ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson
|
|
- Cecilia Öberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson
2 Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2
3 Inledning Vi är ett arbetslag bestående av en grundskollärare 1-7 och två förskollärare som jobbar på grundskolan i Önnestad. Vår klass är en åldersintegrerad F-2 klass med 27 elever, vilket innebär att barnen är i åldrarna sex, sju och åtta år. Barnen är indelade i fem åldersblandade grupper som vi kallar familjegrupper. Dessa grupper har vi pedagoger satt samman med tanke på ålder, kön, hur långt de har kommit i sin utveckling och samarbetsförmågan. Vi tycker också att det är viktigt att det finns någon i varje grupp som kan läsa och skriva eftersom det är förutsättningen för att barnen ska kunna arbeta relativt självständigt i sina grupper. De elever som har kommit längre i sin utveckling kan hjälpa dem som inte har kommit lika långt. Grupperna är konstanta och de arbetar tillsammans vid temaarbeten under hela läsåret. En dag i veckan har vi möjlighet att arbeta tillsammans i klassen alla tre pedagoger och därför har vi valt den dagen till att arbeta med vårt temaarbete. Vi har ett treårs projekt i samarbete med Naturbruksgymnasiet i Önnestad. I år är temat djuren på bondgården. Våra förutsättningar inför arbetet är relativt goda. Förutom samarbetet och gångavståndet till Naturbruksgymnasiet har vi tillgång till två datorer i klassrummet. Vi har möjlighet att boka tid för att låna någon av skolans fyra digitalkameror samt boka tid till att använda någon av skolans två scanners. Eftersom vi inte tidigare har arbetat med datorn i undervisningssammanhang fick vi börja med grunderna det vill säga att öppna och stänga, logga in och att lära sig de olika knapparna på tangentbordet. I stort sett hade barnen bara tidigare spelat spel på datorn. Syfte Vårt syfte med temaarbetet om djuren på bondgården är att eleverna ska lära sig om djuren på bondgården, vilken nytta vi har av djuren och vad vi kan använda produkterna till. Barnen ska träna på att söka fakta på egen hand och att samarbeta i grupp. Det är elevernas egna frågor och intresse som till stor del ska styra arbetet. Slutligen vill vi presentera deras arbeten genom att göra en hemsida där vi visar barnens bilder och texter. Dels bilder som de själva ritat och målat men även bilder som de har fotograferat. Detta vill vi göra för att få mottagare till vårt arbete och nå ut till så många som möjligt. Barnens föräldrar och släktingar kan då ta del av arbetet på ett helt annat sätt. Vi vill att barnen ska känna att deras arbete är viktigt och meningsfullt. 3
4 Mål Våra mål med temaarbetet om djuren på bondgården är i barngruppen att: Väcka barnens intresse för användandet av datorer. Visa barnen hur man använder en digitalkamera. Visa barnen Internet och dess möjligheter. Barnen ska lära sig datorns ordbehandlingsprogram. Lära sig vilken nytta vi har av djuren på bondgården. Samarbeta i grupp. Våra mål i arbetslaget är att lära oss att: Använda en digitalkamera. Redigerar bilder. Scanna bilder. Göra hemsida till Internet. Genomförande Arbetet började med att vi tillsammans med eleverna spånade om vilka djur man kan hitta på en bondgård. Därefter berättade vi att varje familjegrupp skulle få arbeta med ett utav djuren. Vi valde då att arbeta med kor, får, hästar, höns och grisar. Val av djur till varje grupp skedde med hjälp av lottning. Därefter gjorde vi tillsammans en tankekarta om vad man kan ha med för fakta i sitt arbete om djuren på bondgården. Eleverna kom med bra förslag, till exempel, vad djuren äter, var de bor, hur gamla de kan bli, vilken nytta man har av djuret, hur de låter. Därefter diskuterade vi var man kan hitta fakta någonstans. De flesta nämnde böcker och tidningar från biblioteket. Någon sa genom intervjuer. Vi kom också fram till genom att göra studiebesök. Slutligen diskuterade vi hur man kan redovisa sitt arbete. Barnen kom då med förslag så som att göra en egen faktabok, skriva en egen teater som man sedan spelar upp eller att göra en affisch. Varje grupp fick sedan själva bestämma vilken fakta de skulle ha med, var de skulle söka efter fakta och hur de ville redovisa. Detta fick varje grupp skriva ner på ett papper innan själva 4
5 arbetet började. Alla grupper valde att göra egna faktaböcker förutom en grupp som valde att göra en teater. Därefter fick barnen själva fördela arbetsuppgifterna i gruppen. Alla grupperna använde sig utav böcker i sitt sökande efter fakta. Parallellt med elevernas eget arbete har vi alla tillsammans gjort studiebesök på Naturbruksgymnasiet. Barnen har bland annat fått hjälpa till med att mata djuren och mjölka korna. Både vi och barnen har fotograferat med digitalkameran under besöken. Under tiden som arbetet pågick fick barnen också göra något husligt som hade anknytning till deras djur. Barnen fick själva välja vad de vill göra. Det resulterade i mjölkdrinkar, havrekakor, köttfärssås, tigerkaka och fetaostsnittar. Även detta fotograferade vi med vår digitalkamera. Barnen skrev sedan ner sina recept. Med hjälp av faktaböcker och det som barnen fick lära sig under studiebesöken arbetade barnen fram fina redovisningar. När detta var klart berättade vi för barnen att de skulle få göra en hemsida. Tillsammans med barnen diskuterade vi vad Internet är och vad en hemsida är. De flesta barnen hade hört talas om Internet, men alla visste inte exakt vad det var och vad man kunde använda det till. Varje grupp fick en liten visning framför datorn där en utav oss pedagoger visade Önnestad skolas hemsida och dess länkar. Vi berättade att även de själva och deras arbeten skulle finnas där så småningom. Varje grupp skulle få en egen länk. Alla barnen var mycket positiva och såg fram emot att få vara med och arbeta fram en hemsida. Vi fick skicka ut en enkät till föräldrarna där vi ställde frågan om deras barn kunde tänkas få vara med på bild eller namn på Internet. De flesta barnen fick vara med på bild, det var endast ett par elever som inte fick. Däremot var det fler föräldrar som inte ville att barnens namn skulle vara med. Vi valde då att endast ha med bilderna på barnen och inte deras namn. Från början hade vi tänkt att varje grupp skulle få planera hur deras sida skulle se ut. De skulle få rita upp var text och bilder skulle finnas. Men vi förstod att det var svårt för barnen att göra en så kallad layout. Istället fick de börja med att skriva in sina texter och därefter lägga in bilderna. Barnen turades om att skriva in sina texter. Detta gjorde de i Composer och allt samman sparades på en diskett samt i en gemensam mapp. När texterna var klara fick varje grupp välja ut vilka bilder som skulle finnas med på deras sida. Bilderna scannades och redigerades i paint shop pro av oss. Vi gjorde också klassens förstasida. För övrigt har vi försökt att mest fungera som handledare åt barnen. 5
6 När barnens arbete var klart gjorde vi en muntlig utvärdering tillsammans med barnen. Detta gjorde vi för att kunna reflektera över de målen som vi hade satt upp. Vi frågade bland annat: Hur tycker ni att arbetet har gått? Hittade ni svar på alla era frågor? Var det något som var svårt? Vad kan man använda en dator till? Vad är Internet? Vilken nytta har vi av djuren på bondgården? Resultat Vi tycker att arbetet har fungerat mycket bra. Barnen har fått en inblick om hur datorns ordbehandlingsprogram fungerar och hur man använder en digitalkamera. Alla barn har kanske inte lärt sig att använda datorns ordbehandlingsprogram utantill, men de flesta har fått en bra start att bygga vidare på. Vi har märkt att barnens intresse för datorer har väckts på så vis att de gärna vill skriva sina texter på datorn. De har samarbetat bra i sina grupper med forskningen och den husliga delen. Varje barn har bidragit med sin del efter förmåga. Barnen har också visat hänsyn till varandra då det gällde att fördela arbetsuppgifter, välja bilder till hemsidan och att välja fakta till deras arbete. Svaren som vi fick från barnen när vi gjorde vår utvärdering visar på att de flesta tyckte att arbetet har fungerat bra. De tyckte det var roligt att skriva på datorerna och ta kort med digitalkameran. De tyckte också att det var fascinerande att deras egna ritade bilder kunde läggas in på datorn. En del av sex-åringarna tyckte dock att arbetet hade varit tråkigt emellanåt eftersom de kände att det inte fanns så många arbetsuppgifter till dem. Eleverna tyckte att de hade hittat svar på alla sina frågor. Som svar på frågan om något hade varit svårt tyckte de att det var svårt att skriva texter med egna ord. Det är lätt hänt att man bara skriver av en färdig text. På frågan vad man använder en dator till fick vi svar så som att man kan lära sig saker där, skicka mail, spela spel, skriva och läsa tidningen. Det var inte lätt för eleverna att svara på frågan vad Internet är. Vi fick svaret att man kan lära sig saker där. Vilken nytta vi har av djuren på bondgården är de flesta barnen väl medvetna om. Vi fick svarade bland annat följande svar. Av korna får vi mjölk och kött. Man säljer mjölken och får pengar. Av mjölken kan man göra ost och smör. Av kobajset blir det gödning. Hästarna har man för att rida på och man kan tävla med dem. De får föl som man kan sälja och tjäna pengar på. Av 6
7 hönsen får vi ägg och tuppen kan vara en väckarklocka. Av grisarna får vi julskinka. Av fåren får vi ull som man kan använda till kläder. Vår slutsats är att barnen har fått ut mycket av detta arbete och att de för deras ålder vet en hel del om djuren på bondgården. Vi tror att studiebesöken har varit det som har gett mest eftersom det har gett barnen en verklighetsanknytning och det man får uppleva och se är oftast det som man minns mest. Barnen har verkligen tagit del av arbetet med djuren på en bondgård med bland annat utfodring och mjölkning. Barnen fick dessutom se när mjölkbilen kom och hämtade mjölken. Djuren på bondgården har varit ett tacksamt temaarbete eftersom de flesta barn är mycket intresserade av djur. Vi har också haft den stora förmånen att ha gångavstånd till Naturbruksgymnasiet och dess duktiga lärare. I samband med våra studiebesök ville vi gärna att djuren skulle ha fått ungar så att vi kunde se både föl, kalvar, kycklingar, kultingar och lamm. Men detta kan man ju inte planera. Tyvärr så fick barnen aldrig se några kycklingar eftersom de inte var kläckta när vi var och besökte hönsen. Det dröjde också innan lammen var födda så det studiebesöket fick vi vänta med tills barnens eget arbete redan var klart. Att göra ett gemensamt temaarbete med åldersblandade barn förutsätter att man fördelar arbetsuppgifterna efter barnens förmåga. Vi tycker att eleverna gjorde det på ett bra sätt. Men det kan medföra att de yngsta eleverna mest får bidra med bilder och i de praktiska momenten. Genom utvärderingsfrågorna har vi förstått att de yngsta eleverna emellanåt kände att de inte var så delaktiga som vi trodde. Men vi tycker att det även är viktigt för dem att se och lära. I barnens egna små fakta böcker har vi pedagoger valt att inte gå in och rätta eventuella stavfel eftersom det inte var det primära i detta sammanhang. Men när deras texter skulle läggas ut på Internet och läsas av många kände vi att det skulle vara rättstavat. Det kan vara jobbigt att läsa en text som inte är rätt stavad. Vi tog upp diskussionen med eleverna och tillsammans bestämde vi oss för att rätta stavfelen. Eftersom våra förkunskaper i data var ganska begränsade tycker vi att vi har lärt oss en hel del som vi kommer att ha nytta av i vår framtida undervisning. Vi har bland annat lärt oss att hantera en digitalkamera och att scanna bilder. Vi har skrivit ner olika manualer för hur man 7
8 scannar, hur man gör en hemsida och hur man redigera bilder så att vi inte ska glömma bort det. Diskussion Själva resultatet blev som vi hade tänkt oss. Hemsida är nu klar och vi har tänkt visa den på ett kommande föräldramöte genom att använda en så kallad kanon. Vi tror att vårt arbete blev så bra därför att vi satte upp rimliga och realistiska mål som vi kunde uppnå. Vi tror också att det beror på vårt val av temaarbete. Djuren på bondgården intresserar alla barn. Studiebesöken har också bidraget till att arbetet har blivit lyckat. Barnen har varit positiva och de flesta tycker också att datorer och digitalkameror är spännande redskap. Vi tycker att det ska bli spännande att se till hösten om barnen vid nästa temaarbete vill använda datorn och digitalkameran som redskap. Vår tanke är att uppdatera vår hemsida efterhand som vi gör nytt temaarbete. Vi tror också att det är viktigt att vi fortsätter att arbeta med dessa redskap kontinuerligt eftersom annars är det lätt att glömma hur de fungerar. Vi tycker också att det vore spännande om vi i vårt vidare arbete kunde använda oss av rörliga bilder som vi tar med digitalkameran samt också ha ljud till. Vi har också tänkt använda oss av detta i samband med portfolio. Det får bli vårt nästa projekt. Besök vår hemsida på och länka vidare till F-2 A2. 8
Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus
Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen
Konstverket Air av Curt Asker
Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde
Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1
Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete
Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson
Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..
ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP
ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.
Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7
Innehåll Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Framtid 8 Bilagor 9 Projektredovisning av arbetslag Måsart på Villaskolan Åhus ht 2000 Ansvariga för projektet har
Lärarmaterial. Klara och grisen. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Hans Peterson
Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Boken handlar om Klara som ska flytta till en gård med sin mamma och hennes kille Johan. Klara vill inte flytta till landet för där
Projektrapport-ITiS Spängerskolan
Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera
BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger
SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
BARN I STADEN MÖTER DJUR
ITiS-rapport BARN I STADEN MÖTER DJUR Bengt Björkqvist Elisabeth Havh Martin Nilsson Eva-Lotta Persson Catrin Svensson Lena Winberg November 2001 1 Innehållsförteckning: Bakgrund s. 3 Aktuell skola. s.
Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl
Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två
ITiS arbete. Trafiken i skolan
ITiS arbete Trafiken i skolan Vilans skola Våren-02 Klass F-2 B Malin Persson Annika Dahl-Persson Sigbrit Holmén Staffan Andreasson 2 Innehållsförteckning: Introduktion 3 Syfte och mål 4 Tillvägagångssätt
Veckobrev för GS Näcken vecka: 42, Blå gruppen
Veckobrev för GS Näcken vecka: 42, Blå gruppen Viktiga telefonnummer: Fritids: 508 156 24 (detta nummer finns vi ALLTID på) Näcken (sjukanmälan): 508 156 24 Taxiändringar/frågor: 50815621 Tom Hagman, rektor:
ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05
ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,
Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan
Norretullskolan 7b Ett försök att använda IT i skolan Hemsida First Class Klasskonferens Scanner Digitalkamera Susanne Dehn Anders Isaksson Niklas Nilsson Lena Tengheden ITiS 7B Norretullskolan Hösten
På resande fot med Talldal
Vt 02 Talldalsskolan Kristianstad Handledare: Peter Sandgren På resande fot med Talldal Camilla Blomquist Dan Holmquisth Annica Losell Malin Nilsson Maria Olsson Pernilla Sandahl Innehållsförteckning 1.
Leo räddar en kalv Lärarmaterial
SIDAN 1 Författare: Per Østergaard Vad handlar boken om? Leo är på väg till hagen på sin fyrhjuling, för att hälsa på de fem kalvarna. Men när han kommer fram ser han att det bara är fyra kalvar. Var är
Carl von Linné 300 år
Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten
2A och 2B PerOlsskolan nn
2A och 2B PerOlsskolan nn Innehållsförteckning: Inledning...s.2 Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.3 Resultat...s.3 Diskussion...s.4 Litteraturförteckning...s.5 Appendix...
Arbetsbeskrivning för
Arbetsbeskrivning för HT 2011 VT 2012 Arbetsbeskrivning Mästerkatten HT-11 VT-12 Barn: 5 4 3 2 1 Pojkar Flickor 0 2010 2009 2008 2007 2006 Personal: Namn Arbetstid Utbildning Jonas 100 % Förskollärare
Minifakta om djurungar på landet
TORSTEN BENGTSSON SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? I boken får vi träffa några av de vanligaste djurungarna på en gård. Vi får träffa föl, kalvar, griskultingar, lamm och kycklingar. Vi får
Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt Ansvariga för projektet har varit Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström.
ITiS 2 Rönnow Vår skolgård Till: Jan Persson Från: Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström Datum: 2000-06-05 Ang: Projektredovisning Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt
AV: GERD JÖNSSON, MALIN JÖNSSON, SANDRA JAENECKE & JOY PERGAMENT HANDLEDARE: GUN JACOBSSON
Sida 1 av 6 AV: GERD JÖNSSON, MALIN JÖNSSON, SANDRA JAENECKE & JOY PERGAMENT HANDLEDARE: GUN JACOBSSON Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 2. Mål 3. Tillvägagångssätt 4. Resultat 5. Diskussion/analys
Ett försök att skapa en öppen kommunikation i spåret F-2 / 3-5, som underlättar övergången och bevarar de redan etablerade relationerna
Kristianstads kommun ITiS-rapport November år 2000 Ett försök att skapa en öppen kommunikation i spåret F-2 / 3-5, som underlättar övergången och bevarar de redan etablerade relationerna Inger Andersson
Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson
Tollarpsskola ITiS projekt Ht 2000 ITiS handledare: Anette Berg Ansvarig skolledare: Matts Premberg Vi som har utfört arbetet är: Sofie Frank Ove Strömvall Jonas Friberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson
Vad finns i rymden? Dingle förskola Brandbilen
Kvalitetsarbete Vad finns i rymden? Dingle förskola Brandbilen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Åsa Johansson Marie Joling Solveig Västerstig Johansson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3
ITiS-projekt 2002 Helgedalskolan Barnskola Ek
ITiS-projekt 2002 Helgedalskolan Barnskola Ek Christina Eklöf Pernilla Schöld Katarina Andersson Maria Weidner-Andersson Handledare: Peter Sandgren Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte och mål...3 Genomförande.4
Pedagogiska bilder med hjälp av datorn
Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.
Informationsbrev oktober 2015
Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett
Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation
Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med
En världsomsegling med sjörövare
En världsomsegling med sjörövare Frälsegårdsskolan Arbetslag 3 Itis-rapport höstterminen 2000 Marja-Liisa Isopoussu Margaretha Johansson Berith Håkansson Rut Holm Niclas Eriksson Sammanfattning: Eftersom
Leo och olyckan Lärarmaterial
SIDAN 1 Författare: Per Østergaard Vad handlar boken om? Boken handlar om Leo. Leos pappa har en gård där han har kor. En kväll hör Leo hur det brakar utanför. Hela taket på ladan har rasat in, för att
ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan
Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Lisbeth Kristoffersson & Annika Carlsson Tostarps skola VT 00 & HT 01
Lisbeth Kristoffersson & Annika Carlsson Tostarps skola VT 00 & HT 01 Sammanfattning Vi vill ha barnens egen verklighet och erfarenheter som utgångspunkt i matematikundervisningen. Som det är nu styr färdigproducerade
Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Kvalitetsrapport för Djurmo förskola verksamhetsåret 2014/2015
2015/08/14 Kvalitetsrapport för Djurmo förskola verksamhetsåret 2014/2015 Sammanställd av: Anna-Lena Elfsberg, bitr. förskolechef Planer mot diskriminering och kränkande behandling I höstas gjorde varje
Kvalitetsanalys. Grankotten f-klass/fritidshem
Kvalitetsanalys Grankotten f-klass/fritidshem Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 5 Arbete i verksamheten... 7
Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!
Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och
Sätra Familjedaghem Kvalitetsdokument 2015/2016
Sätra Familjedaghem Kvalitetsdokument 2015/2016 Beskrivning av verksamheten Sätra Familjedaghem drivs som enskild firma av en person, Joline Bergqvist. Barngruppen består av fem till sex barn. Verksamheten
Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola hösten 2000
Färlövs skola Kristianstad kommun ITiS-rapport November 2000 INGEN ÄR FRÄMLING Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola
Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.
Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling
Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?
Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld
ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola
ITiS Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola kultur miljö teknik Arbetslaget i Eskilsby skola Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Tillvägagångssätt...4 Resultat...4 Diskussion...5
ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm
ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och
ITiS Våren - 2001. Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander
ITiS Våren - 2001 Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Introduktion 3 Bakgrund 3 Mål 4 Genomförande 4 Resultat
Tema Astrid Lindgren
ITiS våren 2001 Kristianstads kommun Rinkabyskola År F-5 Tema Astrid Lindgren Ulrika Nilsson Cecilia Olofsson Ola Eriksson Karin Persson Maria Averö Roland Ifwarsson Innehållsförteckning Var stod vi Våra
- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.
- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började
PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36
PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och
Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:
LIP Lösningsinriktad pedagogik Lösningsinriktad pedagogik erbjuder ett annorlunda sätt att förhålla sig till barn och till själva inlärningsprocessen. Det är ett förhållningssätt som genomsyras av en tilltro
Projektmaterial. Molkoms folkhögskola
Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS
Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling?
ITiS Rapport Hammars skola 3-5 A C Ht- 02 Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling? Handledare: Jenny Comstedt Johanna Kvist Lena Mattisson Marianne Näsvall
Kvalitetsdokument Familjedaghemmet Enbusken 2012/2013 Pedagogisk omsorg
Kvalitetsdokument Familjedaghemmet Enbusken 2012/2013 Pedagogisk omsorg Familjedaghemmet Enbusken drivs i enskild regi av Susanne och Magnus Åkesson. Under läsåret var 11 barn inskrivna i åldrarna 1-5
Tema Hembygd. ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02. Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär
ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02 Tema Hembygd Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär Handledare: Jenny Comstedt Innehållsförteckning Bakgrund
RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013
RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Rudsdalens förskola avdelningen Tallen Läsåret 2012 2013 Arbetslaget har under läsåret bestått av tre pedagoger,
Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02
Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02 Kjell-Åke Eriksson Ing-Marie Rosén Cecilia Svensson 4-6AB 2(10) Innehåll Sid Bakgrund 3 Arbetslagsplanering 4 Syfte 4 Frågeställningar
Lektion 1. Bli nyfiken
Lektion 1. Bli nyfiken tillsammans med din samarbetskompis göra ett arbete om ett av våra landskapsdjur. För att få en bild av arbetet är det viktigt att ni läser igenom Tidsplanen först: Tidsplanen Lektion
Förskolelärare att jobba med framtiden
2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.
Kvalitetsarbete Myran
Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Utveckla din IT- kompetens
Utveckla din IT- kompetens PIM www.pim.skolutveckling.se PIM PIM Praktisk IT och Mediekompetens Arbetar du i förskola eller skola och vill utveckla ditt arbete med IT i verksamheten? PIM - www.pim.skolutveckling.se
Millennium före och efter
Rapport om temat Millennium före och efter Bakgrundsfakta Vår skola heter Rickarums skola. Rickarum ligger ca tre mil utanför Kristianstad, mellan Linderödsåsen och Nävlingeåsen intill Vramsån. Vi har
Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13
Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:
Kvalitetsdokument
Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Charlottenberg Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Charlottenbergs förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består
ITiS. ett utvecklings -arbete. Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson. Författare:
Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson ITiS ett utvecklings -arbete Författare: Catarina Abrahamsson Agneta Eliasson Magdalena Nordén Jenny Olofsson 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund
Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5
Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter
Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM
Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan
ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).
Itis projekt Vt 2001 Särskolan Fröknegård BUF Kristianstad ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).. Pia Abelin Margareta Ericson Katarina Ising-Karlsson Ulla Svensson Inger
Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016
Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna
Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson
Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...
Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? I boken får vi lära oss en massa om älgar. Vi får bland annat veta vad de äter, hur de ser ut samt varför tjurarna har horn. Men vem är Skogens konung? Och finns
Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:
-Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.
Utvärdering Vasa Gymnastik VT 16. Författare: Jessica Pettersson, Maria Landqvist och Sara Eriksson
Utvärdering Vasa Gymnastik VT 16 Författare: Jessica Pettersson, Maria Landqvist och Sara Eriksson 1 Inledning Föreningen Vasa Gymnastik har under terminen haft 4 aktiva grupper med barn mellan åldrarna
Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8
KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev
VERKSAMHETSPLAN Sankt Anna skola FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM
VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 Sankt Anna skola FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2017/18 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår
Varför bär de sjalar?
Varför bär de sjalar? ITiS rapport från Skoftebyskolan Arbetslagsbeskrivning Vårt arbetslag består av sju personer: en fritidspedagog, en specialpedagog, fem klasslärare samt 69 barn i år 4-5. Sammanfattning
ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN
1 1 (5) Nationella kursplanens uppnåendemål År 5 Älta skolas uppnåendemål År 5 Delmål för förskoleklass-år 5 Älta skolas strävansmål mot År 9 Eleven skall kunna använda informationsteknik som ett verktyg
Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013
Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan läsåret 2012/2013 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Förskollärare: Sofia Gladewitz 100% och Helena Fridsson 70%. Övrig personal: Ulrika Bergman
Idéguide, skolprojekt
Samarbete Skola-Näringsliv 2015/2016 Ex på alternativ för samarbete: Studiebesök en grupp elever besöker arbetsplatsen Skolbesök representant från företaget besöker skolan Fadderföretag en klass kopplas
Rapport. Grön Flagg. Förskolan Segelkobben
Rapport Grön Flagg Förskolan Segelkobben Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-09-18 17:41:51: Tillsammans kan vi göra mycket och NI gör mycket! Ni verkar ha ett engagemang som syns mellan raderna i er
Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan
Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt
Marie Carlsson Christina Dellvi Sofia Helldén Sylvia Kempner Lena Nilsson Anita Pålsson Elin Trogen
Marie Carlsson Christina Dellvi Sofia Helldén Sylvia Kempner Lena Nilsson Anita Pålsson Elin Trogen 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Introduktion 3 Kunskapsbakgrund 3 Syfte
VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson
1 VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000 Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 2 Bakgrund Inom vårt program arbetar vi med elever med särskilda behov. (IV-program). För att vi skall kunna
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Enligt läroplanen 2.6 skall förskolans kvalitet kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Syftet med utvärderingen är att få kunskap
Fritidsenkät 2014. Åk 5 och 8. Standardrapport
Fritidsenkät 2014 Åk 5 och 8 Standardrapport Årskurs 5 56,4% 248 Årskurs 8 43,6% 192 Svarande 440 Inget svar 6 Kille 50,9% 227 Tjej 48,2% 215 Bor i Ljungby 59% 263 Bor utanför Ljungby 40,6% 181 Svarande
Över tid har människan använt hävstänger som ett verktyg för kraftförändring. En gungbräda är uppbyggd som en hävstång (Bjurulf, 2013).
Projektarbete 1NT30U Anna Landtreter Jennie Olsson Vårlek Lärarhandledning: Åldersgrupp: År 2-3 Efter att vi har haft ett arbete om vinterlek följer vi årstidsväxlingen och arbetar vidare med våren. Arbetsområdet
Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att
PORTFOLIO DIGITAL-ANALOG
ITiS 10 Projektarbete Färlövs skola vt 2003 PORTFOLIO DIGITAL-ANALOG Författare Eva-Kristina Andersson-Gunnarh Nina Bergman Pia Carlsson-Magnusson Ingrid Nyberg Bo Persson Britt Åberg Handledare: Elisabeth
Dinosaurier och livet på jorden
SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? I boken får vi följa utvecklingen av liv på jorden, från det att jorden skapades för 4 miljarder år sedan tills idag. Vi får följa livets utveckling, från små
Inskolning. med tanke på genus
Tredje pris! Inskolning med tanke på genus Kan inte mamma också få vara med och skola in, frågar en pappa efter en heldag i förskolan. Det kändes härligt eftersom föräldrarna är en viktig del också i jämställdhetsarbetet,
Digitala Minnen. Luleå kommun
Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,
ITis arbete. VT 2002. Internationellt tänkande.
ITis arbete. VT 2002 Internationellt tänkande. För elever på gymnasiesärskolan. Norretullskolan. Ann Christin Stigsdotter, Rikard Svensson, Kerstin Emilsson, Ingegärd Enroth, Gunnel Berg. Handledare Peter
Vecka STUDIEDAG SKOLA OCH FRITIDS ÄR STÄNGT. Hej!
Vecka 37-2013 Bloggen: http://roselidf3b.wordpress.com STUDIEDAG Hej! Vi vill inleda detta veckobrev med att tacka för ett mycket trevlig och givande föräldramöte tillsammans med er alla som närvarade.
Kvalitetsdokument 2012-2013
Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Prästkragen Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Prästkragens förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består av
Hej! 2 bis, rue de la Prulay,1217 Meyrin Tél +41 (0)
Hej! Nu har vi kommit in ett par veckor på terminen. Detta år har vi samma antal grupper och skolor som tidigare år, men vi letar alltid efter nya elever. Det finns i dagsläget inget naturligt forum för
Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet
Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Reglus Östman Pedagogisk Planering Fritidshemmet 5/14/2013 Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Kvarnbyskolan 2013 05 20 Beskrivning
Rapport Kompetenta familjer Feriepraktik sommaren 2013
Rapport Kompetenta familjer Feriepraktik sommaren 2013 Alamir Samir Elvira Fernandez Elin Lindberg Bakgrund Att forska är att skaffa sig djupare kunskaper om ett ämne, kan vara vad som helst. Föräldrastöd
KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN
- KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3