Naturvetenskap och Teknik i barnens förskoleverksamhet

Transkript

1 Naturvetenskap och Teknik i barnens förskoleverksamhet Skogsgläntans och Rosenvägens förskolor har under hösten 2016 och våren 2017 arbetat med projektet Naturvetenskap och Teknik i barnens förskoleverksamhet med fokus på vardagsarbetet.

2 Innehåll Inledning och bakgrund Start Syfte och mål Genomförande Arbetssätt Exempel 1 Exempel 2 Exempel 3 Dokumentation Slutord Inledning och bakgrund Tanken med detta projekt var att uppmärksamma pedagoger i förskolan på Naturvetenskapens och Teknikens betydelse i det dagliga livet, att Naturvetenskap och Teknik är något som finns runt omkring oss, i vardagen, och att vi påverkas och påverkar det på olika sätt. Med kunskap och intresse ska pedagogen arbeta tillsammans med barnen och hjälpa dem till en bredare förståelse för att Naturvetenskap och Teknik finns i vardagen, i allt det vi gör på förskolan. Vi på Skogsgläntans och Rosenvägens förskolor har under hösten 2016 och våren 2017 arbetat med projektet Naturvetenskap och Teknik i barnens förskoleverksamhet med fokus på vardagsarbetet. Start Vi startade projektet med att ha en gemensam planeringsdag, där vi bjudit in Bodil Nilsson och Lillemor Sterner, f.d. lärare på Stockholms Universitet De har bl.a. skrivit boken Barn och naturvetenskap: upptäcka, utforska och lära i förskola och skola. De höll ett föredrag på FM om didaktiken när det gäller Naturvetenskap och Teknik i förskolan. På EM utbildades all personal av Jan Isaksson i NTA Temat LJUS. NTA temat LJUS är en kompetensutbildning i Naturvetenskap och Teknik för förskolan. 1

3 Syfte och mål Syftet är att som pedagog få ett Naturvetenskapstänk och ett Tekniktänk i sitt möte med barnen i vardagssituationer, aktiviteter och små och stora projekt. Att kunna väcka intresset hos barnen för Naturvetenskap och Teknik, så att de kommer vidare i sina funderingar och upplevelser kring det. Att kunna hjälpa barnen att få en förståelse för sammanhanget till Naturvetenskapen, när de visar något naturföremål eller är intresserade av något naturfenomen. Att kunna hjälpa barnet att få en förståelse för Tekniska lösningar och hur olika artefakter fungerar. Det ska kännas lätthanterligt att som pedagog involvera Naturvetenskap och Teknik i sitt arbete. Målet är att pedagoger och barn tillsammans i ämnena Naturvetenskap och Teknik, arbetar så att det integreras i dagliga rutiner, vardagssituationer, aktiviteter och i de projekt som vi arbetar med i förskolan, små som stora. Det bör också utmynna i mer förståelse både hos barnen och vuxna. Pedagogerna ska hjälpa barnen att upptäcka och synliggöra alla tillfällen där Naturvetenskap och Teknik finns i den vardagliga verksamheten på förskolan. Pedagoger och barn ska känna sig trygga och bekväma med Naturvetenskap och Teknik när det undersöker, provar och utforskar. 2

4 Genomförande Förskollärare på varje avdelning/hemvist har haft ansvaret för att se till att avdelningens/hemvistens pedagoger genomför projektets syfte och mål, och att det dokumenteras. Dokumentationsverktygen har varit från handskrivna noteringar till digitala hjälpmedel, datorer, surfplattor, smarta mobiler, man har fotograferat och skrivit. Barnen har i möjligaste mån medverkat i alla dokumentationens delar. Under projektens gång har pedagogerna på förskolorna stärkts i sin förmåga att på ett naturligt sätt prata om och arbeta med Naturvetenskap och Teknik tillsammans med barnen i alla situationer. 3

5 Arbetssätt Barnen har undrat och frågat om fenomen eller artefakter, som då pedagogerna har uppmärksammat och som de sedan har arbetat vidare med, som en aktivet eller ett projekt. Pedagogerna har även planerat för aktiviteter eller projekt som barnen och pedagogerna arbetat med. De barnen har hört och gjort, använde de i leken för att träna och lära sig och få erfarenhet. Pedagoger har deltagit i leken men på barnens villkor, men när det behövts, gått in med synpunkter som fört leken vidare. Pedagogen har också hjälpt till så barnen ser skillnad på fantasi och verklighet. Lärandet hos barnen har även stärkts genom ett undervisande arbetssätt, där pedagogen har försökt möta barnen där de är. Pedagogerna har använt ett språklig och vägledande samspel (kommunikativ interaktion) i mötet med barnen och ställt produktiva frågor som lett vidare och stimulerat och utmanat barnen. Barnen och pedagogerna har även haft spontana samtal vid t.ex. matsituationen, utevistelsen, påklädning, etc. Pedagogerna har också försökt att säga rätt begrepp och ord på en gång, i stället för fel som senare behöver rättas till (vetenskap eller ovetenskap). Den vuxne ska i möjligaste mån tillföra fakta som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Förskolorna har miljöer som är inbjudande och innehållsrika och som stimulerat barnen till lek och aktiviteter och där har de kunnat undersöka, prova och utforska. 4

6 Exempel 1 Skuggor Barn 3-5 år En solig vinterdag upptäcker barnen skuggor ute på gården. Jag frågar barnen om vad de tror att skuggor är för något. - Jo, det är ju skuggor förstås, svarar de och så är det svart färg. - Dom är också långa och följer efter oss!. Jag fotograferade skuggorna under tiden vi pratade. Någon dag senare visar jag barnen bilderna och vi pratar om bilderna och om skuggorna. Jag frågar om de tror att skuggor finns inomhus? Ja, barnen visste var de fanns. De fanns nämligen vid Clicsen! Clics är ett konstruktionsmaterial som vi har på en matta, tillsammans med andra konstruktionsmaterial. Vi gick dit och tittade och barnen hittade många skuggor där! Bl.a. under sina händer och fötter när de lyfte på dem. De hittade också skuggor under saxarna och under andra saker på textilbordet. 5

7 Jag utmanade dem vidare genom att frågade om de tror att skuggorna finns utomhus idag också? Jo, det trodde de, där det är kallt! Så vi gick ut i vintervädret och tittade. Ett barn gick direkt till samma plats där de upptäckte skuggorna förra gången. Men de såg inga skuggor där idag! Det var en mulen dag idag - Var tror ni skuggorna är idag? - Under snön kanske, föreslår ett barn och gräver undan lite snö. Men där såg de inga skuggor. Där svalnar barnens intresse och de springer iväg och leker. Lite senare plockar jag upp tråden igen och frågar barnen om vi ska prova göra skuggor själva i vårt ljusrum. Vi fortsätter att göra egna skuggor med hjälp av lampor och en Overhead projektor, det blir t.o.m. en Skuggdans. 6

8 Exempel 2 Uppsugningsförmåga Barn 1-2 år Vid lunchen spilldes det vatten på bordet och vi torkade upp det med hushållspapper. Barnen började fundera vart vattnet tog vägen och hur det kunde vara torrt på bordet. Det ville vi förstås utforska. Pedagogen hällde lite vatten på en bricka och la ett hushållspapper på vattnet. Barnen tittade noga medan pappret sög upp vattnet. De såg genast att pappret blev blött. Pappret blev också genomskinligt, - varför blev det så? Det kunde vi inte komma på varför det blev genomskinligt. Barnen torkade upp allt vatten med mera hushållspapper. Sedan kände de på brickan och pappret. De lade märke till att vattnet inte hade försvunnit utan att det fanns nu i pappret. Pappret var blött och hade sugit upp allt vatten och brickan blev torr. 7

9 Exempel 2 Barnen undersöker begreppet friktion. Idén kom från barnen i vintras då de upptäckte att hastigheten i rutschkanan kunde bero på vilken slags overall de hade. De testade jämsides och räknade till tre innan de åkte ner. Barnen såg och kände vilket tyg de hade i sina overaller och utgick ifrån det. Vi pedagoger fotade och dokumenterade så deras diskussioner och teorier kunde fortsätta även inomhus. Efter nya uppslag kunde de senare under dagen, eller dagen efter, gå ut och praktisera sin nya teori. När de testat sina overallers hastighet ett par dagar tog vi även ut en madrass att jämföra med. Efter att ha konstaterat att madrassen var snabbast och de overaller som var gjorda i galon kom strax efter, gick de ifrån rutschkanan och provade sig fram på marken. Ett nytt förslag som utvecklades var att det eventuellt skulle gå ännu fortare om det var tyngre. Från teori till praktik; olika mängd barn satt på madrassen när de åkte ned, vi pedagoger mätte för att se om det teoretiska och de praktiska stämde överrens. Det här var ett miniprojekt i det stora projektet som helt drevs av barnen och deras idéer och förslag, vi pedagoger bistod med dokumentationer, foton, lite material och vårt engagemang. 8

10 Dokumentation Vi har dokumenterat arbetet på olika sätt, skrivit, fotograferat, filmat o.s.v. Vi har använt digitala verktyg, datorer, surfplattor och smarta telefoner. Vi har lagt ut dokumentationen på Förskoleappen (ett webbaserat dokumentationssystem). Vi har satt upp barnens arbeten, teckningar och dokumentationerna på väggar så att barn och vuxna kunnat se och reflektera över vad som gjorts. 9

11 10

12 Slutord När vi utvärderat vårt arbete så här långt, ser vi att både barn och pedagoger har fått mer förståelse för Naturvetenskap och Teknik, att vi ingår och är en del av det. Vi ser att Naturvetenskap och Teknik ingår i allt vi gör i de dagliga rutinerna och aktiviteterna, i små och stora projekt. Barnens spontana upptäckter och synpunkter har startat projekt, lika mycket som Pedagogernas idéer och planer har starta projekt. Hos barnen, stora som små, flickor som pojkar, och hos vuxna har intresset och nyfikenheten varit stor, och idéerna många. Pedagogerna har hjälpt varandra, kollegialt arbetssätt, och man har på så sätt känt att man vågar arbeta med Naturvetenskap och Teknik. Det här projektet har inte varit ett fristående arbete som har ett avslut, utan målet är att fortsätta arbeta med Naturvetenskap och Teknik i vardagsarbetet. Det ska bli ett arbetssätt hos oss från nu och framåt. 11

13 Skogsgläntans och Rosenvägens förskolor Naturvetenskap och Teknik i barnens förskoleverksamhet med fokus på vardagsarbetet Medverkande i Projektet Förskolechef Projektledare Text och redigering Bilder Text exempel 1 Text exempel 2 Text exempel 3 Alla barn och vuxna på förskolorna Monica Nilvang Jan Isaksson Jan Isaksson Pedagoger på förskolorna Marie Carlsson Andrea von Koskull Marie Stark