Beslut. efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik vid Ljustorps förskola, Timrå kommun

Transkript

1 FIN Skolinspektionen Beslut Timrå kommun Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik vid Ljustorps förskola, Timrå kommun Skolinspektionen. Box 2320, Göteborg. Telefon:

2 1(11) redning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik under vintern 2016/17. Syftet är att granska hur förskolan ger barnen möjlighet att utveckla sina förmågor, sitt kunnande, intresse och sin förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik. Granskningen genomförs i 22 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Den kommunala förskolan Ljustorp, i Timrå kommun, ingår i denna granskning. De övergripande frågeställningarna är: 1. Hur arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnens lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik? 2. Vilka är de tänkbara förklaringarna till att undervisningen i olika grad ger förutsättningar för barnen att utvecklas och lära inom matematik, naturvetenskap och teknik? För mer information om granskningen, se Skolinspektionens webbplats: Här hittar du de underlag som använts i granskningen i form av författning och riktlinjer inom området. Skolinspektionen besökte Ljustorps förskola, avdelningen Solen, januari Besöket genomfördes av Jenny Bergman och Bo Jersenius. Intervjuer med arbetslag, förskollärare samt observationer har genomförts. Skolinspektionen har också intervjuat ansvarig förskolechef. Bedömningen i beslutet grundar sig på den empiri som inhämtats från besöket på avdelningen Solen.

3 Eesh.2 2(11) Beslut I detta beslut ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av eventuella utvecklingsområden. Skolinspektionens bedömning och beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat i sin helhet följer nedan. Skoinspektionens bedömning Granskningen av förskolan arbete med matematik, naturvetenskap och teknik visar att personalen på avdelningen Solen till viss del stimulerar och utmanar barnen i deras matematiska utveckling och i deras intresse för naturvetenskap och teknik. I sin matematiska utveckling stimuleras och utmanas barnen framförallt när det gäller mängder, antal och talbegrepp. Arbetet med naturvetenskap är till stor del fokuserat på samband i naturen liksom om växter och djur medan det saknas inslag där barnen erbjuds möjligheter att bland annat utveckla intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Beträffande teknik behöver personalen ge barnen möjlighet att utforska hur enkel teknik fungerar och samtala kring konstruktion och byggande. Miljö och material är inte så innehållsrikt och inbjudande att det tillfullo ger förutsättningar för arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik. Personalen använder inte miljö och material på ett sådant sätt så att barnen fullt ut stimuleras och utmanas i sin utveckling och i sitt lärande inom de granskande områdena. Personalens arbete med matematik, naturvetenskap och teknik dokumenteras inte och följs inte upp i syfte att utveckla arbetet utifrån läroplanens mål att sträva mot. Inte heller analyseras och utvärderas arbetet. Förskolechefen och förskolläraren behöver tar sitt respektive ansvar för att arbetet dokumenteras, följs upp, analyseras och utvärderas så att förskolan kan säkerställa att arbetet utvecklas i linje med läroplanens intentioner och att barnen ges förutsättningar och möjligheter till att utvecklas inom de granskade områdena.

4 Beslut 3(11) Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden. Arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik behöver utvecklas så att det omfattar alla läroplanens strävansmål inom dessa områden. Utformningen och användandet av miljö och material behöver ses över för att säkerställa att det ger förutsättningar att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande inom de granskade områdena. Förskolechef och förskollärare behöver ta ansvar för och säkerställa att planering, dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik genomförs så att arbetet kan utvecklas i linje med läroplanens strävansmål. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 24 april, 2017 inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Dokumentet syftar dels till att kunna användas för huvudmannens egen uppföljning av vidtagna åtgärder, men fungerar även som dokumentation vilken Skolinspektionen kan referera till i dialogen med huvudmannen när det gäller uppföljningen av vidtagna åtgärder efter 9 månader. Huvudmannen ska därefter senast den 24 november, 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter 9 månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Observera att det är huvudmannen som ska svara och att detta behöver framgå av det svar som inkommer.

