- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

Transkript

1

2 - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började hösten med att gå ut i skogen en gång i veckan och övriga dagar var vi på förskolan. Ganska snart upptäckte vi att barnen ville inte lämna förskolan, de var så nyfikna på våra olika miljöer i huset. Då bestämde vi oss för att titta närmare på vad barnen var intresserade av och hur de lekte och utforskade. Vad vi såg var SKAPA- KONSTRUERA- UNDERSÖKA. Resultatet blev att vi bestämde oss för att göra en miniatyrförskola och vi kom att kalla temat för Vår närmiljö Projekt: Byggnader. Det hela börjar med att barnen får beskriva Frennarps förskola och bygget startar!

3 När byggnaden var klar var det dags att titta på utemiljön. Vi gjorde då en intervju med varje barn där de fick berätta var de tyckte bäst om att leka och var de inte brukade leka och varför. Utifrån deras val kunde vi inte utläsa någon specifik miljö för pojkarflickor. (Se Likabehandlingsplanen). Exempel på intervju: Frågor till Lea om utemiljön. Var vill du leka när vi är ute på gården? Svar: Jag vill leka med vatten och vattenkannan i sandlådan. Vem leker du med? Svar: Moa, Sara, Idun och Aurora. Finns det någonstans som du inte tycker om att leka? Svar: I lekstugorna. Varför? Svar: Jag vill inte att man ska stänga alla fönsterna och dörren. Bilderna är tagna av Lea. Februari-2013 Sen fick varje barn fotografera sin favoritplats. Med hjälp av barnens foto plockade vi pedagoger fram material som vi la i en låda. Bland detta material fick sedan barnen välja när de skulle göra sin favoritplats. Utifrån vad de valt fick de sedan arbeta ensamt eller med någon kompis som valt samma. Vi följde barnen genom att fotografera, filma och skriva ner vad de sa och gjorde. Under arbetets gång testade vi ett för oss nytt sätt att dokumentera. En av oss arbetade med barnet/barnen och en filmade/fotade/skrev. Sedan tittade vi på dokumentationen och diskuterade gemensamt vad som hänt. Vi valde att placera miniatyrgården och dokumentationer i tamburen så att det blev lätt att följa arbetet.

4 Mål från LPFÖ-98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. RUTSCHKANAN OCH KLÄTTERSTÄLLNINGEN april 2013 Barn1 och Barn2 tycker bäst om att leka på rutschkanan, så de får i uppgift att göra denna. Vi förslår att de ska göra en ritning först. De får titta på en bild av rutschkanan och vi frågar: Vad ska ni rita på er ritning? Barn1: En trappa och en backe. Barn2: Och den där som man lagar mat på. Barn1: Och den som man klättrar upp och taket. Barn2: Och skogen och träden på klätterställningen och en måne. Barn1: En sol. Vilken färg har rutschkanan? Barn2: Röd. Barn1: Klätterställningen är grön, himlen blå och solen gul. Det är en sol. Barn2: Nej, en måne. Barn1: Den är gul. Barn2: Det är en måne. Barn1 ger sig inte och går och hämtar en gul mugg och håller den mot en gul cirkel på väggen. Barn1: Solen är gul, muggen är gul. Barn2: Cirkeln är gul. Vilken färg har månen? Barn2 tittar på bilden och säger: Vit. Barn2 är inte helt överens med Barn1 om att det är en sol så de går till fönstret och tittar efter vilken färg som cirkeln på klätterställningen har: Den är gul! Är det en sol eller en måne? Barn1: En sol. Barn2: En sol.

5 Mål från LPFÖ-98 Förskolan ska sträva efter att varje barn: tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. Spetsigt- Platt Betong- Gjuta Miniatyr Stolpspade Drillborr Hönsnät Plast Metall Barnens tankar vid staketbygget: Fråga: Varför använde jobbarna inte lim? Då får inte stolparna plats. Om någon är stark, då kan dom bryta sönder det med lim, men betongen är starkare. Vad är det för skillnad på betong och lim? Staketet är kallt och limmet är kallt. Om limmet hade varit varmt så hade de hållit. Betongen är varm.

6 Mål från LPFÖ-98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. Däck på gården Idun berättar att hon helst vill leka med däcken ute på gården. Hon får i uppgift att ta reda på hur många däck vi har och var de är placerade. Idun hittar 16 däck och hon ska nu hitta 16 små däck och placera dem på miniatyrgården. Idun tittar i vår materiallåda och hittar en söndrig leksaksbil. De däcken vill hon använda. - Hur ska du få av däcken? - Med en pinne. Nej det går inte. Jag måste ha en skruvmejsel. Hon försöker, men lyckas inte. Vi frågar henne om hon kan använda legodäck, det blir bra tycker hon. Hon går till miniatyrgården och tittar efter var hon ska lägga däcken. Först lägger hon dem under fönsterna på huset. - Är du säker på att det är rätt plats? Ska vi gå och titta? Idun tittar ut och ser att hon måste flytta dem, för de ska ligga framför dörren. Mars 2013

7 Mål från LPFÖ-98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. I projektet har barnen använt olika sorters teknik.

8 Mål från LPFÖ-98 Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

9 Mål från LPFÖ-98 Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. DÄCK - Däcken som finns på gården, var kommer de ifrån? Evin: Från en bil. William: Nej, de är inte så stora, de kommer från en moped. Filip: De kommer från en motorcykel. William: Från en sparkcykel. Nej. en sparkcykel kan inte ha så stora däck. Evin: Man har tagit av däcken. - Varför? Evin: För man har vinterdäck nu och har tagit av sommardäcken. Filip: Ja, annars går vägen sönder om man inte byter däck. - Vad har man gjort däcken av? William: Inte glas. Plast. Evin: Inte plast, det är ju genomskinligt. Fast bilarna är ju så hårda så det kan vara plast som är genomskinligt, fast då har dom målat dem svarta. - Om vi ska göra däcken till vår miniatyrgård, hur ska vi göra? William: Man kan måla dit dem. Filip: Man klipper av en rund bit och målar den svart och klistrar fast den. Var ska lekstugan stå på miniatyrgården? Var ska huset stå på miniatyrgården? Wille pekar först på platsen vid förråden. Är du säker? Ska du gå och titta? Wille tittar ut genom fönstret och säger: Jag vet inte.vi berättar för Wille att stugan ligger mitt emellan repgungan och grillen. Wille förstår inte vad vi menar.då ställer vi oss, Pia som repgungan och Inger som grillen med Wille mitt emellan. Då förstår Wille att det är mitt emellan och placerar ut stugan.

10 Utvärdering Utifrån valda mål från läroplanen ser vi att vi har uppnått dessa genom att barnen fått samarbeta, hjälpa och lära av varandra, lyssna på varandra och fatta beslut. Språket har haft en central plats i projektet, vi har fört många diskussioner. (Uppföljningsuppdraget) I vissa situationer har barnen arbetat självständigt och fått fatta egna beslut. Vi har jobbat mycket med rumsuppfattning, mängder, antal, mönster, färger, former, detaljer och nya begrepp. Vi har gjort jämförelser och sett samband mellan material bl.a genom att använda våra sinnen. Barnen har fått skapa med många olika material och använt olika sorters teknik. Vi har gjort reflektion med barnen över vårt projekt. Exempel: Theo reflekterar över vårt projekt Kan du berätta hur det gick till när vi gjorde en miniatyr av Frennarps förskola? - Vi målade lådan grön. Vi hällde i sand i sandlådorna och la i två spannar. En där och en där. Jag och Filip har gjort rutschkanan. Jag hjälpte William att knäcka taket, jag knäckte båda. - Har du lärt dig något? - Ja jag har lärt mig att göra rutschkanan, kullen och den lådan på taket. Den är hård. Jag har målat stolparna och mina vänner har också gjort det. - Vad tyckte du om att göra förskolan? - Det var roligt. - Var det något särskilt som var roligt? - Allt. Wille har också knäckt taket. Det var inte jag som gjorde det, Wille gjorde som jag. - Kan du berätta något mer? - Han där säger koko, där har han sina ungar. Frennarps förskola är jättestor. - Är miniatyren stor? - Nej den är jätteliten. Vid samtal med föräldrarna har vi förstått att barnen uppskattat projektet genom att de berättat hemma om vårt arbete. De har gärna visat vad vi gjort.

11 Vi har även inspirerat övriga barn på förskolan med vårt projekt, då de visat stort intresse och gett oss nya idéer och tankar om hur vi skulle kunna fortsätta vårt projekt. De har även ställt frågor och härmat vårt arbete. Vår tanke från början var att vi skulle SKAPA-KONSTRUERA-UNDERSÖKA och detta har vi verkligen gjort. Vi känner att vi har fått ett bra resultat då vi upplevt att barnen har haft ett stort engagemang i projektet. UTVECKLING-ÅTGÄRDER För att vara medskapande pedagog med barnen, valde vi ett annat sätt att dokumentera som vi inte gjort tidigare men som vi gärna använder i fortsättningen, eftersom vi då kände att barnen upplevde oss som närvarande. Tidigare har vi ställt frågor till barnen och vi har förstått att de har känt sig utfrågade och inte varit bekväma med detta. Nu diskuterade vi med barnen, istället för att ställa frågor som de skulle svara på. Vi förstod att detta bättre passade barnen, vi följde dem och deras tankar och var delaktiga. Gula Gruppen Inger Guntell och Pia Nilsson Halmstad