Beslut och verksamhetsrapport

Transkript

1 Melleruds kommun Förskolechef efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling vid Asens förskola, Melleruds kommun

2 Beslut och verksamhetsrapporḻ 1(13) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecldingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att Åsens förskola, Melleruds kommun, behöver utveckla arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen har inte getts möjlighet att prioritera utformning och implementering av mål eller riktlinjer för arbetet med flerspråkiga barn. Förskolan har till största delen personal som saknar utbildning för arbete med barn och personalen har ingen gemensam bild av hur uppdraget ska bedrivas. Förskolechefen har dock skapat forum för reflektion och planering, och har påbörjat ett arbete för att höja personalens kompetens kring arbete med flerspråkiga barn. Personalen arbetar inte aktivt för att stimulera och stödja flerspråkiga barns språkutveckling vare sig i svenska eller i modersmålet. Personalen uppmuntrar inte användningen av olika språk i förskolans verksamhet och miljön synliggör inte att det finns många flerspråkiga barn i förskolan. Miljön är dock utformad så att det finns goda möjligheter till språkutvecklande arbete, men personalen använder inte miljön eller materialet aktivt för att stimulera barnens språkutveckling. Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att utvecklingsarbete behöver genomföras inom följande prioriterade områden: Förskolechefen behöver se till att förskolans personal har kunskap om uppdraget och förutsättningar att bedriva arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. I detta ingår att tydliggöra och förankra läroplanens mål för uppdraget samt att utforma riktlinjer för hur arbetet med uppdraget ska bedrivas vid förskolan.

3 Beslut och verksamhetsrappor:: 2(13) Personalen behöver stimulera och stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling i svenska genom att engagera sig i kommunikation med barnen och aktivt stötta och utmana deras språk. Personalen behöver uppmuntra och skapa förutsättningar för de flerspråkiga barnen att använda och utveckla modersmålet i den dagliga verksamheten. Uppföljning Huvudmannen ska senast 3 januari 2016 inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Huvudmannen ska därefter senast den 3 november 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter tolv månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Redogörelser skickas via e-post, till skolinspektionen.goteborg@skolinspektionen.se eller per post till Skolinspektionen, Avd. Göteborg, Box 2320, Göteborg. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :7428) i de handlingar som sänds in. På Skolinspektionens vägnar Lena Dahlquist Enhetschef Anna Gabrielsson Utredare

4 Beslut och verksamhetsrappor1 3(13) Verksamhetsrapport Inledning Skolinspektionen genomför under hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveclding. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. Granskningen av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling genomförs i 35 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Åsens förskola, Melleruds kommun ingår i urvalet av förskolor. Åsens förskola besöktes den september 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Skolinspektionen har intervjuat förskolechefen, arbetslaget vid avdelningen Fjärilarna samt en så kallad fokusgrupp bestående av personal från förskolans andra avdelning. Skolinspektionen har också intervjuat en specialpedagog med uppdrag kring språkutveckling i förskolan. Ansvariga utredare har varit Anna Gabrielsson och Kristina Svensson. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; hög grad, ganska hög grad, ganska låg grad och låg grad. En närmare beskrivning av bakgrund och syfte finns i bilaga 1. Bakgrundsuppgifter om Asens förskola Åsens förskola är en kommunal förskola som ligger i Åsensbruk, en mindre ort i Melleruds kommun. Förskolan leds av en förskolechef som även är rektor för en av kommunens grundskolor samt innehar ett förvaltningsuppdrag. Förskolechefsuppdraget är för närvarande tio procent av en heltidstjänst. Förskolan har två avdelningar, Fjärilarna som har 14 inskrivna barn i åldrarna 3-5 år och Nyckelpigorna med 16 inskrivna barn i åldrarna 1-3 år. Totalt är 16 av barnen flerspråkiga. Skolinspektionen har besökt avdelningen Fjärilarna

5 4(13) som vid tiden för besöket har 10 flerspråkiga barn inskrivna. Fjärilarnas arbetslag består av fyra personal varav två arbetar heltid och två arbetar deltid. Vid tiden för Skolinspektionens granskning finns ingen förskollärare anställd vid förskolan. En i personalen vid avdelningen Nyckelpigorna är utbildad fritidspedagog, i övrigt saknar personalen utbildning för att arbeta med barn och många är nyanställda under det senaste året. Resultat Säkerställer förskolechefen att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska låg grad säkerställer att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen har inte getts möjlighet att prioritera utformande och implementering av mål eller riktlinjer för arbetet med flerspråkiga barn, och personalen har ingen gemensam bild av hur arbetet med uppdraget ska bedrivas. I den dokumentation som inkommit till Skolinspektionen inför granskningen ingår en så kallad kvalitetsplan för Åsens förskola. I planen finns ett avsnitt om språk och kommunikation och hur förskolan ska arbeta mot målet att alla barn ska "utveckla ett rikt och nyanserat språk och en förmåga att reflektera". I planen nämns inte flerspråkighet eller flerspråkiga barns språkutveckling specifikt. I förskolechefens verksamhetsredogörelse uppges att huvudmarmen angett som mål att kommunens förskolor ska utveckla sitt språkutvecklande arbete och att varje barn ska delta i läsaktivitet dagligen. I dokumentationen som inkommit finns också en handlingsplan för mottagande av nyanlända barn i förskolan. I handlingsplanen ingår bland annat utdrag ur läroplanen avseende flerspråkiga barns språkutveckling samt ett avsnitt med diskussionsfrågor tagna från Skolverkets stödmaterial "Flera språk i förskolan". Förskolechefen uppger i intervju

6 5(13) att handlingsplanen är framtagen i syfte att vara ett stöd för personalen på förskolan när de skolar in och arbetar med nyanlända barn. Personalen vid Åsens förskola har dock inte aktivt arbetat med handlingsplanen än. Förskolechefen uppger att förskolan ska arbeta enligt styrdokumenten och kommunens övergripande mål för språkutvecklande arbete med alla barn. Enligt förskolechefen, som har begränsad tid avsatt för förskolechefsuppdraget, finns ännu inga dokumenterade mål eller riktlinjer för förskolans arbete med flerspråkiga barn. Personalen bekräftar detta och flera av dem uttrycker att de inte heller är insatta i läroplanens mål. Varken personalen eller förskolechefen anser att det vid Åsens förskola finns någon gemensam bild av hur arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling ska bedrivas. Både förskolechef och personal beskriver i intervjuerna att de under senaste året arbetat intensivt med bland annat flytt till nya lokaler och många inskolningar. De har också haft stor omsättning på personal, och flertalet av de anställda har arbetat på förskolan mindre än ett år. Förskolechefen, som varit på förskolan cirka ett år, uttrycker att förskolans situation tidigare varit så ansträngd att "först nu har personalen någon förutsättning att sätta sig in något". Förskolechefen har dock påbörjat ett arbete med att implementera en plan för att öka personalens medvetenhet och kunskap kring läroplanen och uppdraget med flerspråkiga barns språkutveckling. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska låg grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen har nyligen skapat forum för reflektion och planering, och har påbörjat ett arbete för att höja personalens kompetens kring arbete med flerspråkiga barn. Förskolan har dock till största delen personal som saknar utbildning för arbete med barn, och tillgången till extern kompetens är begränsad. Förskolechefen uppger i intervju att det är svårt att rekrytera utbildad personal i kommunen och särskilt i det samhälle där Åsens förskola är belägen, mestadels på grund av bristande kollektivtrafik till och från orten. Vid förskolan ar-

