Vad händer med barn i olika undervisnings situationer?

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Vad händer med barn i olika undervisnings situationer? Jessica Ekdahl Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för inlämning: 1

2 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Metod s. 3 Resultat s. 3 Diskussion s. 5 Litteraturlista s. 7 2

3 Inledning Jag har varit i en trea och observerat elever vid tre olika tillfällen. Jag har använt mig av olika dokumentationsformer, auditivt, visuellt, audiovisuellt. När jag först begav mig till skolan hade jag inte bestämt mig för vad jag skulle observera. Efter de första två dagarna kom jag fram till att jag skulle se hur eleverna reagerar i olika undervisningsformer. Här tänkte jag direkt på läroplanerna och att det i både Lpo94 och Lgr11 står att det finns olika sätt för barnen att nå målen då undervisningen aldrig kan utformas lika eftersom eleverna har olika förutsättningar och behov. Men vad händer då med barn i olika undervisnings situationer? Metod Jag har dokumenterat med hjälp av att filma, fotografera, göra anteckningar och spelat in ljud. Jag använde mig av alla formerna för jag kände att jag ville ha in så mycket material som möjligt. Fördelarna med att använda dessa metoder är att man enkelt kan gå tillbaka för att se vad som verkligen hände i en situation och att man kan studera och utvärdera enskilda elever eller grupper vid olika tillfällen (Långström & Wiklund, 2006). En lärare kan och hinner inte se allt (Långström & Wiklund, 2006, s.129). Jag har dokumenterat vid tre olika tillfällen, då jag under första dagen enbart gjorde anteckningar. Men jag kom snabbt underfund med att jag inte hann med och anteckna allt de sa. Så under dag två spelade jag även in ljud, antecknade och filmade, vilket blev lättare när jag senare gick igenom mitt material då jag hade ett kompletterande material. Under dag tre filmade jag större delen av dagen men insåg snabbt att det är svårt att även hinna anteckna. Stundtals lade jag då ner kameran för att kunna skriva ner mina kommentarer. När jag sedan gick igenom mina observationer hemma tillförde jag ytterligare kommentarer. Under alla dagarna tog jag fotografier på barnen när de jobbade. Resultat Under första dagen av observationen var jag där under morgonlektionen. Barnen vimlade in i klassrummet och pratade i mun på varandra. Jag satte mig längst fram i klassrummet vid katedern och tog fram papper och penna. Läraren kom in och sa till dem att sätta sig ner. Hon inledde lektionen med att prata om nationella proven i svenska under gårdagens lektion. Hon frågade vad de tyckte om dem, och vissa svarade med att det hade varit kul. Jag iakttog barnen när hon ställde frågan och såg då hur några barn vände sig bort från läraren som om de 3

4 undvek att träffa hennes blick för hon kunde då se vad de egentligen tyckte. Andra barn sjönk ner i sina stolar och tittade ut genom fönstret. Hon fortsatte gå igenom resten av dagen. Efter en kvart såg man hur barnen började vrida på sig i sina stolar, vissa började prata, någon ville gå på toa, några barn började bråka. Läraren utbrast sitt missnöje och barnen lugnade sig men efter två minuter så var det liknande situationer, de började prata med sina bänkkamrater, en satt och ritade på bänken och ett nytt bråk uppkom mellan två elever. Under dag två hade barnen till uppgift att göra klart veckoarbetet. Vissa barn uttryckte stora protester och utbrast jag är klar, jag vill inte osv. Men läraren var bestämd och sa att ni måste hinna med det denna vecka för nästa vecka kommer där nya saker som ni ska göra. Barnen var lite besvärade ett tag men gick och hämtade sina böcker och fortsatte med sitt arbete. Vissa barn var klara och fick då läsa i sina biblioteksböcker. Efter en stund visade sig ändå att där var några som inte var färdiga och tyckte då det var orättvist att några fick sitta och läsa. Mot slutet av lektionen var nästan alla klara bortsett från några som höll på med en engelsk läxa. Uppgiften de hade fått var en dialog på engelska, denna skulle sen två elever träna på och spela upp framför klassen. Några elever hade tränat klart och läraren sa att de som ville fick vissa upp pjäsen för klassen. Eleverna började organisera bänkar och bildade på så sätt en scen i klassrummet. Eleverna satte sig på bänkarna och jag såg möjligheten att kunna filma. Två elever gick villigt upp och visade sin dialog. Efter framförandet var det dags för lunch och jag avslutade den dagens observationer. Den tredje dagen var barnen indelade i olika läsgrupper. Jag satte mig vid sidan om och barnen och läraren satte sig kring ett långbord. De hade läst en bok under några veckor och skulle nu diskutera bokens innehåll och göra en utvärdering av boken. Läraren ställde frågan vad de tyckte om boken. De svarade: Sabina:- Jag tycker den är dålig. Linnea: - Sådär Lisa: - Långtråkig lite mer för barn. Läraren: - Vilken klass då? Per:- Förskola. Läraren: - Vad gillade du Johan? Johan: - Det vet jag inte, den var rolig. 4