5 4(11) Redogörelsen skickas via e-post, till eller per post; Skolinspektionen, avdelningen i Göteborg, Box 2320, Göteborg. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :211) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har juristen Magnus Jonasson och undervisningsrådet Bo Jersenius deltagit. På Skolinspektionens vägnar Lena Dahlquist Enhetschef \d2)44 Jenn:Bergan Föredragande

6 5(11) Bakgrundsuppgifter o Ljustorps förskola Ljustorps förskola, i Timrå kommun, består av avdelningarna Stjärnorna, Månen och Solen. Sammanlagt är 37 barn i åldrarna 1-5 år inskrivna i förskolan och barngruppernas storlek varierar mellan 11 till 14 barn. Skolinspektionen har besökt avdelningen Solen med 12 barn i åldrarna 2-3 år. På avdelningen arbetar en legitimerad förskollärare med behörighet att undervisa i förskola, en barnskötare samt en övrig personal. Förskolan leds av en förskolechef som även arbetar halvtid inom skolans fritidshem, och som vid Skolinspektionens besök varit förskolechef i tre veckor. Resultat Här redovisas uppgifter från dokumentation, intervjuer samt observationer. Verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Matematik Personalen berättar i intervju att de arbetar mycket med matematik genom att samtala med barnen i rutinsituationer, exempelvis vid maten och att de i leksituationer frågar barnen hur många, vilken form och var saker ligger. Även förskolläraren som intervjuas enskilt berättar att matematiken kommer in i det mesta vi gör, vi kan till exempel räkna antalet saker vi använder. Hon tycker att det är lättare att sätta fingret på vad som är matematik jämfört med naturvetenskap. Vidare beskriver personalen vikten av att använda rätt begrepp när de jobbar med barnen. Även i den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av inför besöket beskrivs att personalen benämner vad vi gör i olika sammanhang med matematiska begrepp. I dokumentationen framkommer också att det på avdelningen finns material som ska locka till konstruktion, sortering, kategorisering och skapande i olika former.

7 Beslut 6(11) Under de två dagar Skolinspektionen besöker verksamheten noteras flera tillfällen som kan kopplas till matematik. Framförallt observeras tillfällen när personalen räknar antal tillsammans med barnen. Vid ett tillfälle säger ett barn: jag räknar, ett, två... och en vuxen svarar; ja, hur många barn är vi? Barnet svarar; sju. Barnet fortsätter räkna och säger sedan; 14! och den vuxne svarar; ja, det blir 14 när du räknar två varv runt bordet, det är dubbelt så många som sju. Vid ett annat tillfälle ses en vuxen samtala med ett barn om hur många fingrar hen har på sin hand; hur många fingrar har du på en hel hand? Barnet räknar; en, två, tre, fyra, fem. Fem! Ja, på en hel hand har du fem fingrar svarar den vuxne. Det förekommer även tillfällen som inte tas tillvara av personalen i syfte att erbjuda barnen möjlighet att utveckla sin förståelse för mängder, antal, ordning och talbegrepp. Vid ett tillfälle räknar ett barn utan att få någon respons av den vuxne som istället pratar om vilka färger barnet tycker om. Barnet räknar; 1, 2, 3,4, 5 ytterligare en gång men får ingen respons den gången heller. Vid ett annat tillfälle räknar ett barn; 1, 2, 4 varpå en vuxen säger: räknar man så?!. Barnet räknar igen; 1, 2, 3, 4 men detta följs inte upp av den vuxne. Skolinspektionen noterar att personalen under besöksdagarna sällan erbjuder barnen tillfälle eller uppmuntrar barnen att undersöka, reflektera och pröva olika lösningar på sina och andras problemställningar. Inte heller noteras några situationer där barnen erbjuds möjligheter att utveckla sin förståelse för rum, läge, riktning och mätning. Naturvetenskap I intervju berättar personalen att naturvetenskap nog är det vi har minst koll på men att de är utomhus mycket och då tar vara på det de hittar, exempelvis kottar och pinnar. De berättar också att de jobbar med vädret och att de idag till exempel pratade med barnen om kramsnö och mjuksnö och att de letar spår när vi är ute. Under intervjun ger personalen också exempel på aktiviteter som genomförts med syfte att stimulera barnens intresse för naturvetenskap. De berättar bland annat att de genomfört ett experiment med en ballong som sattes fast på en bil och att barnen fick berätta vad de trodde skulle hända. Barnen trodde bland annat att den skulle flyga iväg, rulla och stå still. Personalen säger att det är viktigt att man för samtalet så att det väcks olika tankar hos barnen.

8 7(11) Vid Skolinspektionens besök är det snö och vid ett flertal tillfällen ses personalen samtala med barnen om snön. Vid en utevistelse som observeras tittar och samtalar vuxna och barn vid ett flertal tillfällen om spår de ser i snön och om vilka egenskaper snön har. Vid ett tillfälle frågar en vuxen; vad är det för snö? Är det kramsnö? Ett barn svarar; ja! varpå den vuxne frågar; kan man krama den till en snöboll? Även dagen efter samtalar vuxna och barn om snön; kan man göra snöbollar, undrar en vuxen. Ja, säger barnet och den vuxne undrar då; vad har det varit för väder i natt tror du som gjort att det går att krama den? Vid dessa tillfällen utvecklas dock inte samtalen vidare utan de stannar vid några replikbyten. Vid Skolinspektionens besök observeras tillfällen där personalen kan ta tillvara vardagssituationer för att stimulera och utmana barnens intresse för naturvetenskap men där samtalen inte följs upp. Exempelvis observeras en situation som hade kunnat tas tillvara genom att exempelvis uppmärksamma barnen på ett fysikaliskt fenomen, friktion. En vuxen undrar vad barnen gjorde utomhus; åkte ni madrass? När barnen svarar ja undrar den vuxne; gick det fort eller sakta? Barnen svarar; fort! Även här upphör samtalet utan att egentligen ha kommit igång. Vid ett annat tillfälle hittar ett barn en stjälk med fröställningar. En vuxne frågar barnet; vad har hänt med blommorna? och barnet svarar; dom bara åkte av och den vuxne undrar då; varför det? Något samtal i syfte att exempelvis utveckla barnens intresse och förståelse för naturens olika kretslopp kommer inte igång utan samtalet avslutas. Teknik Personalen berättar i intervju att de pratat om vad teknik är och kommit fram till att det är när barnen klär på sig, att bygga figurer med magneter och lärplattan. Andra situationer som personalen också nämner som teknik är när vi spolar, tvättar händerna och tända/släcka lampan. I dokumentation som Skolinspektionen tagit del av inför besöket beskrivs att personalen uppmuntrar och utvecklar barnens intresse för teknik genom att uppmuntra barnen till problemlösning och experiment. Det framkommer också i dokumentationen att personalen tycker det är viktigt att ge barnen utrymme att kunna fundera utan att de ger dem det rätta svaret.

9 8(11) Under de två dagar Skolinspektionen besöker avdelningen Solen förekommer få inslag som kan kopplas till teknik Vid ett tillfälle förekommer en kort aktivitet med bygg- och konstruktionslek. Ett barn och en vuxen sitter tillsammans och bygger med Duplo. Den vuxne frågar; vad blir det där då? Barnet svarar; den rasar hela tiden varpå den vuxne säger; oh, no! Rasar den, varför då? Samtalet följs inte upp genom att resonera om exempelvis hållfasthet och stabilitet utan den vuxne frågar barnet om hen åkt tunnelbana någon gång varpå barnet svarar; jag har åkt rutschkana. Vid observationer noteras situationer som kan tas tillvara för att utveckla barnens förmåga att urskilja teknik i vardagen eller hur enkel teknik fungerar, exempelvis genom att samtala och resonera om hur saker och ting fungerar eller att använda föremål för ett bestämt syfte. Undantag finns dock, vid ett tillfälle observeras exempelvis en matsituation där en vuxen samtalar med flera barn om bestick. Inledningsvis tillrättavisar en vuxen ett barn; ska man äta med händerna?! Barnet svarar nej och den vuxne undrar då vad man ska äta med. Barnet svarar; gaffeln! varpå den vuxne frågar; kan man äta soppa med gaffel? Ett barn svarar ja medan ett annat svarar; nej, med sked! Och den vuxne konstaterar; ja, jag tror det är lättare att äta soppa med sked. Annars åker soppan emellan. Miljö och material Ljustorps förskola ligger i samma byggnad som Ljustorps skola, förskolan håller till på bottenvåningen medan skolan finns på våningen ovanför. Avdelningen Solen har tillgång till två rum. Det ena rummet används företrädelsevis till samling och vila och det andra rummet används bland annat till fri lek och måltider. På avdelningen Solen finns det material som till synes stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande i matematik, naturvetenskap och teknik. Inomhus finns det bland annat material för bygg- och konstruktion och för sortering och kategorisering. Vid Skolinspektionens besök förekommer dock få tillfällen där personalen använder miljö och material för att stimulera och utmana barnen i sin utveckling och i sitt lärande inom de granskande områdena. När det gäller miljön utomhus har avdelningen Solen tillgång till en gård, som delas med skolan. På gården finns bland annat flera gungställningar och klätterställningar och en balansbana. Under Skolinspektionens besök är gården

10 Beslut 9(11) täckt av snö och detta utnyttjas bland annat genom att barnen åker på så kallade åkmadrasser (plastade madrasser) på snön och bygger snögubbar. När det kommer till utformandet av miljön på Solen berättar personalen att de tänker på att skapa en miljö så man kan leka enskilt eller i mindre grupper men ändå ska vi ha en översikt. De berättar också att det ska vara naturligt för barnen vad man använder på olika platser och att de har tänkt mycket på sortering och kategorisering i materialet. När det kommer till naturvetenskapligt material känner sig personalen osäker, där vet vi inte riktigt hur vi ska tänka, vi skulle kunna ta in mer material utifrån och få den delen av natur. Förskolechefen berättar i intervju att personalen på avdelningen Solen är noggranna med miljö och material och använder det. Förskolechefen tycker också att avdelningen har bra material, bland annat har de sifferramsan som sitter uppe så de kan se siffror och följa med och dom har pussel och spel. Vid Skolinspektionens besök ses personalen sällan vägleda, samtala och resonera med barnen kring hur materialet kan användas, ett exempel på detta är det ovan nämnda tillfället där ett barn bygger med Duplo. Dokumentation, uppföljning, analys och utvärdering I intervju berättar personalen att utgångspunkten för planeringen av verksamheten är vad barnen önskar och är nyfikna på, det är barnen som ska driva utvecklingen utifrån det som de är intresserade av. Personalen berättar också att de planerar verksamheten tillsammans och att de då tar gemensamt ansvar och när de planerar är läroplanen med oss på olika sätt i planeringen, men inte fysiskt. Enligt personalen kollar förskolechefen upp deras planering och uppföljning och ställer därefter frågor till dem. Vidare berättar personalen att dokumentation är ett utvecklingsområde, vår stora utmaning är dokumentation, vi är för dåliga på att få ner det på papper. När det kommer till uppföljning, analys och utvärdering säger personalen att de brukar prata med barnen om de bilder de tagit men att de behöver bli bättre på att skriva ner det de funderar på och diskutera det vi gjort. När det gäller dokumentation berättar förskolläraren i intervju att de gör halva biten och att de kommer jobba med det [att utveckla arbetet med dokumentation]

11 10(11) under vår reflektionstid och att de då kommer använda spaltdokumentation för att dokumentera vad som görs, sägs och våra reflektioner. Förskolechefen berättar i intervju att hon ordnat så alla ska få utbildning i dokumentation, vi har en specialpedagog som kommer hit och utbildar oss i detta. Förskollärare och förskolechef tar sitt respektive ansvar i r att verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Förskollärares ansvar I intervju berättar förskolläraren att hennes ansvar som förskollärare tydliggjordes av förskolechefen när hon började arbeta på avdelningen Solen. Det är hennes ansvar att saker görs, jag har ansvar för att det faktiskt händer, det som vi har planerat. Det är även hennes ansvar att se till så att barnen får möjlighet att delta i det som anges i läroplanen. Förskolläraren berättar också att hon inte tycker om hierarkin så vi jobbar som ett lag, jag är mer bekväm med att vara ett bollplank, mer än att bestämma, tycker vi ska arbeta som ett lag. Förskolechefen berättar i intervju att hon tycker att personalen har samsyn och god stämning och att förskollärarens ansvar är tydligt utifrån styrdokumenten. Hon berättar också att förskolläraren leder [personalens] planerings träffar och de andra vänder sig till henne. I intervjun beskriver även förskolläraren vilket stöd hon får av förskolechefen, bland annat beskrivs förskolechefen vara så närvarande att hon kan komma med input direkt, men också att jag kan gå till henne och ta upp mina problem direkt utan att behöva vänta. Även förskolechefen ger i intervjun exempel på hur hon stödjer förskolläraren att ta sitt uttalade ansvar. Bland annat beskriver hon förskolläraren som självgående men att hon även är inne och pratar med henne, försöker stötta henne så att hon kan göra ett bra jobb för barnen. Förskolechefs ansvar I intervju berättar förskolechefen hur hon organiserar för att personalen ska kunna uppfylla de uppdrag de har gällande matematik, naturvetenskap och teknik. Bland annat beskriver hon planeringstiden, vi har fasta tider varje vecka

12 Beshil 11(11) och sen har jag en fast tid med förskollärarna på förskolan och pratar bland annat om hur vår verksamhet ska utvecklas och praktiska verksamhetsfrågor. När det gäller hur förskolechefen följer upp arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik berättar hon att hon inte har gjort detta ännu, jag är för ny, men om jag tänker efter så är det nog genom samtal och att ställa frågor till personalen jag kommer göra det. Vad gäller förskolans miljö och material berättar personalen att förskolechefens roll är att de berättar vad de behöver och att de då får motivera varför vi vill ha ett visst material men förskolechefen kan också fråga personalen hur de har tänkt kring miljö. Förskolechefen beskriver att hon tar ansvar för att det finns material men att hon inte har ett ordentligt svar på hur hon tar ansvar för miljö och material. Jag litar på personalen, dorn har en bra miljö på avdelningen och den är lärorik för barnen. Vid faktagranskning förtydligar förskolechefen att hon arbetat med både inne- och utemiljön sedan hon tillträdde som förskolechef. Vi är en bit på väg och jobbar hela tiden för att ge barnen en utmanande och lärorik miljö. Förskolechefen beskriver personalens kompetens inom matematik, naturvetenskap och teknik som tillräcklig men att hon inte kommit så långt med att analysera behovet ännu. Förskolechefen säkerställer det [kompetensen] genom utbildningar, till exempel vid planeringsdagar. I intervju berättar personalen att den tidigare förskolechefen inte har ställt frågor om eller föreslagit någon kompetensutveckling. När det gäller den nuvarande förskolechefen berättar personalen att eftersom hon är ny kan det vara svårt för henne att veta behovet kring kompetensutveckling. Förskolläraren som intervjuas berättar att hon inte tror att det skulle vara några problem om jag skulle behöva kompetensutveckling, nån bok eller liknande.