7 6(13) betar en fritidspedagog och flertalet i personalen saknar utbildning för att arbeta med barn. Förskolechefen uppger att hon har ett stort arbete framför sig med att stötta personalgruppen och öka kompetensen inom flerspråkighet men också kring språkutvecklande arbete generellt. Enligt förskolechefen har de diskuterat flerspråkighet och språkutveckling vid arbetsplatsträffar och påbörjat ett arbete med Skolverkets stödmaterial "Flera språk i förskolan". Personalen säger att de har fått stödmaterialet, men att de inte läst det än. All personal i kommunens förskolor kommer under hösten påbörja en utbildning i ICDP1/Vägledande samspel som ska fungera som stöd för personalen att arbeta aktivt med samspel och kommunikation. Utbildningen riktas inte specifikt mot arbete med flerspråkiga barn men, som specialpedagogen uttrycker i intervjun, "den ligger i linje med språk". Vidare önskar personalen mer kompetensutveckling kring att arbeta med flerspråkiga barn och uttrycker att de har behov av att lära sig mer eftersom "vi vet inte hur vi ska göra vid bemötandet av barnen som är flerspråkiga". Förskolechefen uppger att de från och med i höst har en struktur som innebär mer gemensam reflektionstid. Hon kommer själv att delta mer i personalens planering och reflektion för att se till att arbetet med flerspråkiga barn utvecklas i rätt riktning. Förskolan har inte tillgång till modersmålsstödjare eller liknande men en specialpedagog kommer en gång i veckan bland annat för att kartlägga flerspråkiga barns språkutveckling. Specialpedagogen uttrycker i intervju att hon inte har mycket tid i förskolan men att hon ibland kan erbjuda personalen "spontana bollplanks prat" när hon ändå är på plats. För närvarande finns ingen flerspråkig personal som talar något av de inskrivna barnens modersmål. Enligt personalen hade de tidigare en flerspråkig kollega som talade samma språk som flera av barnen, men de upplevde att "det optimala kanske inte är att ha en pedagog som talar modersmålet". Personalen uttrycker att barnen i hög utsträckning talade sitt modersmål med denna pedagog vilket de anser ledde till att barnens svenska inte utvecklades. 1 International Child Development Programme, "ett hälsofrämjande program som uppmärksammar det positiva samspelets avgörande betydelse". (

8 7(13) Stimulerar och stödjer personalen flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i låg grad stimulerar och stödjer flerspråkiga barns språkutveckling i svenska. Personalen engagerar sig sällan i språklig interaktion med det enskilda barnet, och stöttar inte heller aktivt de flerspråkiga barnens talspråk och ordförråd. Personalen erbjuder få möjligheter till utvecklade samtal och inbjuder inte de flerspråkiga barnen att delta i kommunikationen i gruppen. Intervju med förskolechef Förskolechefen uppger i intervju att hon börjat introducera olika språkstärkande metoder och material som personalen kan arbeta med. Bland annat har de ett material kallat "Språldust" som tränar munmotorik genom rim och ramsor. Förskolan ska också arbeta med ett tema kring ett material kallat "Vännerna i kungaskogen" som syftar till att samtala kring att vara en god kompis. Vid förskolan finns också en del visuellt material som används för barn i behov av särskilt stöd men som även kan användas för de barn som inte har utvecklat svenska språket än. Observationer Enligt förskolechefen behöver personalen konkret stöttning i hur de kan arbeta språkutvecklande, exempelvis genom att visa dem hur de kan föra mer aktiva och utvecklande samtal med barnen vid måltider. Förskolechefen uttrycker att personalen vid förskolan "kommunicerar alldeles för lite". Personalen menar att de pratar med barnen under måltiderna och att de ser det som bra tillfällen att stärka barnens svenska. Bland annat uttrycker personalen att de "uppmanar barnen att upprepa och säga det vi säger". Personalen uppger att de brukar placera barnen "blandat, [modersmål] och svensktalande, annars pratar de med varandra på modersmålet" och att utgångspunkten är att samtalen vid matbordet ska föras på svenska "så att alla ska förstå". Under Skolinspektionens observationer är det dock påtagligt tyst under måltiderna, och mestadels består kommunikationen av uppmaningar att sitta stilla samt korta ja- och nejfrågor som personalen ställer till barnen. Exempelvis får barnen frågor om maten är god och om de vill ha mer. De få samtal som förs är ofta på barnens initiativ och de vuxna deltar inte i någon större utsträckning. Vid några tillfällen uppmärksammar personalen barnens samtal genom korta kommentarer, men bidrar inte till att utveckla samtalet vidare. Exempelvis observeras när ett barn pratar om sin mammas häst och berättar att "den har ny sadel" varpå en personal frågar "har du suttit i

9 Beslut och verksamhetsrappok 8(13) den?". Barnet svarar jakande och berättar om hur hen red och säger "...och hästen går bakåt". I stället för att fortsätta samtalet säger personalen "ska du äta lite potatis nu" och vänder sig mot ett annat barn. Under de måltider som Skolinspektionen observerar är flera av de flerspråkiga barnen med liten kunskap i svenska tysta. Personalen agerar inte aktivt för att inspirera eller inbjuda barnen till att delta i kommunikation. Under Skolinspektionens besök läser personalen för barnen vid några tillfällen. Personalen tar dock inte tillvara möjligheterna till en fördjupad kommunikation kring boken då barnen inte ges utrymme att tala kring bokens innehåll. Flera gånger läser personalen vidare i stället för att uppmärksamma barnens frågor kring något de hört eller sett på bilderna. Intervju med personal Personalen uppger i intervju att de arbetar med bildstöd för att förtydliga det som sägs så att de barn som inte kan svenska ska förstå. De uttrycker att de försöker vara tydliga utan att förenkla språket för mycket, och menar att det vore bra att arbeta mer med tecken i verksamheten. De läser för barnen dagligen enligt det mål som finns för alla kommunens förskolor. Personalen säger att deras största utmaning är att få med alla barn i exempelvis samlingar och aktiviteter. De menar att det vore bra att dela upp gruppen mer för att kunna rikta aktiviteter utefter hur långt barnen kommit i sin språkutveckling. Personalen uttrycker dock att de skulle vilja få bättre verktyg kring hur de ska arbeta för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling i svenska. Uppmuntrar personalen flerspråkighet och skapar personaien möj- Hgheter för flerspråkiga barn att använda modersmåjet j försk krds dagliga verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i låg grad uppmuntrar flerspråkighet och skapar möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans verksamhet. Personalen arbetar inte aktivt med att stödja barnens modersmål och uppmuntrar inte användningen av olika språk i förskolans verksamhet.

10 Beslut och verksamhe-isl-e. 9(13) Intervju med personal Personalen uttrycker att de visar sig intresserade av barnens modersmål och att de uppmuntrar barnen att säga vissa ord, exempelvis frukters namn, på modersmålen så att alla kan höra och försöka lära sig. Under Skolinspektionens besök finns dock inga situationer där detta förekommer. Personalen menar att det är viktigt att visa barnen att de har en ytterligare kompetens när de har ett språk utöver svenska. Personalen i fokusgruppen uttrycker att det tidigare funnits en språkgrupp på förskolan där barn med annat modersmål än svenska tillsammans med personalen använder modersmålet och sätter ord på vardagliga föremål i förskolans miljö. Alla barnen i denna språkgrupp hade samma modersmål. Enligt personalen var syftet att stärka språkutvecklingen och bekräfta barnens modersmål. För närvarande har dock inte förskolan några sådana grupper eftersom personalen bytt avdelning. Personalen har också haft tankar på att låta föräldrar översätta sagor och material, men uttrycker att det kan vara svårt att kommunicera med de föräldrar som ännu inte lärt sig svenska. Personalen menar att de behöver stöd i att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling och att hitta arbetssätt för att stödja barnens modersmål. De uttrycker intresse av att ta del av hur andra förskolor arbetar och efterfrågar kompetensutveckling inom området. Observationer Generellt finns under Skolinspektionens observationer inga tecken på att personalen arbetar för att uppmuntra barnen eller ge dem förutsättningar att använda modersmålet i förskolan. Under besöket noteras att de flerspråkiga barnen med begränsade kunskaper i svenska vid flera tillfällen använder sitt modersmål när de leker, även när flerspråkiga barn leker tillsammans med barn som talar enbart svenska. Personalen uppmärksammar inte barnen i dessa situationer och agerar inte för att alla barnen ska kunna delta i gemensam kommunikation. Personalen visar inte heller att det är positivt att de flerspråkiga barnen har tillgång till fler språk än svenska eftersom modersmålet ignoreras. Exempelvis observeras när barnen leker kalas och ett barn börjar spontant sjunga en födelsedagssång på sitt modersmål. Ett annat barn sjunger därefter födelsedagssången på ett annat språk. Personalen interagerar inte med barnen som sjunger och leker utan står bredvid utan att notera sångerna. Personalen uttrycker i intervju att de låter barnen använda sina modersmål i leken, så att språket kan utvecklas där, men att de vill att barnen pratar svenska under mål-

11 10(13) tiderna. Flera flerspråkiga barn är fullständigt tysta vid matbordet och personalen uttrycker att det är svårt att få igång ett samtal med de barn som inte har svenska språket. Utformar och använder personalen miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i låg grad utformar och använder miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Miljön är utformad så att det finns goda möjligheter till språkutvecklande arbete, men personalen använder inte miljön eller materialet aktivt för att stimulera barnens språkutveckling vare sig i svenska eller i modersmålet. Miljön synliggör inte att det finns många flerspråkiga barn i förskolan. Miljö och material inomhus Åsens förskola flyttade till nya lokaler i maj Förskolan inrymmer två avdelningar i var sin del av huset. Mellan de två avdelningarna finns ett stort rum som används gemensamt. I detta rum finns en soffa och en bokhylla samt dekorationer som barnen skapat själva. Fjärilarnas egna ytor utgörs av en tambur samt ett större rum som är indelat i olika sektioner. I en del finns ett kökspentry och två matbord med stolar. I den andra finns en yta för samling samt två mindre lekytor. Den ena fungerar som hem-vrå och innehåller dockor, leksakskök och tillhörande leksaker, den andra består av ett lågt bord med stolar och hyllor med pysselmaterial. Här finns också några pussel och spel, samt prinsessklänningar att klä ut sig i. Innan förskolan flyttade till de nya lokalerna hade de enligt förskolechefen "en mycket torftig miljö". Personalen beskriver att de hade mycket lite material och att lokalerna var begränsande. Nu försöker de skapa en miljö som ska inbjuda till samlek, och menar att de har bra förutsättningar även om "mycket inte är på plats än". Personalen uttrycker att de arbetar för att skapa en miljö som främjar språkutveckling, men att de inte har så mycket specifikt material för flerspråkiga barns språkutveckling. De har surfplattor med appar som kan användas på andra språk samt några pekböcker. Enligt personalen är det inte så mycket i miljön som synliggör flerspråkighet utöver en matta med världskartan på och bilder som visar var barnen kommer ifrån. Förskolechefen uttrycker ändå att de efter flytten "upplever innemiljön som bra och stimulerande oavsett språkbakgrund". Personalen menar också att "miljön