5 Tindra: - Om vi skulle haft en tjock bok så hade vi glömt bort boken. Så när man kommer nästa vecka hade man glömt vad där stod. (Barnens namn är fingerade i dialogen ovan). Diskussionen pågick en liten stund till och efter ett tag hade alla fått berätta vad de tyckte om boken. Läraren tog sedan fram papper och sade till klassen att nu ska ni få vars ett papper där ni ska beskriva vad boken handlade om och rita en bild. Men barnens reaktioner blev; - Amen! - Ohh! - Vad tråkigt! - Måste vi skriva? - Men tänk så hinner man inte så då får man sparken. Efter protesterna började de ändå att göra uppgiften de flesta blev klara men några fick göra det klart en annan dag och sen var det dags för rast. Senare samma dag var jag på den sista lektionen där barnen fick jobba lite mer med att slutföra sitt veckoarbete. När denna lektion sedan närmade sig sitt slut beslöt sig läraren för att samla barnen vid dörren och avsluta med en frågesport. Barnen blev ivriga och med högljudda konversationer sinns emellan samlade de ihop sina saker i en hast och ställde sig vid dörren där läraren väntade. Frågorna handlade om olika saker som barnen kommit i kontakt med under lektionerna, bl.a. multiplikationstabellerna (som en del barn tycktes ha svårt med), och huvudstäder i hela världen. En efter en fick de svara på frågorna och sa hejdå till läraren som önskade dem en trevlig helg. Diskussion Att dokumentera var lite förvirrande den första dagen för jag skulle hålla reda på vad barnen gjorde och sa, samtidigt som jag skulle hinna med att skriva ner allt de sa men på andra dagen var det lite lättare. Då jag kom underfund med att jag kunde spela in ljudet som jag senare kunde samkoordinera med mina anteckningar. Detta är ju ett bra sätt att också se på vad man själv reflekterar över. I boken av Wehner- Godée (2001) står det att man ska reflektera över sitt arbete och efter erfarenheter blir man mer medveten om barns lust och nyfikenhet så att man som pedagog skall handla. 5

6 För att svara på min fråga om vad som händer med barn i olika undervisnings situationer, så hänvisar jag till Evenshaug & Hallen (2001) där man kan läsa om hur barn går utanför jaget och glömmer sig själva när de blir involverade i en estetisk upplevelse, tex en lek. Här kan jag dra paralleller till situationen när barnen fick svara på frågor innan de gick hem, här tänkte säkerligen inte de på att det var en form av undervisning men på lekens villkor. Vidare kan man läsa i Strandberg (2005) där han menar att mycket av det pedagogiska arbetet handlar om att hjälpa barn och ungdomarna att skapa sina personliga lärandemiljöer. Så istället för att ha en undervisning där barnen visar sitt ointresse, som mitt exempel med när läraren hade en lång genomgång av vad som skulle hända under dagen. Så kan man istället plocka in andra utlärningsmetoder då och då för att öka kvaliteten på lektionerna och för att alla elever ska få en chans att visa att jag kan också. 6

7 Litteraturlista Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 Långström, Sture & Viklund, Ulf (2006). Praktisk lärarkunskap. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Strandberg, Leif (2005). Vygotskijs kulturhistoriska psykologi: vad vi faktiskt kan göra. Stockholm: Reggio Emilia institutet Wehner-Godée, Christina (2000). Att fånga lärandet: pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. 1. uppl. Stockholm: Liber 7