Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Transkript

1 Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda

2 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Begreppsbildning: liten, större, störst, mitten, höger, vänster.. Projektbeskrivning: Vi har valt att utveckla vårt arbete med barns tidiga språk- & matematikutveckling. Vi upplever att barn idag behöver få en tidig kontakt med IT på ett bra pedagogiskt sätt. Vår tanke är att vi ska använda bilden som utgångspunkt och att barnen ska vara aktörer. All personal ska få utbildning i IT/bildanvändning, så att samtliga känner sig trygga med tekniken. Enligt flera senare forskningsrapporter, har svenska barn inte lika bra grund att stå på, som barn i andra länder i Europa. Detta skulle vi vilja ändra på. En stark förankring till temat finns i vår Läroplan, Lpfö98. Vi kommer i första hand att arbeta med vårt tema mot barn i åldrarna 4-5 år. Vår intention är att barnen ska ta egna bilder, och skriva korta berättelser, lägga till ljud och effekter. Det finns stora förutsättningar för samarbete barn-barn, barn-vuxen i alla kommunikativa former. Utbyte med högskolan är en förutsättning och utbyte med fler förskolor som arbetar på liknande sätt vore önskvärt. Projekttid: februari juni Tretton personal deltar. 2

3 MÅL: Att ge barnen en bra språk- och matematikgrund med hjälp av ny teknik och media. Att på sikt dokumentera mer digitalt för att kunna förmedla till föräldrarna. Att samtlig personal ska få vidareutbildning i bildhantering och Tragetons arbetsmetoder. Studiedagar med inriktning på matematik och IT. Självstudier - Bland annat genom PIM. Riktade kurser från AV-media.( Photo Story och Photo Filtre) Handledning av kommunens IT-konsulter. UTVÄRDERING Vi har arbetat utifrån vårt tema i så stor utsträckning som vi har kunnat. All personal har fått utbildning i IT/bildhantering, genom AV-media och vår IT-personal på plats. Ett stort antal personal är även på gång med att lära sig redigera film. Vi har deltagit i kurser i Sagoberättande och deltagit i mattebiennaler i både Växjö och i Karlskrona. Det märks att kunskap ger glädje och vilja att föra över och inspirera barnen till att bli användare. Personalen har också använt datorn för att dokumentera och skriva ut till barnens portfolio. Tanken med projektet var att barn i ålder 4-5 år skulle delta. Det har visat sig att det går utmärkt att arbeta med bild och göra små sagor med mycket yngre barn också. De yngsta barnen som har deltagit aktivt, var 2.5 år vid inspelningstillfället. Barnen har fotograferat eller blivit fotograferade och lagt in bilder, och efter ålder och förmåga även skrivit text till sina bilder. De har även talat in sin berättelse. Vi har använt verktyget Photo Story när vi gjort dessa berättelser. Vi har även gjort tvärtom, barnen har skrivit små sagor och sedan fotat, letat bilder, ritat och lagt in det i datorn. Barnen har även fotograferat mönster, platser och roliga saker/händelser som de sedan haft utställning med. Barnen har också fotograferat sina hus och gjort en stor karta där deras foton placerats in. De har även fotograferat och besökt viktiga byggnader, som också finns med på kartan. En avdelning har också fotograferat i lupp, en mycket intressant upplevelse. Att skalbaggar har så fina antenner, att kunna förstora och komma så nära inpå både växter och insekter. Vi har också fotograferat och gjort stapeldiagram. Detta var ingen vetenskaplig undersökning, men barnen frågade sina mor-/ farmödrar vad de hade i sina väskor. Av resultatet gjorde vi ett diagram som visade hur många det blev av varje. Att barnen förstått vad ett stapeldiagram 3

4 är visade de genom att göra ett eget om hur många gånger Inger (en kollega) hade tjatat om chokladglass. Se bilden nedan. Föräldrarna har haft stor insyn i vårt arbete genom att vi visat våra filmer/bildspel och sagor. Alla utställningar har placerats så att föräldrarna lätt haft tillgång till dem. Vi har under hela projektet försökt att även koppla mycket matematik till vårt arbete. I allt man gör finns matematik. Det gäller att ta tillvara alla möjligheter i vardagen och även använda det i vårt projekt. Några små exempel om hur vi arbetar: I alla samlingar räknar vi hur många vi är, vilka är borta. Vi räknar tår, näsor, fötter osv. Vi sätter oss varannan flicka/pojke. Sorterar efter längd, ålder. Vi gör barnen uppmärksamma på tidig bråkräkning när vi delar frukt. Hel, halv och fjärdedel. Vi har mycket gy/rörelse hoppa 2 ggr på ett ben, gå baklänges/framlänges Kryp över, under, genom osv Sorteringsövningar, spel och pussel. När det gäller språkutvecklingen så är samtalen är mycket viktig del. Den interaktion som sker vid datorn mellan barnen, barn/personal är ett lysande exempel. Även alla givande samtal under samlingar och i vardagen är också mycket givande. Ja det går att göra uppräkningar i det oändliga, men det som är viktigt är att ha språk- & matematikglasögonen på sig. 4

5 Ej förväntade händelser och resultat: Vi har inte bara gjort sagor. Barnen har sökt information på nätet med hjälp av oss vuxna. Att veta man kan ställa en fråga och gå till datorn för att få svar, gör att man kan hålla intresset vid liv. Här finns också många bilder som man har rätt att använda Du Lena, vad äter en nyckelpiga och hur ser deras ägg och larver ut? Vi Googlar och kollar, aha de äter löss och hu vilka larver de har! Så fula!! En rik källa av faktafilmer som vi lärt oss använda under projektets gång, är AV-medias strömmande filmer. Det är helt fantastiskt att kunna få se en film om spindelns liv, här och nu. Små barn behöver få informationen snabbt och nära sin fråga. En avdelning såg film om spår och gick sedan ut och letade spår som de fotograferade. Av de bilder man tog blev det en fin utställning. En annan mycket bra sak som vi insett att vi borde använda vårt material till, är för att observera enskilt barn vad gäller språkutveckling. Den miljö man skapar när man berättar och spelar in något är avslappnad och lekfull. Detta gör att barnet i fråga inte upplever att det blir observerat. Vi har även filmat en del i observationssyfte. Ett bra sätt att observera motorik. Det har även filmats/fotats i vardagen, bara för att det är så roligt att se sig själv. Allt vi arbetat med har vi även visat på föräldramöten och som bildspel i våra tamburer. Det är även intressant att följa barnens skriftspråksutveckling. Att själv få skriva några rader till sin bild, gör att intresset är på topp för att hitta de bokstäver man vill skriva. Flera barn har ökat kunskapen om bokstäverna vid dessa tillfällen, placering på tangentbordet och även skrivit mycket på papper. Röda avdelningen har också använt datorn för att hålla kontakten med ett par barn som flyttat till andra förskolor. Svårigheter: Vi har under projektets genomförande stött på en del små problem. Bland annat har vi inte lyckats få till ngn länk, så att vi ska kunna visa våra sagor. Detta beror på en viss tröghet i vår förvaltning, lite vår brist på kunskap och en del etiska aspekter. Vad bör/får man lägga ut på nätet? Föräldrar som är tveksamma till publicering. 5

6 Att tiden ska att räcka till. IT och lärande: Projektet vi arbetat med genom stöd från Ung Kommunikation har varit mycket givande och kopplingen till lärarutbildningen har varit en självklar del. Vi har tagit emot och kommer att fortsätta ta emot studenter. Det har även varit utbyte mellan förskolorna i kommunen, där vi berättat om vårt arbete och vi har berättat om vårt arbete för lärare i årskurserna 1-6 i vårt närområde. Vi har även haft en halvdags föreläsning för studenter på Lärarprogrammet på Högskolan i Kalmar. Där kunde vi visa en hel del av det material som producerats under projektets gång. Här äger ju vi materialet och säkerställer på så vis barnens etiska rättigheter på ett annat sätt. Under inledningen av projektet var Maria Magnusson, adjunkt vid Högskolan i Kalmar och doktorand vid Göteborgs Universitet, hos oss och genomförde en forskningsstudie. Studien är en del av ett större forskningsprojekt som Maria genomför under ett år. Det Maria har inriktat sig på är lärsituationer där lärare och barn samtalar om symbolers kommunikativa funktion. Något som är mycket viktigt är att man har fungerande datorer och övrig utrustning. Vi har genom projektet kunnat göra en del bra investeringar som, bl.a. en stor filmduk, projektor och kameror. Detta har varit mycket värdefullt då det annars hade tagit betydligt längre tid för att kunna göra dessa förbättringar De i läroplanen Lpfö 98 uppsatta målen, vad gäller språkutveckling, matematik och användande av ny teknik och media är vi på god väg att nå. 6