betydelsen av att barnen utvecklar alla sina språk. Personalen agerar emellertid inte aktivt i verksamheten för att uppmuntra barnen att använda sina modersmål och det finns inte heller några medvetna inslag i verksamheten i syfte att skapa möjligheter för de flerspråkiga barnen att använda sina modersmål. Personalen uttrycker sig positivt om flerspråkighet men behöver stöd och verktyg i det språkutvecklande arbetet I intervjuerna med personalen framför de att de har ett öppet och positivt förhållningssätt till flerspråkighet men att de inte har diskuterat vad uppdraget innebär eller hur de ska arbeta med det. De påpekar svårigheterna med att stödja språkutveckling i språk som de själva inte behärskar. Någon lyfter behovet av verktyg och svårigheterna att kommunicera med barnen. Någon i gruppen uttrycker att det är en ny värld som väcker frågor och att det även finns en osäkerhet bland personalen kring hur man ska skapa kommunikation. Någon uttrycker att förskolan ska bidra till barnens modersmål men att personalen därför inte behöver kunna språken. Personalen behöver mer kunskap om barnen och tid för gemensamma diskussioner I intervjun framför arbetslaget att de har lite information om barnen men att de nu håller på att samla in uppgifter om barnens modersmål. De menar att de då också kommer att ha möjlighet att arbeta mera aktivt med att stödja barnen i deras språkutveckling. De framför också att de ännu inte hunnit diskutera förskolans uppdrag kring barnens modersmål tillsammans och att frågan inte heller lyfts av förskolechefen. De menar att de har tankar och funderingar men inte hunnit dela dem med varandra. Någon framför att de måste ge barnen

11 10 (13) möjlighet att tala modersmålet och uppmärksamma att de talar ett annat språk hemma och att vi alla är olika. Personalen behöver arbeta mer aktivt och medvetet Observationerna visar att barnen mestadels pratar svenska både med övriga barn och med personalen. Vid några tillfällen observeras att något barn, i samtal med personal, talar sitt modersmål och personalen frågar då barnet vad de olika begreppen betyder. Något barn pratar ibland sitt modersmål för sig själv under leken och ibland även i samtal med annat barn. Vid några tillfällen frågar personal ett barn "vad heter det på ditt språk?". Under besökets andra dag har arbetslaget fått ny kunskap om ett barns modersmål och det visar sig vara ett språk som personalen behärskar. Därefter används detta språk ibland av någon personal i samtal med barnet, främst för att förtydliga och förstärka tillsägelser och uppmaningar. I självskattningen anger arbetslaget att de inte använder de flerspråkiga barnens språkkunskaper för att kommunicera på andra språk än svenska och att de inte visar för barnen att det är en tillgång att kunna flera språk men de bedömer samstämmigt att de visar intresse för barnens olika modersmål. Personalen involverar inte föräldrarna I intervjuerna med personal framförs samstämmigt att det hittills inte funnits några tankar på att se föräldrarna som en resurs i arbetet med barnens modersmål. Personalen har inte diskuterat förskolans uppdrag med föräldrarna eller involverat dem i arbetet med att stödja barnens modersmål. Detta överensstämmer med den självskattning arbetslaget lämnat där de också anger att de inte har fortlöpande samtal med vårdnadshavarna om barnens språkutveckling i alla sina språk. Utformar och använder personalen miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i låg grad utformar och använder miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Ledning och personal har påbörjat ett arbete med att förbättra den pedagogiska miljön och tillgången till pedagogiskt material. Idag finns en bas men det finns inte så många inslag i miljön som stödjer och stimulerar flerspråkiga barns språkutveckling och personalen använder inte heller det som finns specifikt i arbetet med de flerspråkiga barnen.