12 11(13) är inte det vi behöver hjälp med, där har vi möjligheter. Vi behöver jobba ihop oss som lag och behöver annat stöd med språkutveckling". När barnen leker inomhus får de röra sig i hela rummet och kan själva använda tillgängligt material. Under observationerna noterar Skolinspektionen inga exempel på att personalen aktivt använder miljö eller material för att stödja barnens språkutveckling, i synnerhet inte på modersmålet. I fria aktiviteter består större delen av interaktionen mellan vuxna och barn av att personalen uppmanar barnen att vänta, sitta stilla och hålla sig lugna. Skolinspektionen kan inte notera att barnen uppmuntras att komma på eller uttrycka egna ideer i leken. Exempelvis vill ett barn på egen hand titta i en bok, men uppmanas att lägga bort den och i stället sätta sig med en grupp barn och en personal som ska läsa tillsammans 'för alla ska göra samma". Miljö och material utomhus Utomhus har förskolan tillgång till en stor gård med öppna ytor. Det finns gräsmattor, sandlådor med sandleksaker, gungor, cyklar och ett lekhus som är stort nog för många barn att vara i samtidigt. Generellt har personalen ett relativt passivt förhållningssätt till barnen under utevistelsen. Mestadels är personalen bredvid barnen och har överinseende över leken men interagerar inte med barnen. Vid ett tillfälle är personal och barn i den närliggande skogen och bygger en koja tillsammans. Mycket av byggandet sker utan att personalen sätter ord på vad de gör, och barnen går därmed miste om möjligheten att bredda och utveckla sin språkliga förståelse kring exempelvis skogen och konstruktionslek. Efter en stund bygger de vuxna själva medan barnen inleder en egen lek i kojan. Kort efteråt avbryter personalen barnens lek för att gå tillbaka till förskolans gård och gunga. Under observationerna finns ett tillfälle då personalen är aktiv i att använda miljön och situationen för att med olika uttryckssätt interagera och kommunicera med barnen. Vid det aktuella tillfället arrangerar båda avdelningarnas personal en gemensam lek på gräsmattan där alla barn får delta. Personalen förklarar reglerna, men snart visar det sig att flera barn inte förstår. Personalen uppmärksammar detta och säger då "nej, vi får visa i stället" och börjar visa med gester och rörelser samtidigt som de berättar hur leken går till. Barnen skrattar åt de vuxna som springer omkring i leken, och efter en stund visar barnen att de förstått hur det går till och alla börja leka.

13 Beslut och verksamhetsrappori 12 (13) Bilaga 1 Bakgrund och syfte Idag talar var femte förskolebarn i Sverige fler än ett språk. Barn med utländsk bakgrund som får möjlighet att utveckla sitt modersmål har bättre möjligheter att lära sig svenska och även att tillägna sig kunskaper inom andra områden.2 Då språket är centralt för att kunna fortsätta det livslånga lärandet i utbildning och arbete, är det viktigt för barnen att de så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla sina språkliga färdigheter. Det finns annars stor risk för att de inte kan utveckla övriga kunskaper som de förväntas, varken i förskola eller längre fram i grundskolan. Att förskolan har en central roll när det gäller barnens utveckling fastställs i skollagen. Här framgår att förskolan ska ta hänsyn till barns olika behov och ge dem stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Förskolan ska också sträva efter att jämna ut skillnader i barnens förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen.3 Av skollagen framgår också att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål:4 I arbetet med att förstå barnens språkliga bakgrund och intressen är samarbetet med hemmet mycket viktigt. Att stimulera barnens språkutveckling förutsätter inte att personalen själva behöver kunna barnens respektive modersmål men flerspråkig personal och lärare i modersmål kan utgöra ett bra stöd för både barn och personal. Det övergripande syftet med kvalitetsgranskningen är att bedöma om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. För att uppfylla detta syfte granskar Skolinspektionen förskolornas arbete utifrån följande frågeställning: 2 Lpf698 reviderad 2010 sid kap. 4 skollagen 4 8 kap. 10 skollagen

14 13 (13) Arbetar förskolorna för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Bedömningsområde 1 Finns strategier och förutsättningar på förskolan för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling? Under detta bedömningsområde ingår att granska om förskolechefen ger förutsättningar för förskolans språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn samt vilka strategier som finns för detta arbete. Detta kan innebära att förskolechefen organiserar verksamheten så att det finns möjlighet till gemensam planering och kollegialt lärande för personalen. Vidare granskas om det på förskolan finns en gemensam syn och ett medvetet förhållningssätt för att ta sig an uppdraget Bedömningsområde 2 Uppmuntras och skapas möjligheter för flerspråkiga barn att använda svenska och sitt/sina modersmål i förskolans dagliga verksamhet? Under detta bedömningsområde ingår att granska hur uppdraget avseende förskolans medverkan till flerspråkiga barns språkutveckling omsätts i praktiken. I granskningen ingår exempelvis att se hur personalen stimulerar och utmanar de flerspråkiga barnens utveckling av det svenska språket. Vidare granskas om personalen aktivt stödjer modersmålet genom att integrera det i den dagliga verksamheten. Detta bedömningsområde innefattar dessutom hur personalen utformar och använder förskolans miljö och material för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling.