Att se och förstå undervisning och lärande

Transkript

1 Lärande och samhälle Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Lina Isaksson Lärarexamen 210/270hp Kultur, Medier, Estetik Handledare: Else-Marie Törnqvist

2 Detta arbetet består av tre delar. Del 1: I vilken situation har pedagogen rätt att lägga sig i barnets lek? Problematiken jag har sett när jag har varit ute på min VFT plats har varit att barnskötarna och förskollärarna avbryter barnen i deras lek. Det kan vara allt från att inte springa inomhus till vilken färg de använder när de ritar. Detta är någonting som jag tycker har varit intressant att följa och har tittat mycket på när jag har varit ute på praktik. När vi fick observations uppgiften visste jag direkt vilken huvudfråga som jag skulle använda mig utav när vi skulle ut och observera. I vilka situationer har pedagogen rätt att lägga sig i barnets lek? I denna delen har jag tagit fasta vid, förvärrar pedagogen situationen genom att rusa in i ett sammanhang där två eller flera barn argumenterar utan att ha sätt vad som hänt? Är det rätt av de vuxna att avbryter ett barn för att de upplever att barnet leker samma lek för ofta? Eller är det okej att bestämma när ett barn har ritat klart med en speciell färg? Blir inte detta ett avbrott i ett barns kreativa process? Jag drar paralleller till Barn och ungdomspsykologi (Evenshaug O. & Hallen D. 2001) Jag har också fokuserat mycket på KME pedagogiken, hur viktigt det är att dokumentera. Att fånga det man som pedagog ser och utvärdera det i ett lärande syfte och att på så sätt få syn på barns lärande. Alla barn är olika, därför blir dokumentation ett livs långt arbete i ett lärande syfte. Del 2: Intervju med den andre. När vi kom till förskolan möttes vi av Sara. Vi hann inte ens ställa några frågor innan hon började berätta att nästa år skulle hon börja i förskoleklass för hon var fem år. Hon fortsatte med att förklara att hennes favorit färg var rosa och hon älskade förskolan. Det fullkomligt bubblade om henne och hon berättade en massa om sig själv. I den andra delen av mitt självständiga arbete på grundnivå skriver jag om ett porträtt som vi gjorde i pargrupper, vårt tillvägagångssätt och våra tankar kring arbetet. Jag ställde mig frågor som, hade vi fått ut mer av intervjun om vi hade lagt upp planeringen på ett annat sätt? eller hade det varit lättare att få fram information om vi hade haft ett barn istället för två under intervjutillfället? Jag skriver också om hur viktigt det är med en bra planeringen till sin intervjun, som vi förstod i efterhand. Vilken tidpunkt på dagen man väljer att lägga intervjun, hur lång den kan vara för att inte barnen ska bli trötta, miljön där intervjun hålls med mera. Alla dessa punkter är viktiga delar i en intervju och behöver finnas med i ens planering.

3 Vår intervju tog alldeles för lång tid vilket resulterade i att barnen inte orkade hålla fokus hela vägen. Vi blev även avbrutna eftersom avdelningens samling hamnade mitt i vårt intervju tillfälle. Detta gjorde det svårt för flickorna att hitta tillbaka till koncentrationen. Jag diskuterar vårt resultat med mina tankar kring tid och rum. Del 3: Min tolkning, min verklighet och mina referenser. Hur använder jag mig av mitt kroppsspråket och min röst. Vad händer om jag sänker rösten eller om jag sträcker på mig lite extra? Hur upplever andra mig? Behövs dessa frågeställningar finnas med i min planering? I denna delen så har jag diskuterat dessa frågor. Hur upplever andra mitt jag? Upplever andra mig på samma sätt som jag själv vill förmedla mig på? Varje människa kan och ska kommunicera med sin röst på de sätt som bäst passar personen i fråga. Dialekter, tonlägen, tempon, intensitet och mycket annat är helt personliga och blir tillsammans med själva innehållet i kommunikationen en viktig del av det budskap som ska framföras. Variation och förnyelse kan inte nog betonas här. Viskningar och rop samt alla tonlägen däremellan men även tystnad kan vara en del av det pedagogiska meddelandet. (Långström & Viklund, 2006 s.35) Jag anser att man aldrig kan ta efter någon annans sätt att uttrycka sig utan det är viktigt att hitta sig själv i sin pedagogiska ledar roll. Dålig hållning kan signalera brist på självrespekt. Det är föga sannolikt att vår uppmärksamhet inte fångas någon längre stund av en person som kutar med ryggen, håller huvudet sänkt, har blicken nere i marken, rundade axlar och spretande fötter. Vi uppfattar genast tecken på skam, ödmjukhet och tillbakadragande. En person som tvärtom står upprätt och går rak i ryggen tilldrar sig mycket mer uppmärksamhet. Här är någon som visar intresse för omgivningarna och för människorna omkring sig. (Asher, 2000 s.48) Erfarenhet upplever jag som ett nyckelord när det handlar om att hitta sitt jag. Att man vet hur man ska agera vid olika tillfällen. Fångar jag barnen om jag använder min lilla röst vid detta tillfället? Eller det är kanske ett måste att resa sig upp för att visa att nu är det nog. Ur ett KME perspektiv upplever jag att det är viktigt att fånga barnen, att fånga dem genom att de får använda sig av flera olika sinnen samtidigt.

4 Hur gör jag då för att barnen ska förstå vad jag vill förmedla? Hur tydlig måste man vara? Behöver jag alltid säga allting eller räcker det med en rörelse om hela gruppen har samma referenser? Att vara pedagogisk innebär, upplever jag, att man bland annat hittar lösningar som gör det tydligt i kommunikationen mellan parter. Hur gör jag för att möta mottagaren på ett sätt så det inte uppstå missförstånd? I ett exempel hade jag ställt upp stolar som ett staket för att barnen skulle förstå vilken yta de hade att röra sig på, jag behöver inte förklara varför de stod där för det hade barnen förstått själva. Barn erövrar omvärlden genom att samspela med omgivningen. Den pedagogiska miljöns utformning har därför en stor betydelse för barns lärande (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2006, s. 89). Miljön är viktig i en kommunikation, vad vill jag förmedla med rummet? Vad vill jag att barnen ska uppleva/lära sig? Den pedagogiska miljön utgör det sammanhang inom vilket barns lärande i förskolan sker (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2006, s. 89). Igenom hela arbetet, självständigt arbete på grundnivå, har jag sett en röd tråd, observation och dokumentation. Barns skapande handlar om kunskaper, och dekorativa målningar. Barns skapande handlar om kunskaper, upplevelser och relationer som barn integrerar till vetande i sig själva (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2006, s. 92). Att titta på olika situationer, barnen och oss själva och utvärdera det är en bra lärande situation för oss som blivande förskollärare/pedagoger, anser jag. Att använda sig av olika dokumentationsformer upplever jag kommer stärka mig som pedagog i mitt framtida yrkesliv.

5 Källförteckning Asher, Mark (2000). Vårt kroppsspråk. Stockholm: B. Wahlström Långström, Sture & Viklund, Ulf (2006). Praktisk lärarkunskap. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2006). Lärandets grogrund: perspektiv och förhållningssätt i förskolans läroplan. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur