Gemensam plattform för utvecklingssamtal reviderad 2017

Transkript

1 Gemensam plattform för utvecklingssamtal reviderad 2017 Beslut Reviderat

2 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 2. Övergång till Unikum 3. Arbetsgruppens slutsats Samtalens syfte och upplägg - Utvecklingssamtal med fokus på planering - Delar i läroplanen som samtalet syftar mot - Utvecklingssamtal med fokus på uppföljning - Delar i läroplanen som samtalet syftar mot 5. Samtalets genomförande samtalsmetodik 6. Samtalets genomförande samtalsmetodik barn 7. Underlagsöversikt Referenser Arbetsgrupp 2015 Anna Rosén, pedagogisk utvecklare Emma Dahlström, pedagogisk utvecklare Mimmi Örberg, pedagogisk utvecklare Arbetsgrupp vid revidering 2017 Emma Dahlström, verksamhetsutvecklare Patrick Dorls, systemsamordnare Marie Lein, utvecklingsledare Mimmi Örberg, pedagogisk utvecklare

3 1. Bakgrund och syfte Höstterminen 2015 tillsatte ledningsgruppen en arbetsgrupp bestående av pedagogiska utvecklare vilka gavs uppdraget att arbeta fram en gemensam plattform för utvecklingssamtal till Uppsalas kommunala förskolor. Syftet med en gemensam plattform för samtalet är att skapa förutsättningar för likvärdig kvalité samt säkerställa att det underlag som används för att dokumentera, följa upp och analysera det enskilda barnets lärande och utveckling har en tydlig koppling till styrdokument och grund i relevant forskning. Underlaget är reviderat i augusti Revideringen har skett med utgångspunkt i synpunkter som inhämtats via enkät till samtliga utvecklingsgruppsledare. 2. Övergång till Unikum Under läsåret kommer Uppsalas kommunala förskolor att övergå till att dokumentera utvecklingssamtalen i Unikum. Det finns en "lathund" tillgänglig att använda som stöd för hur man konkret kan arbeta med samtalsmallarna i Unikum. Från och med vårterminen 2018 ska alla kommunala förskolor dokumentera utvecklingssamtalen i Unikum. Det kommer även att finnas möjlighet att hämta underlagen som worddokument under övergångsperioden. Allt material finns att hämta på Insidan/Mitt jobb: förskola/vårt pedagogiska uppdrag/ Plattform utvecklingssamtal. 3. Arbetsgruppens slutsats 2016 Arbetsgruppens slutsats blev att det fanns ett behov av att utveckla ett underlag som bygger på två samtal per år: ett samtal där pedagog, barn och vårdnadshavare tillsammans kartlägger barnets nuvarande intressen, behov och åsikter i syfte att på bästa sätt kunna planera en verksamhet som stödjer och utmanar barnet framåt i sitt lärande och utveckling samt ett uppföljande samtal som fokuserar på att följa upp barnets utveckling och lärande i relation till den verksamhet förskolan har erbjudit under aktuell tidsperiod. Båda samtalen har därmed barnets lärande och utveckling i fokus men har olika syften.

4 Samtalsprocessen skall ses som spiralformad, det vill säga att samtalen följer på varandra och synliggör barnets pågående progression i relation till den verksamhet barnet är en del av. Den samlade kunskap utvecklingssamtalen ger används som en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att kunna följa upp, utvärdera och utveckla förskolans verksamhet i enlighet med läroplanen. Utvecklingssamtalsunderlagen behöver därmed kopplas samman med förskoleområdets egna systematiska kvalitetsarbete. Frågor gällande exempelvis kränkande behandling och diskriminering kartläggs inom arbetet med Plan mot diskriminering och kränkande behandling och finns därmed inte med som frågeunderlag i denna plattform.

