Beslut och verksamhetsrapport

Transkript

1 irn Skolinspektionen Krokoms kommun efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling vid Täppans förskola i Krokom kommun

2 1(12) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att förskolechefen i låg grad säkerställer att personalen har kunskap om uppdraget och strategier i arbetet att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Det finns inga uttalade riktlinjer, mål eller strategier för hur läroplanens mål ska omsättas i den dagliga verksamheten. Personalen har varken diskuterat läroplansmålen eller reflekterat över sitt förhållningssätt till flerspråkighet. Personalen har i låg grad förutsättningar att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. De saknar kunskap om uppdraget och har inte fått kompetensutveckling. Personalen stimulerar och stödjer inte flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska. De tar inte tillvara på mötet med barnen för att stödja och stimulera språkutveckling. Personalen är positiva till flerspråkighet men uppmuntrar inte barnen att använda sina modersmål. Miljön på Täppans förskola speglar inte att det finns flerspråkiga barn i förskolan och används inte av personalen i ett språkutvecklande syfte. Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att utvecklingsarbete behöver genomföras inom följande prioriterade områden: Förskolechefen behöver säkerställa att det finns riktlinjer för arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling och i sammanhanget se till att personalen reflekterar över sitt förhållningssätt till flerspråkighet. Förskolechefen behöver se till att personalen får kompetensutveckling i språkutvecklande arbetssätt för flerspråkiga barn. o Personalen behöver stimulera och stödja flerspråkiga barns språkutveckling i svenska och modersmål. De behöver ta tillvara samtalet med barnen, och

3 2(12) stötta deras ordförråd och kommunikation. I detta ligger också att utforma miljön och anpassa materialet för arbetet med att stödja och uppmuntra barnens språkutveckling. Uppföljning Huvudmannen ska, inom två månader från beslutet, senast den 23 januari 2017 inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Huvudmannen ska därefter senast den 22 november 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter tolv månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Redogörelser skickas via e-post, till skolinspektionen@skolinspektionen.se eller per post till Skolinspektionen på adress: Skolinspektionen, Stockholmsavdelningen, Box 23069, Stockholm. Hänvisa till diarienummer för granskningen (dnr :7428) i de handlingar som sänds in. På Skol' s ktione s vägnar Ca rands om Enhetschef 50-40i rika Sutorius Utredare

4 3(12) Verksamhetsrapport Inledning Skolinspektionen genomför under hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. Granskningen av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling genomförs i 35 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Täppans förskola i Krokoms kommun ingår i urvalet av förskolor. Täppans förskola besöktes den 5-6 oktober 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Ansvariga utredare har varit Ulrika Sutorius och Sebastian Thimfors. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; hög grad, ganska hög grad, ganska låg grad och låg grad. En närmare beskrivning av bakgrund och syfte finns i bilaga 1. Bakgrundsuppgifter om Täppans förskola Täppans förskola ligger i Krokoms kommun. På förskolans enda avdelning finns 34 barn varav 8 är flerspråkiga. På avdelningen arbetar 6 personal varav 2 är förskollärare. Ingen av personalen är flerspråkig. Vi har intervjuat arbetslaget i två grupper. Därtill har vi intervjuat kommunens modersmålssamordnare och förskolechefen.

5 4(12) Resultat Säkerställer förskolechefen att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i låg grad säkerställer att personalen har kunskap om uppdraget och strategier i arbetet att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. På förskolan Täppan finns inga uttalade riktlinjer, mål eller strategier för hur läroplanens mål ska omsättas i den dagliga verksamheten. Personalen har inte heller diskuterat läroplansmålen, reflekterat över sin verksamhet eller sitt förhållningssätt till flerspråkighet. Förskolechefen behöver därmed se till att skollagens och läroplanens uppdrag om flerspråkiga barns språkutveckling förtydligas och förankras i personalgruppen. Uppdrag och mål behöver förtydligas och förankras Skolinspektionens granskning på Täppans förskola visar att det saknas strategier, mål och riktlinjer för arbetet med språkutveckling för de flerspråkiga barnen. Detta finns varken för arbetet i svenska eller för modersmålen. Intervjuerna med personalen visar också att de inte heller har diskuterat läroplansmålen eller sitt eget förhållningssätt. Kommunens modersmålssamordnare som Skolinspektionen intervjuar säger utifrån ett övergripande kommunalt perspektiv: Det är viktigt med personalen, att de får kännedom om sitt uppdrag och hur man grundlägger det under de första åren. Det finns mycket att göra inom detta. Förskolechefen som har varit chef på förskolan Täppan i ett år, upplever sig som ny. Hon säger att hennes fokus har legat på att verksamheten ska gå från görande till lärande, vilket i praktiken främst har inneburit att utveckla den pedagogiska dokumentationen och digitaliseringen. Språkutveckling för flerspråkiga barn har inte varit i fokus för arbetet. Eftersom förskolechef och personal inte har diskuterat sitt förhållningssätt till flerspråkighet, finns det olika uppfattningar om vad som är en bra språkutvecklande undervisning. Förskolechefen anger att hon tycker att det viktigaste är att ha ett språk som är helt, och förtydligar att hon med det menar vikten av

6 5(12) barnens modersmål. Både förskolechefen och personalen relaterar till modersmålsstöd när Skolinspektionen ställer frågor om flerspråkighet. Oklarheter kring modersmålsstödet Personalen har en kluven inställning till modersmålsstöd, vilket framkommer i intervjuer. De uppger att deras tidigare erfarenhet har inneburit att stödet getts avskilt från förskolans övriga verksamhet och barnen har därför inte velat gå dit. Personalen har ingen uppfattning om hur modersmålsstödet genomförs i dag i kommunen eller vad forskningen säger om hur den bör bedrivas. Enligt kommunens modersmålssamordnare ska modersmålsstödjarna i förskolan arbeta integrerat i verksamheten, utifrån den kunskap som finns om språkinlärning och språkintegrering. Det finns oklarheter kring barnens modersmålsstöd på förskolan. Medan förskolechefen säger att bara få vårdnadshavare har ansökt om modersmålsstöd, hävdar personalen att flera har sökt men inte fått stöd i sina modersmål. En brist från oss är att vi inte informerar föräldrarna tillräckligt bra hur positivt vi tycker det är med flerspråkighet, säger en i personalgruppen. Kommunens modersmålssamordnare bekräftar, i intervju, att det ibland brister på förskolorna när det gäller information till vårdnadshavare. Det finns barn i kommunens förskolor som liksom på Täppans förskola inte har modersmålsstöd, och kanske inte har fått tillräcklig information om detta. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i låg grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Personalen på Täppans förskola saknar kunskap om uppdraget och har inte fått någon kompetensutveckling. Personalen saknar också stöd från förskolechefen när det gäller möjligheten att utveckla sina kunskaper och sitt språkutvecklande arbetssätt. Det språkutvecklande arbetet följs inte upp av förskolechefen.

7 6(12) Personal och förskolechef saknar kompetensutveckling Såväl förskolechef som personal säger i intervjuerna att de inte har kunskap om arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen säger vidare att det möjligen skulle kunna gå att inkludera i det kommande arbetet om språkinlärning.' Personalen har inte fått någon kompetensutveckling när det gäller det språkutvecklande arbetet med flerspråkiga barn. Jag vet inte när de fick senaste fortbildningen innan mig, säger förskolechefen. Både personalen och förskolechefen uttrycker ett stort behov av kompetensutveckling inom området, men säger också att detta blivit tydligt först i och med Skolinspektionens granskning. Personalen uttrycker också att de vill utvecklas, men att de behöver stöd i det arbetet. Personalen saknar stöd från förskolechefen Personalen beskriver att de saknar stöd och vägledning från förskolechefen kring arbetet med de flerspråkiga barnens språkutveckling, och att de känner sig ensamma i sitt arbete. Personalen uppger att de saknar: att få sitta och prata en heldag om ämnet och kanske få tag i någon som kan språken eller är bra på att arbeta med detta, så att vi kan få stöd. Att personalen saknar förskolechefens stöd och vägledning, hänger starkt samman med att de överhuvudtaget saknar stöd, som exempelvis möjlighet till reflektion och diskussion. Enligt förskolechefen finns det möjligheter att diskutera uppdraget på exempelvis apt-möten. Det finns ett årshjul för förskolan som innehåller ett antal gemensamma och regelbundna möten. Men personalen framhåller i intervjuerna att förskolechefen under den senaste tiden inte varit med på dessa, och inte heller på deras senaste planeringsdag. Det framkorruner tydligt i intervjuerna att det finns ett starkt behov hos personalen att utvecklas i sitt grunduppdrag, och att hela läroplanen inte är förankrad hos dem. Inom ramen för denna utveckling, uttrycker personalen sitt behov av direkt stöd av förskolechefen. Personalen säger i intervjun att de inte följer upp arbetet kring språkutveckling systematiskt och att förskolechefen inte efterfrågar någon uppföljning. Vidare Förskolan ska arbeta med SPIS, vilket är kommunens fortbildningssatsning om specialpedagogiska insatser i förskolan.

8 7(12) säger personalen att det kan bero på att förskolechefen inte är så ofta i verksamheten. Förskolechefen bekräftar att hon inte har följt upp det språkutvecklande arbetet. En i intervjugruppen säger: Det hade varit skönt att få andra ögon på vårt arbete och diskutera det. Även om det varken finns riktlinjer eller ett gemensamt förhållningssätt, finns det hos personalen en god vilja och ett intresse. De vill gärna diskutera och reflektera över läroplansmålen och de tycker det är positivt med tillgången till språk: Så att barnen känner sig stolta över språket. Men, som personalen själva uttrycker det, det rinner ut i sanden. De beskriver det som att de gång på gång försöker ha pedagogiska diskussioner och utveckla verksamheten, men att det är svårt att hålla kvar intresse och motivation. Skolinspektionen kan konstatera att detta också får konsekvenser för om personalen har möjlighet att tillgodogöra sig kunskap och utveckla arbetet som handlar om flerspråkiga barns språkutveckling. En av de andra intervjuade säger att personalen behöver medvetandegöra sitt arbete och få mer kunskap om flerspråkighet och uttrycker sig så här om kommunens satsning kontra förskolans behov: Vi tar in många nyanlända föräldrar med flerspråkiga barn, men kommunen satsar på digitala medel. De ser inte de flerspråkiga barnen. Stimulerar och stödjer personalen flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska låg grad stimulerar och stödjer flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska. Personalen tar inte tillvara på mötet med barnen för att stödja och stimulera språkutveckling. De stöttar inte flerspråkiga barns ordförråd, talspråk och kommunikation. Osäkerhet kring uppdraget och avsaknad av verktyg begränsar det språkutvecklande arbetet När personalen beskriver sitt praktiska arbete med språkutveckling för de flerspråkiga barnen på förskolan, sker det med en viss tveksamhet. De är osäkra på

9 8(12) om de arbetar på ett sätt som kan omfattas av uppdraget, och berättar vad de gör ibland: Man kan använda språket i sånger, rim och ramsor, förtydliga och upprepa det de säger. Inte rätta men upprepa. Benämna begrepp. Mycket gör vi men vi är inte alltid medvetna om det. Skolinspektionen observerar en samling som exemplifierar detta. Personalen berättar för barnen att de ska röra sig till musik. Under detta moment gör personalen och barnen rörelser, befäster ord och begrepp utifrån sånger om Storsjöodjuret och Krokodilen som kör. Exempelvis tar musiken upp kroppsdelar och lägesbeskrivningar. Skolinspektionen observerar inget språkutvecklande arbete i den fria leken, utan personalen närvarar i första hand utifrån ett omsorgsperspektiv. De förklarar och stöttar barnen genom korta dialoger som inte utvecklas eller utvidgas. I hallen observeras mest kommunikation som vill du ha den eller den, kan du skicka den, lägg den där. Vid matsituationer såsom lunch och mellanmål, observerar Skolinspektionen några tillfällen där personalen samtalar med barnen utifrån vardagshändelser och sätter ord på det som äts under måltiden. Det som sägs är oftare tillrättavisningar och tillsägelser. Vid ett lunchtillfälle sitter fyra barn i fyra till fem års ålder själva vid ett bord, medan personalen sitter utspridda vid de andra borden. Vid vissa bord sitter två personal. Vid det bord där barnen sitter själva sker mycket samtal dem emellan. De pratar bland annat om vad som hänt på förmiddagen när de varit på gymnastik, men har också andra samtal i vilka personalen hade kunnat vara bra stöd. Om personalen i stället hade suttit vid bordet med de fyra barnen, skulle de kunnat använda situationen till att samtala med barnen i syfte att stödja och stimulera deras språkutveckling. Några i personalen använder tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK). En av de intervjuade berättar att hon på tidigare förskolor har använt detta mycket, och också försöker göra det här. Men kan barnet inte uttrycka mjölk så kan jag teckna mjölk så de förstår. En annan säger: Vi har bestämt att använda tecken, men det är inte alla som gör det.

10 9(12) Uppmuntrar personalen flerspråkighet och skapar personalen möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i låg grad uppmuntrar flerspråkighet och skapar möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet. Personalen är positiva till flerspråkighet men uppmuntrar inte barnen att använda sina modersmål, och tar inte tillvara tillfällen att stödja barnens modersmål i den dagliga pedagogiska verksamheten. Få inslag av flerspråkighet och uppmuntran att använda modersmål i den dagliga verksamheten Personalen uttrycker i intervjun att det är svårt att uppmuntra barnens användning av sina modersmål, i och med att de inte själva kan deras språk. Flera av de intervjuade är också osäkra på vilka språk som finns representerade på förskolan. Även om de säger sig vara nyfikna, vet de inte riktigt hur de praktiskt ska gå tillväga, och säger också att barnen oftast inte vill prata sina modersmål på förskolan. I stället skulle personalen vilja att modersmålsstödjare kom till förskolan, så att de kunde lära sig av dem. En i personalgruppen har på eget initiativ laddat ner en app med ett språk som hon använder med barnen i gruppen. Främst vänder sig aktiviteten till de barn som har det aktuella modersmålet, men det har visat sig att de andra barnen också är mycket intresserade av aktiviteten. Ett av de få tillfällen som vi observerar som visar hur flerspråkiga barn får möjlighet att använda sitt modersmål, är när denna personal sitter omringad av barn och använder denna app. På skärmen kommer det upp bilder på instrument, djur och frukter varpå orden läses upp på det aktuella språket. Därefter säger personalen ordet på svenska. Utöver detta exempel har Skolinspektionen inte sett eller hört några inslag då barnen får möjlighet att använda sina modersmål under besöksdagarna. Inom kort har förskolan Täppan något som kallas mångfaldsveckor då olika maträtter serveras som är översatta till det språk rätten kommer ifrån. Vi har inte fokuserat på språket mer på mångfalden i gruppen. Personalen berättar att de tidigare har haft ordet Hej på olika språk på väggen. De berättar också att de tidigare har gjort försök att involvera föräldrar och vårdnadshavare för att exempelvis

11 10 (12) skapa en enkel parlör med viktiga ord på vissa språk, men att detta sedan inte blivit av. Nej det har nog runnit ut i sanden när vi försökt och inget hänt. En av de intervjuade som inte arbetat så länge på förskolan Täppan, känner inte till hur det varit tidigare. Hon menar att man nog borde bjuda in föräldrar för att bidra med kunskap på olika sätt. Utformar och använder personalen miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska låg grad utformar och använder miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Miljö och material på Täppans förskola speglar inte de flerspråkiga barnen och används inte av personalen i ett språkutvecklande syfte. Personalen behöver därmed i högre grad utforma miljön och anpassa materialet för arbetet med att stödja och uppmuntra barnens språkutveckling. Det svenska språket dominerar miljö och material Skolinspektionens observationer visar att miljö och material inte i någon högre grad används för att arbeta språkutvecklande, i vare sig svenska eller modersmålet. Förskolans lokaler har ett flertal olika rum som erbjuder en viss variation av skapandematerial som inbjuder till aktiviteter såsom att måla och rita, bygga och konstruera. I övrigt finns det möjlighet till rollek med utklädningskläder, böcker på svenska, olika sorteringsmaterial, spel, pussel, tågbana, projektor och samlingspåsar. Men miljö och material speglar inte att det finns flerspråkiga barn på förskolan. Det finns inte heller i någon högre grad material där barn kan mötas för att undersöka och göra nya upptäckter och erfarenheter tillsammans på ett språkutvecklande sätt. Observationer och intervjuer visar dock att det finns lärplattor som ett fåtal i personalen använder för språkutveckling. Förskolans personal berättar också att de har påbörjat ett arbete utifrån böckerna om Barbapappa som är kopplat

12 11(12) till språket. De har tillsammans med barnen benämnt rummen efter de olika karaktärerna i Barbapappafamiljen. Bilaga 1 Bakgrund och syfte Idag talar var femte förskolebarn i Sverige fler än ett språk. Barn med utländsk bakgrund som får möjlighet att utveckla sitt modersmål har bättre möjligheter att lära sig svenska och även att tillägna sig kunskaper inom andra områden.2 Då språket är centralt för att kunna fortsätta det livslånga lärandet i utbildning och arbete, är det viktigt för barnen att de så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla sina språkliga färdigheter. Det finns annars stor risk för att de inte kan utveckla övriga kunskaper som de förväntas, varken i förskola eller längre fram i grundskolan. Att förskolan har en central roll när det gäller barnens utveckling fastställs i skollagen. Här framgår att förskolan ska ta hänsyn till barns olika behov och ge dem stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Förskolan ska också sträva efter att jämna ut skillnader i barnens förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen.3 Av skollagen framgår också att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.4 I arbetet med att förstå barnens språkliga bakgrund och intressen är samarbetet med hemmet mycket viktigt. Att stimulera barnens språkutveckling förutsätter inte att personalen själva behöver kunna barnens respektive modersmål men flerspråkig personal och lärare i modersmål kan utgöra ett bra stöd för både barn och personal. 2 Lpfö98 reviderad 2010 sid kap. 4 skollagen 4 8 kap. 10 skollagen

13 12 (12) Det övergripande syftet med kvalitetsgranskningen är att bedöma om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. För att uppfylla detta syfte granskar Skolinspektionen förskolornas arbete utifrån följande frågeställning: Arbetar förskolorna för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Bedömningsområde 1 Finns strategier och förutsättningar på förskolan för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling? Under detta bedömningsområde ingår att granska om förskolechefen ger förutsättningar för förskolans språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn samt vilka strategier som finns för detta arbete. Detta kan innebära att förskolechefen organiserar verksamheten så att det finns möjlighet till gemensam planering och kollegialt lärande för personalen. Vidare granskas om det på förskolan finns en gemensam syn och ett medvetet förhållningssätt för att ta sig an uppdraget Bedömningsområde 2 Uppmuntras och skapas möjligheter för flerspråkiga barn att använda svenska och sitt/sina modersmål i förskolans dagliga verksamhet? Under detta bedömningsområde ingår att granska hur uppdraget avseende förskolans medverkan till flerspråkiga barns språkutveckling omsätts i praktiken. I granskningen ingår exempelvis att se hur personalen stimulerar och utmanar de flerspråkiga barnens utveckling av det svenska språket. Vidare granskas om personalen aktivt stödjer modersmålet genom att integrera det i den dagliga verksamheten. Detta bedömningsområde innefattar dessutom hur personalen utformar och använder förskolans miljö och material för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling.