Kvalitetsarbete Myran

Transkript

1 Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist

2 Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen... 3 Mål... 3 Eget formulerat mål... 3 Läroplanens mål... 3 Barnens utveckling... 3 Insatser åtgärder för att nå målet... 4 Koppling till forskning... 4 Dokumentation... 5 Information till vårdnadshavare... 5 Uppföljning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Pedagogernas insatser... 5 Koppling till forskning... 5 Barnens utveckling... 6 Dokumentation... 6 Information till vårdnadshavare... 6 Utvärdering... 6 Pedagogernas insatser... 6 Barnens upplevelser... 7 Barnens utveckling... 7 Koppling till forskning... 7 Analys av utvärderingen... 8 Resultatets betydelse för fortsatt arbete

3 Grundfakta och förutsättningar Kungshöjdens förskola består av 3 st avdelningar. Vår avdelning Smultronet har 3 ordinarie personal på 3,0 tjänster. Under hösterminen -13 har vi fått en resurs i vårt arbetslag på 15h i veckan. Barngruppen består av 19 barn. Barnen är i åldrarna 1-6 år. 1-2 åringar: 8st 3-4 åringar: 4st 5-6 åringar: 7st Smultronet är uppdelat på 5 st rum som är rymliga, detta ger barnen en möjlighet att delas upp i små grupper vid behov. Kungshöjdens förskola har ett eget kök och städ vilket är väldigt positivt då barnen kan känna dofter från köket och även veta vem som tillagar den. Vår utemiljö är fantastisk. Gården är stor och barnen har många möjligheter att utöva olika lekar och aktiviteter. Den består av skogsområde med grillplats, cykelbanor, lekplatser, gungor, fruktträd m.m. Kartläggning av barnens intressen Vi funderade under våren vad vi vill ha för tema arbete tillsammans med barnen och vi kom fram till att vi vill lära oss mer om myran. Vi började leta efter materiel och hittade på internet mycket olika fakta som man kunde använda. Men mycket utav arbetet har vi dock fått skriva om så att det hamnar på en lagom nivå för barnen. När vi sedan presenterade vår idé för barnen så tyckte de att det verkade intressant och roligt. Mål Eget formulerat mål Vi vill ge barnen mer kunskap om djur och natur. Läroplanens mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Barnens utveckling Mars Innan vi började vårt arbete så frågade vi barnen vad de vet om myran. Våra frågor var: Har du sett en myra någon gång? Vad vet du om den? De svar som vi fick var: Den biter folk, den kryper på folken. Den är svart där 3

4 bak och orange där fram och svart på huvudet., Den finns där ute man cyklar., Ett djur som bor ute den är svart och röd., De har små ben och de är svarta., Jag vet mest om kissmyror för de kissar när de är arga., Några finns pissmyror, några finns vanliga., Klättrar upp i skogen och klättrar upp i gräset. m.m. Efter att vi frågade barnen vad de redan vet om myran så frågade vi dem vad de vill veta mer. Vi fick svaren: Jag vet inte vad de äter?, Varför de har så långa ben och varför de är så tjocka?, Vad de äter och vart de bor?, Varför kryper de på kroppen?, Kryper de på taken?. Insatser åtgärder för att nå målet Vi arbetar som vi har gjort tidigare att vi planerar våra samlingar tillsammans och att den sedan leds av tidig personal. Även denna gång har vi valt att dela barngruppen. I den samling som är för de yngre barnen så sjunger vi om myran och pratar litegrann om den på deras nivå. Vi kommer att dela upp samlingarna i olika områden och mest kommer vi att prata om svartmyran och rödmyran. Vi börjar med att visa en bild på myran och prata om hur den ser ut. Nästa samling gick vi igenom hur den är uppbyggd och hur den arbetar med sina dofter. Vi pratade även om hur myran bor. Vi känner att det är viktigt att vi inte går för fort fram så därför är vi noga med att hela tiden stanna upp och fråga barnen vad vi har pratat om. Varje ny samling börjar med en repetition från tidigare samling. Vi kommer även att pyssla om myran och samla tallbarr och annat för att göra varsin myrstack. Exakt vad vi mer kommer att pyssla med vet vi inte riktigt än utan vi får låta vår gemensamma fantasi flöda. Koppling till forskning För att få information sökte vi på internet om djur och natur. Helldén (1994) anser att det spelar stor roll hur barnet uppfattar villkor för liv och växande när de ska försöka förstå sampelet i naturen. Dimenäs & Sträng Haraldsson (1996) anser att det bästa sättet att lära något är att använda så många sinnen som möjligt. Vidare förklara de att sinnena fungerar som en videokamera, som registrerar bilder och ljud som minnesbilder. Genom sinnensa upplever barnen situationer och skapar sina egna kunskaper och erfarenheter. 4

5 Dokumentation Barnen kommer att dokumentera detta arbete genom att göra en gemensam myrstack. Hur den kommer att se ut får vi komma fram till under arbetets gång. Barnen kommer att få tillverka myror. De barn som vill kommer att få tillverka en egen myrbok där de dokumenterar efter vad vi tillsammans pratat om. Vi kommer att skriva i barnens portfolio om deras frågor och funderingar egna berättelser kring myran. Om det blir någon mer dokumentation får tiden utvisa. Information till vårdnadshavare I vårt månadsbrev till föräldrarna kommer vårt tema arbete presenteras. En del av barnens dokumentation kommer att sättas upp i vår hall. Uppföljning Nu har vi arbetat med vårt tema i några veckor. Barnen visar ett stort intresse och har många frågor om myran. För att kunna ge de äldre barnen mer kunskap har vi delat barngruppen i två grupper. De yngre barnen besöker myrstacken flera gånger vi ser även på myrorna som kryper omkring på gångvägarna. Vi plockar upp myrorna och de får krypa på deras händer för att känna hur det känns. De äldre barnen gör också detta men då berättar vi djupare om hur myran lever. Vi använder oss även av olika bilder ur böcker om myrans liv. Nu har vi pratat om hur myran bor, hur deras kropp är byggd, hur de pratar med varandra genom dofter. Nästa mål är att prata om hur myran förökar sig. Barnen har nu gjort en större mystack tillsammans. De valde att vi skulle plocka barr och limma dessa på den målade myrstacken. De tillverkade även egna myror av träplattor och piprensare. Pedagogernas insatser På vår enskilda planeringstid lägger var och en av oss upp hur min nästa tema samling ska genomföras. Vi grundar den alltid efter vår gemensamma tema planering.detta tema arbete har varit ganska lätt att bemöta barnen på deras nivå och därför tycker de att detta är ett roligt ämne. Barnen ställer många frågor till oss som vi fördjupar oss i som leder till utvecklande samtal. Koppling till forskning Som vi tidigare skrivit tycker vi att Dimenäs & Sträng Haraldsson (1996) stämmer att det bästa sättet att lära något är att använda så många sinnen som möjligt. Genom att vi har låtit barnen använda sina sinnen såsom känna, titta, lukta osv skapar barnen sina egna kunskaper och erfarenheter. 5

6 Barnens utveckling Nu när det gått några veckor har vi sett och hört hur barnen tagit till sig kunskap om myran. Några av deras kommentarer och reflektioner är: Den har sex ben och två antenner en rumpa, myran är brun och röd, byggmyran har gjort myrstacken av jord och pinnar, dom kan se men inte höra, dom pruttar ut en lukt som säger att de andra myrorna ska komma för myran har hittat något gott att äta, när dom inte bor i samma myrstack bråkar dom för dom har inte samma doft, kom inte hit för det kommer en traktor luktar en doft, dom äter löss, maskar skalbagga och kaka. Vi hör att barnen har tagit till sig och reflekterat mycket om myran. Dokumentation De barn som ville har börjat med att göra sin myrbok. I sin bok har barnen målat av: myran, myrstack, och skrivit lite själva vad de målat med vår hjälp. Barnen har även varit med och tagit kort på myran, myrstacken, en myra som bär på något ( barnen själva tror det är en mask ) när två myror bråkar. Barnen har blivit intervjuade och fotograferade under temats gång. Dokumentationen sätter vi tillsammans in i portfoliopärmarna. Information till vårdnadshavare Presentationen till detta tema arbete har föräldrarna fått genom vårt månadsbrev smått och gott. Vi har fått till oss från flera föräldrar att barnen har berättat mycket om myran till dem hemma och har även genom dem förstått att detta varit ett roligt hemma. Utvärdering Pedagogernas insatser Vi har haft temasamlingar 2 ggr i veckan. Den ena samlingen hade vi i skogen och den andra samlingen hade vi dagen efter i samingen på förskolan. Varje samling började vi med att barnen berättar vad de minns om myran från föregående gånger. Utefter vad barnen frågar och undrar har vi tagit fram materiel som vi har presenterat på nästa samling. Eftersom barnen har visat stort intresse för myran så har det blivit mycket frågor som vi har fått fördjupa oss i. Vi personal känner att det har fungerat bra i vårt arbetslag eftersom vi har planerat tillsammans och strävar mot samma mål. Vi har fått en positiv respons från föräldrarna då de tycker att det har varit ett bra tema som passar alla barnen. 6

7 Barnens upplevelser Barnen visade snabbt att de tyckte att detta tema var roligt och intressant eftersom alla visste vad en myra är och de har många frågor. För barnen har myran fått en stor betydelse då de inte vill trampa ihjäl dem längre. De säger även till de andra barnen i huset att inte göra det. De samlar myrorna i sina hinkar för att kunna titta närmare på dem. Barnen tyckte att myrans sätt att arbeta med olika dofter var väldigt spännande. Anledningen till detta intresse tror vi beror på att det var lätt att förstå och lite roligt. Barnens utveckling Redan från början visade barnen ett intresse av att vilja veta mera om myran tex hur den lever och bor och vad den gör. När vi nu har avslutat vårt arbete och intervjuat barnen om vad de har lärt sig så har vi fått de här svaren: De är små de har långa ben och en tjock rumpa, Det finns hjälpamyror de tar hand om äggen, När de har hittat mat så sprider de en lukt kom jag har hittat mask, En myra som har en lukt och en myra som inte har samma lukt bråkar, De bråkar för de bor inte i samma hus, De äter små kryp de äter larvar för det har jag sett på dagis faktiskt, Larven levde fast myran hade den i munnen, Det är drottningen som lägger äggen, där är hjälpmyrorna de hjälper drottningen att mata henne, Drottningen lägger ägg, sen ur ägget är det en liten larv. När den har ätit mycket är den jättestor då heter den puppa. Puppan snurrar runt tråden då blir det en koja den heter kokong och ur den kommer en myra, De pruttar ut en stark prutt när någon har trampat på den. Här kommer en hel intervju från en barn på 5 år: Dom kan bygga en myrstack. Dom hämtar massor av grejer löv och brädbitar. Det är jord där inne det är olika rum. Ett är det ägg i och ett är det larv i. Myran har två antenner dom har ben uppe och ner de har 6 ben. Den är lite brun och svart på rumpa. Dom kan lukta dom kan se. Dom pruttar ut en prutt då kommer alla dom andra kompisarna, det är något gott att äta. Dom kan bråka dom som inte bor i samma myrstack för dom har en annan prutt. Dom pruttar ut en stark prutt när någon har trampat på den som du fröken med myran i stöveln. Myran äter skalbagge, mask. Myrdrottningen lägger alla ägg. Jobbmyrorna bär bort äggen, sen kommer en larv ut. Då bär jobbmyrorna till ett annat ställe där tvättar dom och matar larven. Sen blir den större och större för dom matar den. Sen blir den puppa och rullar in sig i en tråd. Det kommer ut en myra. Även nu när arbete är avslutat så hör vi att barnen fortsätter att prata om myror. Koppling till forskning Vi tycker fortfarande att vår koppling till forskning stämmer för att vi märker att barnen använder alla sina sinnen för att lära om myran. 7

8 Analys av utvärderingen Myrtemat har varit mycket uppskattat från början och just att barnen har kunnat vara med och delta i arbetet med frågor och funderingar. Vi ser att barnen har lärt sig mycket. Även vi personal har tyckt att det har varit ett roligt tema och vi har lärt oss mycket. Resultatets betydelse för fortsatt arbete Vi har återigen sett betydelsen av att lära med alla sina sinnen och att man befäster kunskapen bättre då. Stor som liten. 8

9 9

10 10