5 4. Samtalens syfte och upplägg Följande är en beskrivning av samtalens syften, upplägg och koppling till förskolans läroplan. Utvecklingssamtal med fokus på planering Samtalet har en kartläggande och framåtsyftande karaktär. Syftet är att tillsammans med barnet och vårdnadshavare föra samtal om barnets nuvarande trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan. Samtalet bidrar till en ökad kunskap för arbetslaget om varje barn. Underlaget ligger sedan som grund för den pedagogiska planeringen av verksamheten. Förberedelser i förskolan. Inför samtalet görs varje barn delaktig genom intervju eller observation. Intervju- och observationsfrågorna finns i Unikum och dokumenteras där. Förskolan informerar sedan vårdnadshavare om samtalets syfte och när det äger rum. Förberedelser i hemmet. Vårdnadshavare förbereder sig genom att gå in på Unikum, ta del av förskolans dokumentation, tidigare överenskommelser samt besvara ett par frågor. Samtalet. Under samtalet ges vårdnadshavare möjlighet att berätta om sitt barns trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan. Vårdnadshavare får även möjlighet att delge hur den anser att förskolan skulle kunna bidra med stöd och utmaningar gällande sitt barns lärande och utveckling. Under samtalet finns möjlighet att ha en fördjupad dialog kring de förberedelser som pedagoger och vårdnadshavare har fyllt i. Vid samtalets slut gör pedagog och vårdnadshavare, med utgångspunkt i den kunskap samtalet givit, en överenskommelse med fokus på hur förskolan och hemmet tillsammans kan stödja och utmana barnet vidare i sitt lärande och utveckling. Efter samtalet. Den kunskap som samlats in ligger till grund för planering av förskolans verksamhet. På så sätt ges både barn och vårdnadshavare förutsättningar att delta i planeringen av verksamheten inom ramen för läroplanens mål.

6 Delar i läroplanen som planeringssamtalet syftar mot 2.3 Barns inflytande De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Förskollärare ska ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll. 2.4 Förskola och hem Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Förskollärare ska ansvara för att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen. Förskollärare ska ansvara för beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Förskollärare ska ansvara för att föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal minst en gång varje år. 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena.

7 Utvecklingssamtal med fokus på uppföljning Samtalet har en tillbakablickande och uppföljande karaktär och bygger på barnets samlade dokumentation från den tid som gått sedan det senaste samtalet. Syftet är att tillsammans med barnet och vårdnadshavare följa upp och analysera barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan. Förberedelser i förskolan. Inför samtalet görs varje barn delaktig genom intervju eller observation. Intervju- och observationsfrågorna finns i Unikum och dokumenteras där. Barnet ges också möjlighet att välja ut ett antal dokumentationer från sin lärlogg som den vill ska visas på samtalet. Förskolan informerar sedan vårdnadshavare om samtalets syfte och när det äger rum. Förberedelser i hemmet. Vårdnadshavare förbereder sig genom att gå in på Unikum, ta del av förskolans dokumentation, tidigare överenskommelser samt besvara ett par frågor. Samtalet. Under samtalet ger förskolan sin bild av barnets lärande, utveckling och trivsel. Vårdnadshavaren får även möjlighet att berätta om barnets lärande, utveckling och trivsel utanför förskolan, samt delge hur den anser att verksamheten har fungerat och hur den skulle vilja att verksamheten utvecklas. Vid samtalets slut gör pedagog och vårdnadshavare, med utgångspunkt i den kunskap samtalet givit, en överenskommelse med fokus på hur förskolan och hemmet tillsammans kan stödja och utmana barnet vidare. Efter samtalet. Den kunskap som samlats in, tillsammans med övriga underlag i kvalitetsarbetet, används som ett underlag i förskolans analys och utvärdering av verksamhetens måluppfyllelse. Både vårdnadshavare och barn görs på så sätt delaktiga i förskolans kvalitetsarbete.

8 Delar i läroplanen som uppföljningssamtalet syftar mot 2.3 Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Förskollärare ska ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll. 2.4 Förskola och hem Förskollärare ska ansvara för att föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal minst en gång varje år. Förskollärare ska ansvara för att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner. Förskollärare ska ansvara för att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner. Arbetslaget ska dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig.

9 5. Samtalets genomförande samtalsmetodik Utvecklingssamtalet är ett samtal som förskolan ansvarar för att på bästa sätt genomföra och leda. Följande punkter kan fungera som ett stöd i samtalet: Hälsa välkommen, delge vårdnadshavaren tidsramarna samt syftet med samtalet. Berätta att vårdnadshavaren är välkommen att ställa frågor fortlöpande under samtalets gång och ge sin bild. Sträva efter att behålla samtalets fokus och vidhålla en röd tråd. Påbörja alltid samtalet med att följa upp den överenskommelse ni gjorde och det ni pratade om senast ni hade samtal. Framhåll alltid barnets förmågor och styrkor. När ni behöver lyfta fram situationer där barnet har behov av kompensatoriskt stöd, berätta alltid för vårdnadshavaren hur ni arbetar för att stödja barnet. Fråga vårdnadshavaren om den känner igen situationerna och hur den i så fall möter detta hemma. Målet är att tillsammans med vårdnadshavare hitta strategier som stödjer barnet i sitt lärande och i sin utveckling. Tala alltid i vi-form. Även om samtalen hålls enskilt är det viktigt att det är tydligt att det är arbetslagets samlade bild av barnet som presenteras inte pedagogens enskilda. Tala aldrig om andra enskilda barn i gruppen eller andra vårdnadshavare. Hänvisa till sekretesslagen. Anteckna vårdnadshavarnas svar, åsikter, funderingar och kommentarer i underlaget under samtalets gång. Observera att känsliga uppgifter inte ska dokumenteras i Unikum. Avsluta samtalet med att fråga om det finns något övrigt att ta upp som inte lyfts i samtalet.informera om när nästa samtal kommer att genomföras.berätta för vårdnadshavaren att ytterligare samtal kan genomföras om det finns ett behov av detta.

10 Samtalets genomförande samtalsmetodik barn Följande punkter kan fungera som ett stöd i samtalet/intervjun med barnet: Välj en plats och tidpunkt där barnet får möjlighet att koncentrera sig. Berätta alltid för barnet vad samtalet ska handla om och varför det äger rum. Respektera alltid om barnet inte vill svara på någon fråga alternativt vill pausa eller avsluta samtalet. Situationen avgör om du ska uppmuntra barnet vidare. Olika faktorer som exempelvis barnets ålder och intresse för att samtala avgör längden på samtalet och kan variera från individ till individ. Samtalet kan delas upp och genomföras vid flera tillfällen. Det kan vara en hjälp att utgå från något konkret material exempelvis barnets lärlogg i Unikum, teckningar, filmer, ljudinspelningar med mera. Frågorna i underlaget kan ställas och följas upp på olika sätt utifrån det enskilda barnets förmågor och behov. Viktigast är att följdfrågor tar sin utgångspunkt i barnets sätt att ta sig an frågan. Ge barnet den tid det behöver för att kunna uttrycka och formulera sig och kom ihåg att lyssna på barnets svar innan följd- alternativt nya frågor ställs. Se till att du kan koncentrera dig så du kan förstå vad barnet menar samt kan knyta nästa fråga till det barnet berättar. Samtal bygger på en förtroendefull och ömsesidig relation. Dokumentera barnets svar, åsikter, funderingar och kommentarer under samtalets gång. Det blir underlag för planering och utvärdering av verksamheten.

11 6. Underlagsöversikt Följande är en översikt som visar de underlag som ingår i plattformen. Båda samtalsunderlagen innehåller material som riktar sig till vårdnadshavaren inför samtalet, ett som riktar sig till barnet inför samtalet och ett som är till för arbetslaget. Underlag utvecklingssamtal med fokus på planering - Brev till vårdnadshavare. - Samtalsunderlag barn. - Observationsunderlag barn. - Underlag för samtal med vårdnadshavare. Underlag utvecklingssamtal med fokus på uppföljning - Brev till vårdnadshavare. - Samtalsunderlag barn. - Observationsunderlag barn. - Underslag för samtal med vårdnadshavare. Observera att allt material finns i Unikum men framträder på ett annat sätt. Underlagen i wordformat finns att hämta på: Insidan/Mitt jobb: förskola/vårt pedagogiska uppdrag/plattform utvecklingssamtal.

12 Referenser Doverborg, Elisabeth & Pramling Samulesson Ingrid (2000). Att förstå barns tankat: metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber. Doverborg, Elisabeth & Pramling Samulesson Ingrid (2012). Att förstå barns tankar kommunikationens betydelse. Stockholm: Liber. Markström, Ann-Marie & Simonsson, Maria (2013). Utvecklingssamtal i förskolan: kommunikation mellan hem och förskola. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. Markström, Ann-Marie (2005). Förskolan som normaliseringspraktik: en etnografisk studie. Diss. Linköping: Linköpings universitet. Markström, Ann-Marie (2006). Utvecklingssamtalet: ett möte mellan hem och institution. Linköping: Linköpings universitet. Jönsson, Greger (2004). Utvecklingssamtal och andra samtal som ledningsinstrument. Stockholm: Nordstedts juridik AB. Åsén, Gunnar (red.) (2015). Utvärdering & pedagogisk bedömning i förskolan. 1. uppl. Stockholm: Liber