Intervju med den andre

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 2 15 högskolepoäng Intervju med den andre Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för inlämning: Handledare: Els-Mari Törnquist 1

2 Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Analys... 4 Presentation... 5 Diskussion... 6 Litteratur... 8 Föreläsning

3 Inledning I kursen Perspektiv på den andre skulle vi närma oss ett barn genom att intervjua barnet samt göra ett porträtt av det. Därefter gestaltade vi porträttet vid tre olika examinationstillfällen. Detta gjorde vi genom att bygga på en estetisk kommunikationsform vid varje tillfälle, som vid sista presentationstillfället skulle innehålla en auditiv, kinestetisk och visuell presentation. Därefter möttes vi för att tolka varandras gestaltningar och göra reception på varandras arbete. Min uppgift var att förbereda, genomföra och analysera en etnografisk intervju tillsammans med en kurskamrat från lärarhögskolan i Malmö. Jag och min arbetspartner Katharina valde att vända oss till min VFT plats, för att möta vår informant. Vårt barn som vi kan kalla Lisa, är en snart sjuårig flicka som har mycket energi i kroppen och är ständigt i rörelse. Lisa har nyligen börjat i första klass i en relativt liten skola i ett homogent och välbärgat område. I skolan går det ca 500 elever från förskolans småbarnsavdelning upp till sjätte klass. Skolan finns i ett grönområde där det finns dammar, uppväxt buskage och få trafikerade vägar. Metod Det första vi gjorde var att välja personen som vi skulle närma oss. När detta var gjort och vi hade fått tillstånd av föräldrarna att dokumentera, samt använda materialet i examinationerna på Malmö Högskola, valde vi att samtala med skolan för att fråga om vi fick observera och vistas där. Därefter valde vi hur vi ville gå tillväga. Efter att ha diskuterat vad vi ville använda för hjälpmedel förstod vi att vi hade valt att använda oss av en kvalitativ etnografisk undersökningsmetod. Vi beslöt också att en skulle samtala och ställa frågor till Lisa och den andre skulle sköta dokumentationen och observera, vilket vi skulle turas om att göra. Vid det första tillfället valde vi att göra en direkt observation av Lisa i klassrummet, vilket vi även kompletterade med att fotografera. Lisa visste inte att vi var där för att möta henne, vilket vi ville vänta med att berätta för att inte påverka hennes beteende under vår observation. Nästa gång vi mötte Lisa valde vi att möta henne på hennes fritidshem, bland hennes egna vänner. Erika, Lisas bästa vän, var även med vid samtalet för att fungera som ett omedvetet stöd för Lisa. Vid detta möte valde vi att spela in intervjun med diktafon. Tredje och sista gången bad vi henne att visa oss utemiljön vid skolan och hennes favoritställen. Vi dokumenterade intervjun med hjälp av diktafon och fotografering, samt att mötet skedde utan andra barn runtom som kunde påverka Lisa. Tanken var att vi skulle möta Lisa på ett sätt så att hon skulle känna sig trygg med oss, men även i olika miljöer eftersom de påverkar oss olika och att man kan bete sig på ett sätt bland vänner och på ett annat sätt när man är själv. 3

4 I boken Att förstå barns tankar av Elisabeth Doverborg och Ingrid Pramling Samuelsson (2000, s 25) tar de upp vikten av val av lokal för intervjun och dess betydelse. Planerat var också att vi skulle träffa Lisa i hemmiljön med hennes familj, syskon och föräldrar vilket tyvärr blev avbokat. Vi valde att förbereda oss med inledande frågor som rörde skolan, familj och kompisar. Vi använde oss mest av inledande, sonderande, specificerade och direkta frågor (Törnquist, E, Föreläsning: Etnografi/Intervju/Kullberg, ). Frågorna var enbart ett underlag och skulle fungera som ett stöd att falla tillbaka på vid behov. Detta innebar att vi skulle vara flexibla och lyssna på Lisa och vad hon visade intresse av för att få så mycket ut av intervjun som möjligt. (Kullberg, (2004), s 111) För att inte få en känsla av ett förhör lät vi Lisa leka under första intervjun och under andra intervjun ritade hon för att uppleva situationen som avslappnad och vardaglig. Efter intervjutillfällena lyssnade och tittade vi på vårt material för att säkerställa att vi hade fått tillräckligt med intryck, möten att arbeta vidare med. När vi kände att materialet var komplett transkriberade vi intervjuerna. Analys För att analysera materialet satt vi ner och lyssnade på ljudfilerna av intervjun. Detta gjort vi upprepade gånger för att höra om vi upptäckte något mer, något nytt i intervjun som vi inte lagt märke till tidigare. Vi tittade även på de fotografier vi tagit på Lisa. Detta gjorde att vi upptäckte nya sidor av Lisa som man kunde följa upp vid den andra intervjun. Vi valde även att ställa vissa av frågorna en gång till för att se om vi fick samma svar.(doverborg & Pramling Samuelsson, 2001 s.37) När vi hade gjort våra intervjuer transkriberade vi materialet och vid detta tillfälle framkom det saker som vi inte hade sett tidigare, till exempel att Lisa kunde koppla ihop saker till meningsfull helhet. Vid transkriberingen valde vi att använda talspråk med alla fyllnadsord, för att få en autentisk känsla. Efteråt valde jag att gå igenom kodningen för att kontrollera att jag har fått ett material att arbeta med. Detta utan att gå för djupt in i texten för att inte överkoda intervjun, något som Kullberg(2004), tar upp. Meningen var att koda rad för rad för att tolka vad som sägs. Därefter samtalade jag om kodningen med Katharina för att stämma av vad och hur vi tolkar informationen. 4

5 Presentation Nedan kommer jag att ta upp tre olika tillfällen när vi samtalade med Lisa. Den första delen jag har valt att presentera är när vi sitter med Lisa och hennes kompis Erika som sitter och ritar. Citatet är från det andra tillfället då vi träffar Lisa och detta sker på hennes fritidshem där vi är i en lokal med andra personer. Katarina - Vad brukar ni göra för roliga saker? Lisa Ehm nja, va.. leka mamma, pappa, barn, spela och sånt. Katarina Aha.. Vem brukar vara mamma och vem brukar vara pappa? Lisa Vad sa du? Katarina Vem brukar vara mamma? Lisa Camilla E min mamma! Katarina Ahha Och när ni spelar mamma, pappa, barn Vem brukar vara mamma då? Bytar ni? Lisa Ja och Elin? Nä ahm jag brukar vara mamma och någon annan brukar vara pappa En sak som jag tydligt ser är att vi inte har fångat hennes intresse, Lisa är nämligen inte fokuserad på vad vi säger. Vi ställer även flera frågor innan hon får chans att svara. Lisa svarar på frågorna men vi tar oss inte tid att lyssna på svaren, utan går vidare till nästa fråga. Detta kan vara ett resultat av att jag inte hade förberett mig tillräckligt samt att jag inte var medveten om hur man skulle ställa frågor. Positivt var att vi lätt fick kontakt med Lisa, vilket dels beror på att Lisa är en öppen person, självsäker och van att samtala med vuxna. Dels tror jag att vårt sätt att närma oss Lisa hade stor betydelse. Något annat som kan ha påverkat resultatet, var att vi bytte ämne. När vi hade fått ett svar, visste vi att vi hade svaret i ljudfilen, men vi lyssnade inte på vad hon sade, vi gick vidare till nästa fråga utan att reflektera på svaret. När det hade gått en stund och även vi kände oss bekväma i situationen, upplevdes intervjun mer givande. Även Lisa har kommit in i rutinen för intervjun. Dels ställer vi bara en fråga innan hon svarar, men även ämnet vi valde att prata om, lockade Lisa mer och hon pratade ivrigare och hjälpte till med armarna samtidigt som kroppen gungade fram och tillbaka. Intervjun utvecklades aldrig till djupintervju även om vi vid vissa tidpunkter kom djupare in i samtalet. Nästkommande ämne hade Lisa själv tagit upp. Samtalet handlade om tjejer, klänningar, Jesus och sist Gaddafi, vilka också använde klänningar. Vi upplevde att när Lisa hade intresse för ämnet, var hennes koncentration tydligare. 5

6 Katarina - Vet du hur han ser ut? Lisa Han har lite skägg. Men jag vet inte mer. Om hans fru vet jag faktiskt inget alls om. Erika Han har faktiskt barn Katarina Jag han har barn och fru. Lisa Hans bröder är döda. Hans son Katarina Hur kommer det sig att du vet så mycket om Kaddaffi, Lisa? Lisa Jag har sett det på tv Katarina Ja ha Lisa Nyheter Katarina Gillar du att titta på tv? Lisa Ja I detta avsnitt ser man att Lisa kopplar ihop saker till meningsfull helhet något som (Evenshaug & Hallen 2001 s.127) även benämns som operationellt tänkande. Kunskapen om barns utveckling är något som jag anser är mycket viktig för att kunna närma sig ett barn och att förstå barnet lättare. Ann-Sofie - Tycker du om när man sitta stiller i bänken och skriver och sånt då? Lisa - Det är skönt för då har man tystnad. Men ibland, när jag tycker att det är ganska mycket oljud så brukar jag gå in ähm på ähm de här, det lilla rummet, in på det lilla, i det lilla rumlet och där kan jag liksom, för där finns det inget stim så där bla bla bla, så ingen tjatar på mig. Katharina - Så det stör dig när det är stim? Lisa - Mm, alltså jag blir inte störd Ann-Sofie - Tycker du det är skönare när det är tyst runt omkring dig? Lisa: Mm Diskussion Jag upplever att mina misstag som jag gjort resulterat i att jag kommer ihåg dem till ett annat tillfälle och låter Lisa t.ex. prata till punkt innan nästa fråga kommer. Jag skulle också välja att anteckna stödord under intervjun, för att stanna upp och se vad svaren handlar om. I stundens görande så ville vi bara samla material och funderade inte på kvalitén. Man kan ställa sig frågan om intervjun hade blivit bättre om vi följt frågorna och gått på djupet med den fråga som Lisa hade visat intresse för? Kanske hade det blivit en mer djupgående intervju, men jag upplever att vi fångade personen väldigt bra. Vilket jag anser var ett avgörande för att kunna skapa ett porträtt. 6

7 Positivt var sättet vi närmade oss informanten på, genom att först observera och sen möta henne tillsammans med någon av hennes vänner för att därefter träffa henne själv. Under hela den informella intervjun har jag och min partner diskuterat, analyserat och jämfört varje moment som vi mött. Vi lyssnade, granskade och reflekterade många gånger. Jag fick snabbt en känsla av hur hon är som person. Även fotografierna var ett underlag för att skapa en bild av Lisa. Här kunde jag se hur hon satt och vad det utstrålade i förhållande till det transkriberade materialet. Förstår jag henne eller ser jag ett mönster som jag tolkar efter egna erfarenheter? Fyller jag själv i den information som jag inte uppfattar? Vilket jag tror att man gör. Mina egna tolkningar och erfarenheter tycker jag är svåra att bortse från. Peter Gärdenfors nämner i boken Lusten att förstå att förstå, är att se ett mönster. Vilket betyder att vi först måste se ett mönster hos Lisa, innan vi kommer att förstå henne. Bilden jag fick av Lisa är att hon är en tjej som vågar ta för sig vilket blir tydligt när hon berättar om när de leker mamma, pappa, barn. Hon gillar mest att vara mamma, för då får man ha snygga kläder. Hon bryr sig inte så mycket om att hennes kompis också tycker att det är roligast att vara mamma. Jag uppfattar Lisa som egocentrisk, vilket är en normal utvecklingsfas i denna ålder. Det kan även förklara Lisas självkänsla och hennes förmåga att ställa sig mot normen när den inte passar henne. I boken Barn- och ungdomspsykologi, (Evenshaug & Hallen 2001 s.127) nämns det att flickor upplever ett behov av att anpassa sig, men att de med starkare självkänsla har mycket lättare att stå emot de påtryckningar de utsätts för. Jag tror att det underlättar mycket för både Lisa och mig om jag har kunskap om ett barns utvecklingsstadier. Möjligheten att använda sig av porträttering för att närma sig eleverna känns som en självklarhet i min framtida lärarroll. Arbetssättet är smidigt, enkelt och kräver inte mycket förberedelse. Jag kan ta de tillfällen som ges och därefter notera och dokumentera. Samtidigt tänker jag att man kan använda estetiska kommunikationsformer för att fördjupa sig tillsammans med elever i olika ämnen och skapa ett porträtt på samma sätt oavsett om det handlar om planeter, länder eller stenåldern. Vid detta arbetssätt tänker jag att eleverna får möjlighet pröva och utvärdera olika metoder. De får även möjligheterna att arbeta aktivt, kreativt och ansvarskännande (Lgr11, s 9) Möjligheterna är många och begränsningarna är få. Jag upplever att jag har en öppnare inställning till hur man ser och upplever en person men framförallt att vi påverkas och utvecklas hela tiden, både jag och personerna i min omgivning. 7

8 Litteratur Doverborg, Elisabet och Pramling Samuelsson, Ingrid (2000), Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber AB. Kullberg, Birgitta (2004) Etnografi i klassrummet, Lund: Studentlitteratur Gärdenfors, Peter (2011), Lusten att förstå,(2011), Stockholm: Natur & Kultur. Stier, Jonas. Identitet människans gåtfulla porträtt (2003), Lund: Studentlitteratur AB. Evenshaug,O & Hallen, D (2001) Barn- och ungdomspsykologi, Studentlitteratur AB: Lund Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Föreläsning Törnquist, Els Mari ( ) Föreläsning: Etnografi/Intervju/Kullberg 8