Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Konflikthantering Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210 hp Kultur, Medier, Estetik

2 Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Resultat... 4 Diskussion... 4 Litteratur... 6 Föreläsning

3 Inledning Under mina VFT-perioder har jag uppmärksammat vilken tid och energi som pedagogerna lägger ner på konflikthantering. Mitt intresse för konflikthantering ökade ytterligare efter föreläsningen den 24 januari - Konflikthantering genom drama, av läraren Tina. Skolverket tar upp ämnet i sin rapport 353, Utvärdering av metoder av mobbing, (2010). Denna rapport har granskat åtta olika metoder och rekommenderar att använda metoderna som inspiration. Jag diskuterade med mitt arbetslag på min VFT placering, om mina tankar att spela in en konfliktlösning. Därefter mailade min handledare ut till elevernas föräldrar och frågade om det var någon som hade något emot att deras barn blev inspelad auditivt? Vid nästa besök uppstod det en konflikt - Efter tiorasten kom en kille in i klassrummet och var ledsen. Den pedagog i mitt arbetsteam som har ansvar för konflikthantering såg killen och tog tag i situationen direkt med att samla de berörda, till ett gemensamt samtal. Eleverna har Etik och moral på schemat en gång i veckan och övar konfliktlösning genom drama. Programmet som de mest går efter är Stegvis. - Kan man öva sig till att bli en bättre konfliktlösare? - Kan man förebygga mobbing/konflikter i skolorna? Metod Auditiv dokumentation; - ljudinspelning Då en konflikt sällan är något man kan planera, så gick jag hela tiden med min mobiltelefon på mig. Jag har under andra konfliktlösningar förstå att det kan vara ett högt tempo på diskussionerna och man kan missa mycket om jag enbart skulle notera samtalet. Skulle jag ha filmat samtalet kan det kanske vara så att eleverna märkt kameran och samtalet kanske inte skulle blivit lika naturligt. Jag tyckte även att det kunde vara bra att gå tillbaka och lyssna på samtalet flera gånger för att höra små detaljer som kan vara av betydelse. Det totala samtalet varade i 15 minuter. Då jag använde mig av mobiltelefon vid inspelningen blev inte ljudet av bästa kvalité, men tillräckligt bra för att kunna höra och förstå hela samtalet. 3

4 Resultat Jag tycker att man kan tydligt höra att både pedagogen och eleverna vet hur samtalet skall gå tillväga. Båda skall komma till tals och man skall lyssna på varandra vad den andre har att säga. Man vill att alla inblandade parter skall komma till talls (Grünbaum & Lepp,2005:s 68). Trots att de är påverkade av situationen, i stridens hetta, så tycker jag att de alla är medvetna hur man skall gå tillväga och klarar av samtalet bra. Då eleverna endast är ca nio år tycker jag att det är bra att en vuxen är med och vägleder eleverna till en gemensam lösning. Även då pedagogen har personliga åsikter låter hon den inte påverka samtalet. Båda eleverna får komma till tals i samtalet. Elever och pedagoger på denna skola använder sig av Stegvis men jag ser även tydliga kopplingar till Grünbaum & Lepp,2005:s Läraren låter båda eleverna berätta vad som hänt och hur det kändes, därefter vad man har för förslag på hur man kan lösa konflikten Jag upplever inte att pedagogen lägger ner tid eller kraft för att förklara för eleverna hur samtalet skall gå tillväga, eftersom de båda har varit med och övat konfliktlösningar på lektionstid. Skulle det ta längre tid om eleverna inte var vana vid denna övning? Om eleverna inte hade känt igen sig i situationen skulle den då varit annorlunda? Diskussion Övningarna som eleverna har varit med och genomfört på Etik- och moral- lektionerna, har hjälpt till att få eleverna att själv tänka efter vid konflikter eller följer man bara strömmen? Är det så att man känner sig tryggare i situationen och vågar ta ett steg till? Jag tror att övning ger färdighet och att jag ser den estetiska kommunikationsformen som ett bra sätt att kunna få in och öva på värdegrunderna från läroplanen; Främja likabehandling Förebygga diskriminering Förebygga trakasserier och kränkande behandling (Skolverket, Lgr 11) Vilket program som man väljer att arbetar med tror jag inte är det viktiga. Det kan vara etik och moral, stegvis, skolkometövningar eller något annat antimobbing program, det viktiga är att man får barnen att diskutera och tänka efter före en konflikt. Det är också viktigt att personerna runt om eleverna har en gemensam linje, ett gemensamt 4

5 program och själva tror på programmet. Målet tror jag är att inspirera barnen och att okunskap både hos elever och personal kan leda till bristfällig kompetens, vilket kan göra mer skada än nytta. Lars och Björn svarar på skolverkets rapport om mobbing och jag tror på att det inte har fel; StegVis är ett verktyg för att främja socialt och emotionellt lärande och förebygga våld. Regelbundet, engagerat och långsiktigt arbete med StegVis främjar elevernas sociala och emotionella utveckling och minskar våld. Det visar flera internationella studier av programmets olika versioner. (Löwenborg,L och Gislason,B,2010) - Kan man öva sig till att bli en bättre konfliktlösare? Jag tror att man får sig en tankeställare och att övning ger färdighet. När man övar kan man kanske gå in i en roll, en roll som man kanske inte annars hade vågat gå in i. Möjligheten finns kanske att man går in i en roll som man inte själv tror på utan gör det för att man vet att man har lärt sig lösningen. - Kan man förebygga mobbing/konflikter i skolorna? Jag tror att man genom gruppövningar stärker gemenskapen hos barn och genom teori skapar kunskap och nyfikenhet för att pröva att hjälpa varandra, så att man inte mobbar varandra och så att man vet hur man skall gå tillväga när man skall stoppa mobbing eller när konflikter uppstår. Gör då skolorna tillräckligt för konfliktlösning? Jag tror att det är en början. Både att skolverket och skolorna har fått upp ögonen på hur viktigt det är att börja arbeta med lösningar och övningar tidigt i åldrarna och att alla skall arbeta med samma program och linje kanske på kommun nivå. 5

6 Litteratur Grünbaum, Anita & Lepp, Margret.(2005) DRACON I SKOLAN Drama, konflikthantering och medling. Lund. Studentlitteratur Skolverket(2011). Utvärdering av metoder mot mobbing. Rapport Hämtad den; 4/ Hämtad den; 4/ Löwenborg, Lars och Gislason,Björn.(2010)Skolverkets rapport ifrågasätts Hämtad den; 4/ Föreläsning Palm, Tina ( ) Föreläsning: Konflikthantering genom drama. 6