12 11(13) Miljö och material kräver fortsatt utvecklingsarbete I intervjuer med ledning och personal framgår att förskolan nu påbörjat ett arbete med att se över och förbättra den pedagogiska miljön generellt och att de, i det arbetet, utgår ifrån barnens perspektiv. De flyttar möbler och funderar på hur miljön fungerar i ett barnperspektiv. De framför att det fiffigare funnits stora brister i förskolans pedagogiska miljö och att den pedagogiska miljön varit, som ledningen uttrycker det "torftig". Nu har det köpts in en del material och de intervjuade uttrycker att det nu finns en bas men att den behöver kompletteras utifrån barnens behov och intressen. Hittills har arbetslaget inte diskuterat miljö och material i perspektivet språkutveckling för de flerspråkiga barnen. Observationerna visar på en, fortfarande ganska kal miljö där det material som finns är utplacerat på olika ställen i den rymliga lokalen. Det finns byggmaterial av olika slag, en del pussel och spel, småbilar, en del material för skapande och material för att klippa, rita och måla. Vidare finns det ett utrustat dockrum och ett rum med en back med böcker. Väggarna är ganska tomma, men på ett par ställen finns det uppsatta bokstäver tillsammans med symboler och på ett annat finns det siffror. De böcker som finns är på svenska och det enda som visar på att det finns flerspråkiga barn på förskolan är några uppsatta flaggor på en vägg. Flaggorna representerar de länder barnen kommer ifrån. Det finns inget speciellt i miljön som inspirerar eller ger uppslag till utvecklande samtal mellan personal och barn eller mellan barnen. Miljö och material används inte aktivt i arbetet med språkutveckling I intervjun säger arbetslaget att de avvaktar med att anpassa miljö och material tills de hunnit observera vad barnen är intresserade av och vad de föredrar att leka med. De har börjat diskutera den pedagogiska miljön i ett barnperspektiv och under besökets andra dag flyttar personalen en del av möblerna för att miljön ska bli mer inbjudande för barnen. Personalen är noga med att benämna och upprepa begrepp i samtalen med barnen men inspektörerna ser endast några få exempel på situationer där personalen använder miljö och material i ett direkt språkutvecklande syfte och då sker det i syfte att stödja barnens utveckling av det svenska språket. De tillfällen, som beskrivs på annan plats i rapporten, är då ett barn vill rita en gran och lekstunden i dockrummet. I självskattningen bedömer arbetslaget att de delvis har material på alla språk men att de inte har en miljö som synliggör och uppmuntrar barnens alla språk.

13 12 (13) Bilaga 1 Bakgrund och syfte Idag talar var femte förskolebarn i Sverige fler än ett språk. Barn med utländsk bakgrund som får möjlighet att utveckla sitt modersmål har bättre möjligheter att lära sig svenska och även att tillägna sig kunskaper inom andra områden.' Då språket är centralt för att kunna fortsätta det livslånga lärandet i utbildning och arbete, är det viktigt för barnen att de så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla sina språkliga färdigheter. Det finns annars stor risk för att de inte kan utveckla övriga kunskaper som de förväntas, varken i förskola eller längre fram i grundskolan. Att förskolan har en central roll när det gäller barnens utveckling fastställs i skollagen. Här framgår att förskolan ska ta hänsyn till barns olika behov och ge dem stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Förskolan ska också sträva efter att jämna ut skillnader i barnens förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen.2 Av skollagen framgår också att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.3 I arbetet med att förstå barnens språkliga bakgrund och intressen är samarbetet med hemmet mycket viktigt. Att stimulera barnens språkutveckling förutsätter inte att personalen själva behöver kunna barnens respektive modersmål men flerspråkig personal och lärare i modersmål kan utgöra ett bra stöd för både barn och personal. Det övergripande syftet med kvalitetsgranskningen är att bedöma om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. För att uppfylla detta syfte granskar Skolinspektionen förskolornas arbete utifrån följande frågeställning: Arbetar förskolorna för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Bedömningsområde 1 Finns strategier och förutsättningar på förskolan för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling? Under detta bedömningsområde ingår att granska om förskolechefen ger förutsättningar för förskolans språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn samt vilka strategier som finns för detta arbete. Lpfö98 reviderad 2010 sid kap. 4 skollagen 3 8 kap. 10 skollagen

14 13 (13) Detta kan innebära att förskolechefen organiserar verksamheten så att det finns möjlighet till gemensam planering och kollegialt lärande för personalen. Vidare granskas om det på förskolan finns en gemensam syn och ett medvetet förhållningssätt för att ta sig an uppdraget. Bedömningsområde 2 Uppmuntras och skapas möjligheter för flerspråkiga barn att använda svenska och sitt/sina modersmål i förskolans dagliga verksamhet? Under detta bedömningsområde ingår att granska hur uppdraget avseende förskolans medverkan till flerspråkiga barns språkutveckling omsätts i praktiken. I granskningen ingår exempelvis att se hur personalen stimulerar och utmanar de flerspråkiga barnens utveckling av det svenska språket. Vidare granskas om personalen aktivt stödjer modersmålet genom att integrera det i den dagliga verksamheten. Detta bedömningsområde innefattar dessutom hur personalen utformar och använder förskolans miljö och material för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling.