Beslut och verksamhetsrapport

Transkript

1 Hjo kommun Förskolechef efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling vid Hammarns förskola, Hjo kommun

2 Beslut och verksamhetsrap 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att personalen vid Hammarns förskola har kunskap om samt strategier för arbetet med uppdraget att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolan arbetar enligt kommunens flerspråkighetsplan och förskolechefen tydliggör mål och arbetssätt för arbetet med uppdraget. Förskolechefen uppmuntrar och erbjuder kompetensutvecklingsinsatser och all personal deltar i regelbundna lärsamtal kring flerspråkighet. Förskolechefen ser till att arbetet dokumenteras och följs upp inom förskolans systematiska kvalitetsarbete. Personalen stimulerar och stödjer flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska genom att erbjuda barnen möjlighet att möta och använda olika uttrycksformer samt skapa meningsfulla sammanhang för kommunikation. Personalen stöttar också aktivt flerspråkiga barns ordförråd och talspråk, men arbetar inte alltid lika aktivt med att ge barnen möjlighet att utveckla och formulera sina resonemang. Vidare har personalen ett öppet och positivt förhållningssätt till flerspråkighet och arbetar aktivt med att använda olika språk som naturliga inslag i verksamheten. Förskolans miljö är utformad så att det finns goda möjligheter till språkutvecklande arbete, och både miljö och material synliggör och uppmuntrar flerspråkighet. Personalen använder dock inte alltid miljön eller materialet aktivt för att stimulera barnens språkutveckling vare sig i svenska eller i modersmålet.

3 2 (14) Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att utvecklingsarbete behöver genomföras inom följande prioriterade områden: Personalen behöver utveckla arbetet med att aktivt stödja flerspråkiga barns språkutveckling i svenska genom att skapa fler tillfällen till utvecklande dialoger och samtal under den fria leken samt under lässtunder Personalen behöver utveckla arbetet med att aktivt använda miljö och material i syfte att stödja flerspråkiga barns språkutveckling i såväl svenska som i modersmålet Uppföljning Huvudmannen ska senast den 19 februari 2017 inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Huvudmannen ska därefter senast den 19 december 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter tolv månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Redogörelser skickas via e-post till skolinspektionen.goteborg@skolinspektionen.se eller per post till Skolinspektionen, Avd. Göteborg, Box 2320, Göteborg. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :7428) i de handlingar som sänds in.

4 3(14) På Skolinspektionens vägnar Lena Dahlquist Enhetschef Anna Gabrielsson Utredare

5 4(14) Verksarrhetsrapport Inledning Skolinspektionen genomför under hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. Granskningen av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling genomförs i 35 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Hammarns förskola, Hjo kommun ingår i urvalet av förskolor. Hammarns förskola besöktes den november 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Skolinspektionen har intervjuat förskolechefen, arbetslaget vid avdelningen Bullerbyn samt en så kallad fokusgrupp bestående av personal från förskolans andra avdelningar. Skolinspektionen har också intervjuat en specialpedagog med uppdrag kring språkutveclding i förskolan. Ansvariga utredare har varit Anna Gabrielsson och Lena Dahlquist. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; hög grad, ganska hög grad, ganska låg grad och låg grad. En närmare beskrivning av bakgrund och syfte finns i bilaga 1. Bakgrundsuppgifter om Hammarns förskola Hammarns förskola är en kommunal förskola som ligger i Hjo tätort i Hjo kommun. Förskolan leds av en förskolechef som också ansvarar för ytterligare två förskolor och en grundskola i kommunen. Förskolan har totalt 80 barn inskrivna fördelade på fyra avdelningar. Avdelningarna Villa Villekulla och Junibacken tar emot barn i åldrarna 1 3 år och Katthult och Bullerbyn tar emot barn 3 5 år. 14 av barnen är flerspråkiga. Skolinspektionen har besökt avdelningen Bullerbyn som har 25 barn inskrivna, varav fem flerspråkiga barn. Arbetslaget vid Bullerbyn består vid tiden för

6 5(14) Skolinspektionens besök av tre anställda, varav en förskollärare. Samtliga arbetar heltid vid förskolan. Totalt har förskolan 12 tjänster i barngrupp, varav sju förskollärare. Förskolans mål är att ha två förskollärare vid varje avdelning, och efter årsskiftet kommer förskolan att ha uppnått målet då en nyanställd förskollärare börjar vid Bullerbyn i januari Förskolans arbetssätt är inspirerat av Reggio Emilias förhållningssätt och personalen arbetar mycket med barnens språkliga och matematiska medvetenhet. Resultat Säkerställer förskolechefen att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i hög grad säkerställer att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolan arbetar enligt kommunens flerspråkighetsplan och förskolechefen tydliggör mål och arbetssätt för arbetet med uppdraget. Personalen har en samsyn kring uppdraget och reflekterar kring sina egna inställningar till flerspråkighet. I den dokumentation som inkommit till Skolinspektionen inför granskningen uppges att alla förskolor i Hjo kommun strävar efter att bli "certifierade litteraturförskolor". Förskolechefen beskriver i intervju satsningen på litteraturförskolor som ett projekt som kommit till i syfte att stärka barns språkliga förmågor och intresse för litteratur. Enligt förskolechefen är en av certifieringsgrunderna "att se flersprålcighet som en tillgång" och flerspråkighetsperspektivet ska dessutom genomsyra samtliga övriga certifieringsgrunder. Vid Hammarns förskola har samtliga avdelningar nått första steget av två i certifieringen. I dokumentationen som Skolinspektionen tagit del av finns också Hjo kommuns flerspråkighetsplan för förskolan. Planen har tagits fram av kommunens språkutvecklare tillsammans med en arbetsgrupp bestående av representanter för personalen vid flera av kommunens förskolor. Förskolechefen uppger i intervjun att pla-

7 Beslut och verksamhetsr27,p2,:rt. 6 (14) nen beskriver kommunens mål och arbetssätt för uppdraget att arbeta med flerspråkighet. Enligt förskolechefen har inte förskolan känt behov av att utarbeta några egna, lokala mål utöver det som finns i planen. Personalen säger i intervjuerna att arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling utgår från flerspråkighetsplanen, men uttrycker också att den "har blivit lite bortglömd" då de inte arbetar aktivt med den i dagsläget. Enligt förskolechefen ska planen revideras och därmed aktualiseras på nytt. Förskolechefen berättar vidare i intervjun att Hammarns förskola haft få flerspråkiga barn tidigare, men från och med innevarande termin har förskolan tagit emot flera flerspråkiga barn. Därmed är det ganska nytt för personalen att arbeta med flerspråkighet, men de har ändå fört samtal, exempelvis vid arbetsplatsträffar och husmöten, kring uppdraget att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen uttrycker att hon tydliggjort uppdraget och att personalen har en samsyn kring vad det innebär. Personalen bekräftar detta i intervjun och säger att de tillsammans med förskolechefen skapat en bild av uppdraget genom att de pratat om det vid olika tillfällen och att flerspråkighet ingår som en del i arbetet med litteraturcertifieringen. Personalen uttrycker också att de ges goda möjligheter att reflektera kring sina egna inställningar till flerspråkighet. De anser att de har en gemensam grundtanke kring de flerspråkiga barnen och uttrycker att det vid förskolan "ska finnas en naturlig plats for alla språk". Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i hög grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen ser till att personalen har relevant kompetens för uppdraget genom att uppmuntra och erbjuda kompetensutvecklingsinsatser. All personal deltar i regelbundna lärsamtal kring flerspråkighet samt reflekterar kring uppdraget under gemensam reflektionstid. Förskolechefen ser till att arbetet dokumenteras och följs upp inom förskolans systematiska kvalitetsarbete.

8 7(14) Kompetensutveckling Förskolechefen uppger i intervjun att Hjo kommun fokuserar arbete med flerspråkighet i alla verksamheter. Förskolecheferna i kommunen har därför satsat på fortbildningsinsatser för att stärka personalens kompetens kring att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling. Enligt förskolechefen har samtliga förskolor i Hjo kommun under läsåret deltagit i regelbundna lärsamtal kring boken "Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan". Vid Hammarns förskola har flertalet av personalen deltagit i lärsamtalen, och i intervjun säger personalen att boken och efterföljande samtal ökat deras förståelse för flerspråkighet. I arbetet med litteraturförskolan förs processamtal tillsammans med kommunens språkutvecklare, som är specialpedagog och även handleder personalen. Personalen uppger i intervjun att flera av förskollärarna vid Hammarns förskola deltagit i en föreläsning kring flerspråkighet som anordnades av fackförbundet. Personalen uttrycker att förskolechefen uppmuntrar alla anställda att "åka på utbildningar", och förskolechefen säger i intervjun att "resurser finns för kompetensutveckling". Reflektion, dokumentation och uppföljning Personalen vid Hammarns förskola berättar att varje arbetslag har gemensam reflektionstid 1,5 timme varje vecka då de regelbundet tar upp arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. De har också regelbundna lärsamtal i grupper med personal från en av förskolechefens andra förskolor. Både förskolechef och personal beskriver hur lärsamtalen och arbetslagens reflektionstid dokumenteras i protokoll som förskolechefen tar del av. Enligt förskolechefen ingår protokollen i den kontinuerliga uppföljningen av förskolans arbete inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Genom projektet med certifierade litteraturförskolor gör också språkutvecldaren regelbundna avstämningar och utvärderingar av förskolans språkutvecklande arbete, inklusive arbetet med flerspråkighet. Språkkompetenser hos personal och barn Vid förskolan finns för närvarande en personal som pratar samma språk som flera av de flerspråkiga barnen. Förskolechefen uppger i intervjun att denna personal placerats vid den avdelning som tagit emot flest flerspråkiga barn. Förskolechefen påpekar dock att hon ser det som en stor tillgång att ha flerspråkiga barn i varje barngrupp och att hon därför försöker se till så att flerspråkiga

9 8(14) barn som kommer nya till förskolan fördelas på husets olika avdelningar. Personalen uttrycker i intervjun att de försöker hitta olika sätt att ta tillvara barnens språkkompetenser, exempelvis genom gruppaktiviteter med de barn som talar samma språk. Stimulerar och stödjer personalen flerspråkiga bams språk- och kommunikationsutveckling i svenska? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska hög grad stimulerar och stödjer flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska. Personalen erbjuder barnen möjlighet att möta och använda olika uttrycksformer och skapar meningsfulla sammanhang för kommunikation. Personalen stöttar också aktivt flerspråkiga barns ordförråd och talspråk, men arbetar inte alltid lika aktivt med att ge barnen möjlighet att utveckla och formulera sina resonemang. Intervjuer med förskolechef och personal Förskolechefen uppger i intervjun att förskolan arbetar med att "väcka lusten till språket" och att personalen inom ramen för litteraturprojektet arbetar särskilt med läsning och det skrivna språket. Personalen uppger i intervju att de försöker skapa möjligheter till kommunikation på olika sätt. De nämner bland annat att de arbetar med bildstöd, flanosagor, rim och ramsor, sånger och skriftspråk. Personalen berättar vidare att de läser mycket, samt benämner saker och händelser i vardagen. Enligt personalen är det viktigt att de flerspråkiga barnen blir delaktiga i kommunikationen utifrån sina förutsättningar och att de arbetar med alla barn för att skapa förståelse för att "alla berättar på sitt sätt". De säger att de arbetar aktivt med att lära barnen hur de visar hänsyn och lyssnar till varandra. Personalen uppger också i intervjun att de regelbundet delar in barnen i grupper för att skapa möjligheter till olika typer av språkutvecklande aktiviteter. Exempelvis kan en grupp bestå av några barn som kommit långt i sin språkutveckling och som behöver utmanas ytterligare, medan en annan grupp kan bestå av några barn som ännu inte har ett så utvecklat språk tillsammans med barn som "pratar både mycket och bra".

10 9 (14) Iakttagelser från observationer Under Skolinspektionens besök är flera av de flerspråkiga barnen närvarande endast den första dagen. Skolinspektionen noterar att några av barnen har begränsade kunskaper i svenska, och dessa barn får stöttning av den personal som pratar samma språk som barnen. Personalen pratar barnens modersmål och upprepar sedan orden på svenska samt uppmuntrar barnen att försöka säga de svenska orden. Vid något tillfälle involveras andra barn i situationen, men oftast sker kommunikationen direkt mellan den vuxna och det enskilda barnet. Skolinspektionen noterar också att personalen inte alltid i den fria leken tar tillvara möjligheten att skapa tillfälle till samtal och utvecklande dialoger där barnen får stöd i att utveckla sina resonemang. Däremot finns flera tillfällen under måltider och samlingar då personalen engagerar sig i berättande och skapar ett språkligt sammanhang där alla barn kan vara med. Exempelvis säger ett barn "Min pappa har jättemycket skägg" och ett annat barn fortsätter med att säga "Min pappa har skägg på hela kroppen!". Personalen frågar då om det verkligen stämmer och säger "Jag tror inte det är skägg, det är hår. Det har alla människor på kroppen, det har jag också". Personalen förklarar skillnaden mellan skägg och hår och visar att hon har hår på sina armar. Flera barn deltar i samtalet om hår och skägg, de tittar på sina egna armar och konstaterar att de också har hår där. Personalen frågar vidare på temat skägg "Vem har ett stort vitt lurvigt skägg då?" varpå barnen svarar "Tomten" och samtalet går över till att handla om julen och vad barnen och personalen önskar sig i sina önskelistor. Under Skolinspektionens besök läser personalen för barnen vid flera tillfällen, både spontant på barnens initiativ och i mer strukturerade lässtunder. Barnen är intresserade och kommenterar och ställer frågor kring böckernas innehåll och det som finns på bilderna. Personalen svarar kort på frågorna, men prioriterar ofta att läsa vidare framför att samtala med barnen om boken och därigenom hjälpa dem expandera och formulera sina tankar kring dess innehåll.

11 Beslut och verksamhetsrap:jor: 10 (14) Uppmuntrar personalen flerspråkighet och skapar personalen möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i hög grad uppmuntrar flerspråkighet och skapar möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet. Personalen har ett öppet och positivt förhållningssätt till flerspråkighet och arbetar aktivt med att använda olika språk som naturliga inslag i verksamheten. Personalen tar till vara språkkompetenserna hos flerspråkiga barn och personal i arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Intervjuer med förskolechef och personal I samtliga intervjuer som Skolinspektionen genomfört framkommer att både förskolechef och personal ser flerspråkighet som en tillgång i förskolans verksamhet. Personalen uppger att de är glada att förskolan har fått fler barn som talar andra språk än svenska och att de gagnar hela barngruppens språkutveckling när man arbetar med flerspråkighet. Personalen säger sig var nyfikna på och intresserade av olika språk och menar att de alla är engagerade i att utveckla arbetet kring flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen uttrycker i intervjun att personalen är aktiva i att göra föräldrarna delaktiga, och personalen menar att det är en förutsättning för arbetet att involvera och skapa goda relationer till föräldrarna, bland annat genom att bjuda in dem att läsa sagor på olika språk. Iakttagelser från observationer Under Skolinspektionens besök förekommer många inslag på andra språk i verksamheten. Exempelvis observeras hur personalen och barnen i en samling räknar alla barn som är närvarande. De räknar tillsammans först på svenska, därefter på två ytterligare språk. Alla är delaktiga och hjälps åt att hitta rätt räkneord. I samlingen sjunger de även sånger på andra språk än svenska. Personalen tar också ofta tillfället i akt att föra in ord och begrepp på barnens modersmål och efterfråga barnens kunskap gällande ord på olika språk. Exempelvis frågar en personal ett barn vad mjölk heter på barnets modersmål, därefter berättar ett barn med ett annat modersmål vad vatten heter på hens modersmål. Även barn som inte talar de aktuella språken involveras i att försöka lära sig orden. Vid ett tillfälle observeras hur ett flerspråkigt yngre barn försöker förklara

12 11(14) motivet i en teckning för en personal som inte fullt ut förstår barnet. Då ombeds ett äldre barn som talar samma språk att komma och hjälpa till så att personalen kan förstå. Det äldre barnet tolkar och säger till slut "hen har ritat en pingvin". Personalen tackar det äldre barnet och fortsätter att prata med det yngre barnet om teckningen och visar hur hen kan skriva sitt namn på papperet. Den personal som talar ett av de språk som finns representerade på förskolan pratar med barnen på deras modersmål som ett naturligt och återkommande inslag i verksamheten. Genomgående råder ett uppmuntrande klimat för att använda olika språk, och barnen använder varandras språkliga kompetenser på eget initiativ och inte bara när personalen är med. Utformar och använder personalen miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska hög grad utformar och använder miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Miljön är utformad så att det finns goda möjligheter till språkutvecklande arbete, och både miljö och material synliggör och uppmuntrar flerspråkighet. Personalen använder dock inte alltid miljön eller materialet aktivt för att stimulera barnens språkutveckling vare sig i svenska eller i modersmålet. Intervju med förskolechef och personal Både förskolechef och personal uppger i intervjuerna att de arbetat aktivt med att synliggöra flerspråkighet i förskolans lärmiljöer. De uttrycker att de utöver de språk som finns representerade bland barnen på förskolan även kan lyfta in andra språk, exempelvis sådana som personalen kan, i syfte att visa på språklig mångfald generellt. Personalen uppger att de förutom böcker på flera språk också använder sig av QR-koder, "appar" och Youtube-filmer på olika språk samt material de fått av föräldrar såsom ordlistor på andra språk. Förskolans miljö Förskolans lokaler utgörs av ett envåningshus där de fyra avdelningarna har var sin del. Avdelningen Bullerbyns ytor består av ett större lekrum, ett mindre rum för bland annat vila, ett stort rum med matplatser och köksavdelning samt

13 Beslut och verksamhets ra pp:dr: 12 (14) tambur och tvättrum. I det stora lekrummet finns bland annat en skrivhörna med skrivmaterial där många ord på olika språk är uppsatta på väggen. Både det svenska alfabetet och siffrorna finns uppsatt tillsammans med alfabetet och siffrorna på ett av barnens modersmål. Runt om i rummet finns ett antal kort med bild, tecken och ord för de avbildade sakerna, exempelvis frukter. I rummet finns också leksaker av olika slag samt en soffa och en bokhylla med böcker. I matrummet finns förutom bord och stolar hyllor med spel, pussel och pysselmaterial. Här finns också en mindre hem-vrå och en avdelning som kallas "Det mångkulturella bokcafeet Bullen". I bokcafeet finns flera böcker på olika språk samt ett antal dubbelspråkiga böcker. I rummet finns också "Flerspråkiga väggen" med flaggor och bilder med ord skrivna på flera språk. I det mindre rummet finns bord och stolar i barnens höjd, bandspelare, böcker, kassettband, utklädningskläder och en liten scen. Utöver avdelningens egna lokaler finns ett stort utrymme som är tillgängligt för förskolans alla avdelningar. Detta utrymme kallas "Lekverkstan" och inrymmer en stor scen, en dockvrå, byggklossar samt mjuka kuddar och en soffa. Lekverkstan ligger i anslutning till Bullerbyn och de använder den ofta till samlingar. Generellt är miljön inredd med mycket språkligt material som är väl synligt och tillgängligt för barnen. I flera av rummen sitter korta illustrerade sagor på olika språk på väggarna. Det finns många inslag som visar på att det finns flera språk representerade vid förskolan och som uppmuntrar till språklekar och kommunikation. Förskolan har många olika lekytor av olika karaktär som kan inspirera till varierade lekar. Förskolans utemiljö är traditionellt utformad med gungor, klätterställning, sandlåda, cyklar och uteleksaker. Iakttagelser från observationer Under Skolinspektionens observationer av utevistelse noteras att personalen är nära barnen och engagerar sig i deras aktiviteter. Personalen deltar i lek och pratar med barnen om vad de gör samt benämner och ställer frågor kring det som sker. Även under den fria leken inomhus är personalen ofta aktiva tillsammans med barnen, exempelvis sitter en grupp barn och en personal runt ett bord och pysslar, medan en annan personal är med när några barn bygger lego. Skolinspektionen kan dock inte notera att personalen använder materialet aktivt för språkutvecklande arbete, exempelvis att konkretisera och visualisera ord och be-

14 13(14) grepp med hjälp av omgivande miljö. Under Skolinspektionens besök observeras hur personalen använder böcker på olika språk när de läser tillsammans med barnen, men inget annat material såsom appar eller inspelningar på andra språk används. 13.He.27a Bakgrund och syfte Idag talar var femte förskolebarn i Sverige fler än ett språk. Barn med utländsk bakgrund som får möjlighet att utveckla sitt modersmål har bättre möjligheter att lära sig svenska och även att tillägna sig kunskaper inom andra områden.1 Då språket är centralt för att kunna fortsätta det livslånga lärandet i utbildning och arbete, är det viktigt för barnen att de så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla sina språkliga färdigheter. Det finns annars stor risk för att de inte kan utveckla övriga kunskaper som de förväntas, varken i förskola eller längre fram i grundskolan. Att förskolan har en central roll när det gäller barnens utveckling fastställs i skollagen. Här framgår att förskolan ska ta hänsyn till barns olika behov och ge dem stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Förskolan ska också sträva efter att jämna ut skillnader i barnens förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen.2 Av skollagen framgår också att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.3 I arbetet med att förstå barnens språkliga bakgrund och intressen är samarbetet med hemmet mycket viktigt. Att stimulera barnens språkutveckling förutsätter 1 Lpfö98 reviderad 2010 sid kap. 4 skollagen 3 8 kap. 10 skollagen

15 14 (14) inte att personalen själva behöver kunna barnens respektive modersmål men flerspråkig personal och lärare i modersmål kan utgöra ett bra stöd för både barn och personal. Det övergripande syftet med kvalitetsgranskningen är att bedöma om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. För att uppfylla detta syfte granskar Skolinspektionen förskolornas arbete utifrån följande frågeställning: Arbetar förskolorna för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Bedömningsområde 1 Finns strategier och förutsättningar på förskolan för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling? Under detta bedömningsområde ingår att granska om förskolechefen ger förutsättningar för förskolans språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn samt vilka strategier som finns för detta arbete. Detta kan innebära att förskolechefen organiserar verksamheten så att det finns möjlighet till gemensam planering och kollegialt lärande för personalen. Vidare granskas om det på förskolan finns en gemensam syn och ett medvetet förhållningssätt för att ta sig an uppdraget Bedömningsområde 2 Uppmuntras och skapas möjligheter för flerspråkiga barn att använda svenska och sitt/sina modersmål i förskolans dagliga verksamhet? Under detta bedömningsområde ingår att granska hur uppdraget avseende förskolans medverkan till flerspråkiga barns språkutveckling omsätts i praktiken. I granskningen ingår exempelvis att se hur personalen stimulerar och utmanar de flerspråkiga barnens utveckling av det svenska språket. Vidare granskas om personalen aktivt stödjer modersmålet genom att integrera det i den dagliga verksamheten. Detta bedömningsområde innefattar dessutom hur personalen utformar och använder förskolans miljö och material för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling.