Ett försök att skapa en öppen kommunikation i spåret F-2 / 3-5, som underlättar övergången och bevarar de redan etablerade relationerna

Transkript

1 Kristianstads kommun ITiS-rapport November år 2000 Ett försök att skapa en öppen kommunikation i spåret F-2 / 3-5, som underlättar övergången och bevarar de redan etablerade relationerna Inger Andersson Britt-Mari Bengtsson Ann-Christin Gemfeldt Anna Olsson Marie-Louise Rosenqvist

2 Innehållsförteckning Bakgrund...2 Syfte...2 Mål...2 Tillvägagångssätt...3 Diskussion...5 Litteraturförteckning...6 1

3 Bakgrund Vårt ITiS projekt engagerar en F-2 klass och en 3-5 klass med 26 elever i vardera. I F-2 klassen arbetar en lågstadielärare och två fritidspedagoger, i 3-5 klassen arbetar en 1-7 lärare och en resurslärare. F-2 har tillgång till två datorer och en skrivare. 3-5 har tre datorer och en skrivare i sitt klassrum. Dessutom finns en dator med färgskrivare och scanner som är gemensam för alla de fyra 3-5 klasserna på skolan. På skolan finns det även två digitalkameror. Det finns en naturlig koppling mellan de båda klasserna genom den spårorganisation som finns på Önnestads skola. Det betyder att eleverna i F-2a kommer att fortsätta till 3-5a. Organisationen omfattar även senaredelen av skolan. Under de senaste åren har olika aktiviteter genomförts i spåret, en del i F-5 andra i F-9. Vid flera tillfällen har vi upplevt att dessa spårdagar varit en stor planerings- och organisationsapparat för de vuxna, men vi var fundersamma på vilket utbyte barnen egentligen haft. Vi ville försöka hitta andra sätt för vårt arbete i spåret som på ett naturligt sätt skulle kunna ingå i det dagliga arbetet. Syfte Att utveckla samarbetet mellan eleverna i F-2a och 3-5a och skapa en varaktig kommunikationsväg. Mål Eleverna ska efter projektet kunna grunderna i vårt ordbehandlingsprogram, skicka och ta emot e-post och använda digitalkameran. Eleverna i 3-5 ska också kunna använda scannern och ha hjälpt till med arbetet av vår hemsida. Eleverna ska genom att kommunicera via datorn känna sig som medlemmar i läsarnas och skrivarnas klubb. Några av barnen med naturens egna bokstäver och siffror 2

4 Tillvägagångssätt På Önnestads skola får eleverna, i vanliga fall, tillgång till buf-on-line, kommunens intranät, fr.o.m. år 3, men vi ville på försök låta eleverna i år 2 prova på. Därför har barnen i år 2 fått egen mailadress och tillgång till buf-on-line. De övriga eleverna i F och 1 har tillgång till buf - on-line genom klassens buf-konto. Alla elever i 3-5 har egen mailadress och tillgång till bufon-line. Föräldrarna i de båda klasserna har fått läsrättigheter till vår gemensamma konferens Ön F-5a. Konferens är vår benämning för en öppen kommunikationsplats i det lokala nätverket. På vår gemensamma konferens Ön F-5a har vi skapat flera mappar: Ön Skogen, Ön Dikter, Ön Böcker, Ön Vi i F-2a, Ön Vi i 3-5a, Ön 3-5a och Ön 3-5a kalendern. I konferensen kan både barn och vuxna skriva och läsa. För att använda både datorn och digitalkameran i ett meningsfullt sammanhang inledde vi höstterminen med att låta barnen intervjua varandra och ta kort med digitalkameran. Intervjun har de sedan lagt ut som en presentation på vår konferens F-5a. Eftersom de inte skrivit om sig själva utan om den kamrat de intervjuat var vi noga med att personen det handlade om skulle godkänna texten innan den lades ut. Detta skulle man kunna se som ett första steg till medvetenhet om etik och källkritik. Vi vill försöka att vaccinera i stället för att isolera. (Rask, 1999) Den lokala arbetsplanen för 3-5 i enhet 21 sträcker sig över en treårsperiod. Läsåret 00/01 är skogens år. Vi tyckte det var ett arbetsområde som var förhållandevis enkelt att anpassa och variera både efter barnens förmågor och intressen. Vi ville också försöka få projektet att smälta in i det vanliga arbetet så smidigt som möjligt. Arbetet valde vi att redovisa på en hemsida, Vi delade in barnen i fem F-5 grupper, tall, gran, lönn, björk och ek. Vi har behållit samma grupper under hela terminen. Vi stödjer oss på Gunilla O. Wahlström (1993) som menar att genom att lära känna varandra bättre blir barnen tryggare och på så vis blir förutsättningarna för gruppens arbete bättre. Vi vuxna har haft ansvar för var sin grupp. Så långt var arbetet vuxenstyrt. Det första vi gjorde tillsammans med barnen var att be dem skriva en tankekarta. Vad tänker du på när du hör ordet skog? Vi frågade också vad de ville lära sig mer om skogen. Exempel på barnens frågor: Hur kan det bli en skog? Var kommer träd, buskar och annat i naturen ifrån? Hur kan så många träd växa på samma ställe? Hur lever och bor djuren? Med utgångspunkt i barnens frågor planerade vi vuxna vidare. Här följer en kort sammanställning över våra F-5 aktiviteter. Vi vuxna presenterade gruppindelningen och spelade också ett forumspel för barnen om allemansrätten. Vi tyckte att en förutsättning för att kunna jobba i skogen var att alla kände till allemansrätten. ( Forumspel för oss är att publiken får möjlighet att påverka innehållet efter en uppspelning.) Vi letade upp respektive grupps träd i byn och tog reda på mer fakta om träden. Vi besökte bokskogen i Forsakar. Vi tog oss över E21an till blandskogen i Bockeboda. Tallskogen i Furuboda fick ett besök. 3

5 Vi ville visa barnen olika skogstyper som finns på nära håll. Men också uppleva skogen med flera sinnen. Vi tog t.ex. reda på hur gammalt ett träd är, vilka trädslag som är vanligast i olika skogar, vi samlade diktord och letade geometriska figurer. Efterarbetet gjordes mest i respektive klass. När 3-5 eleverna hade arbetat i sina grupper med det egna trädet mailade de texten till F-2 för att få respons, vilket de fick. När texten var färdigbearbetad skrevs den in på hemsidan av elever i 2-5. F-2 eleverna har skrivit om både träd och djur, samt målat. De har även skrivit dikter. Allt sitt material har de samlat för att göra en fin bok. För att få hjälp med sitt arbete mailade eleverna i F-2 till 3-5 och bad om assistans. Det stämmer väl överens med tankarna i vår lokala IKT-plan som säger att det ska ske en samverkan spårvis mellan elever som har kommit olika långt i sitt datoranvändande. 3-5 eleverna har skrivit individuellt om djur och växter i skogen. De har också skrivit sagor och dikter och gjort målningar. Även 3-5 eleverna ville göra böcker för som de sa: - Hemsidan försvinner ju sen. För kommunikationen mellan barn och vuxna i 3-5 har vi använt loggböcker, Skogstankar, där vi vuxna ställt frågor till barnen i anslutning till vårt arbete. De har bl.a. funderat över var löven tar vägen på hösten. Trädmätning i Bockeboda 4

6 Diskussion De flesta barnen kan skicka och ta emot e-post och mailen används numera flitigt. Vi vuxna har skickat meddelanden till barnen, både gruppvis och individuellt, men barnen använder också mailen. Att få och svara på mail har motiverat de flesta av de yngre barnen att kunna läsa och skriva, att bli medlemmar i läsarnas och skrivarnas klubb. (Smith, 1978). Han menar att de barn som känner sig som läsare och skrivare har betydligt bättre förutsättningar att lära sig läsa och skriva. Ett roligt minne är när två flickor i F-2 skulle maila till 3-5 för att be om hjälp med att skriva på datorn om skogen. All annan verksamhet i klassrummet avstannade när de högljutt ljudade sin text framför datorn. Meddelandet mailades med stolthet till 3-5:orna. Detta stämmer väl överrens med tankarna i läroplanen som säger att varje barn ska få utveckla sina möjligheter att kommunicera och få tilltro till sin språkliga förmåga. Bland de äldre eleverna har användandet av buf-on-line gjort det lättare för oss att motivera formulering, interpunktion och stavning. När det man skriver ska läsas av andra blir det viktigt att budskapet är tydligt och klart. Genom vårt skogsarbete har vi fått många naturliga tillfällen att maila och vi har också haft riktiga och viktiga mottagare hela tiden. Vi har märkt att det är vissa elever som är betydligt flitigare än andra när det gäller att läsa i vår konferens, svara och skriva egna inlägg. Hur får vi alla att delta i den gemensamma konferensen? När vi skulle börja använda datorn på ett nytt sätt var det ingen av eleverna som kunde använda programmet Netscape Composer. Det betydde att vi fick börja lära upp dem från grunden, vilket tog tid. Skapandet av hemsidan blev därför bitvis lite tungrott eftersom vi hela tiden ville ha barnen delaktiga i arbetet. Det blev dock lättare när några lärt sig och kunde förmedla det vidare till sina kamrater. Användandet av buf-on-line har inte varit några problem i 3-5 eftersom de flesta eleverna var vana användare redan innan. Inte heller ordbehandlingsprogrammet vållade några bekymmer och därför kunde 3-5:orna hjälpa till med detta i F-2. Våra utfärder har gjort att klasserna närmat sig varandra. Vid vissa tillfällen har vi dock känt att 3-5:orna velat jobba själva. Vad kan det bero på? Under en av utfärderna hade vi vuxna planerat olika aktiviteter som vi tyckte gav svar på barnens frågor. Det visade sig att vi inte förankrat detta tydligt nog hos barnen eftersom de i vissa grupper inte var särskilt intresserade av uppgifterna. Vi blev påminda om hur viktigt det är att barnen är delaktiga. Tillbaka i skolan hade F-2 ett öråd och 3-5 skrev i loggboken. Efter det kändes det som om vi hade barnen med igen. Syftet med vårt projekt var att utveckla samarbetet mellan F-2 och 3-5. Har vi lyckats? Det känns som om vårt projekt bara är starten på ett fortsatt samarbete och vi tror inte att kommunikationen mellan klasserna avslutas i och med att projektet är slut. Vi ser redan flera positiva bieffekter t.ex. en ökad öppenhet mellan barnen och de vuxna som normalt inte jobbar i klassen. Ytterligare en effekt är att vi fått större insikt i och bättre förståelse för varandras arbetssätt och arbetsuppgifter. Lärarna i 3-5 har redan nu på höstterminen lärt känna de blivande eleverna. Pedagogerna i F-2 har haft större möjligheter än vanligt att följa utvecklingen hos sina tidigare elever. Tack vare projektet har vi fått gemensam planeringstid, en förutsättning för att projektet skulle fungera. Vi har fått tillfälle att diskutera mycket kring pedagogik, lärande och synen på elever. Tankarna har funnits hos var och en av oss, men nu fick vi tillfälle att diskutera ihop oss i spåret. En liten men nog så viktig detalj är den arbetsglädje vi hela tiden haft. 5

7 Litteraturförteckning Rask, S-R. (1999). Med eller utan filter. KK-stiftelsens skriftserie, nr 5. Skolverket, ( 1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmen. Västra Aros: Västerås Smith, F. (1978). Läsning. Almqvist&Wiksell: Stockholm Wahlström, G. (1993). Gruppen som grogrund. Studentlitteratur: Lund. 6