Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Transkript

1 Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Bakgrund: Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen ska föroch grundskolor bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja barns och elevers lika rättigheter. 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Annan kränkande behandling är till exempel mobbing, utfrysning och osynliggörande. År 2005 upprättade förskolan Sitting Bull sin Likabehandlingsplan, därefter har planen reviderats i arbetslaget en gång per år. Nulägesanalys: Förskolan Sitting Bull har under senaste sju åren arbetat aktivt för att vidga och öka alla barns möjligheter att få tillgång till alla delar av sig själva oberoende av könstillhörighet. På förskolan arbetar de vuxna med barnen för att skapa en miljö som gynnar alla barns möjlighet att hitta alla sina egna uttryck. Personalen har som mål att låta varje barn utveckla så många delar av den egna personen som möjligt. Exempel på redan vidtagna åtgärder/ erfarenheter: Vi har bytt namn på den tidigare så kallade dockvrån för att den inte skall låsas till lek med dockor utan ge möjlighet till en bredare lek. Detta utifrån att vi så tydligt sett att detta rum förutom hemlek också används till bland annat brandstations-, kontors - och rymdrakets lekar. 1

2 Pedagogerna har sedan fyra år tillbaka lagt in Genusperspektiv som en egen punkt i verksamhetens utvärderingsmall, vilket betyder att all utvärdering av verksamheten skall speglas också i ett genusperspektiv. Barn som kommit från Sitting Bull till förskoleklass, har rykte om sig att ha mindre behov än många andra barn att könspositionera sig i relation till sina kompisar. Barnen räknar med båda könen som tillgångar i lek och relationer. Detta har gjort oss uppmärksamma och väckt våra funderingar på vad vi ger barnen som sätter så tydliga spår hos de flesta. Vi har i diskussioner om detta kommit fram till att vår barnsyn, som handlar mycket om varje människas tillgång till alla sidor av henne själv, bidrar till detta konkreta resultat. Vi samtalar i lek, under sagoberättande och i samtal med barnen om de olika familjekonstellationer som finns representerade i vårt samhälle, att det kan vara två mammor, två pappor, en mamma, en pappa. Detta är lika självklart att prata om som att föräldrar är separerade och lever och bor på olika ställen, eller att barn är adopterade eller bor i fosterhem. Under traditionella högttider talar vi med barnen om varför högtiderna firas och de firas på olika sätt i andra delar av världen och av andra människor i Sverige. Här talar vi också om religionsfrihet och frihet att välja vad man tror på eller inte tror på. På våra personalmöten som vi har cirka tio gånger per år diskuterar vi hur och på vilket sätt vi skall utveckla och förändra vårt arbete med barnen för att ge dem möjlighet att vidgas som människor och inte behöva fostras in i ett bestämt könsmönster. Pedagogerna har enats om att ha som mål att inte köna barnen i onödan. Med detta menar vi bland annat att inte kalla barnen lilla gumman eller att inte säga kom nu grabbar. På förskolan Sitting Bull talar vi ofta med barnen om förståelsen av att vi människor är bra på olika saker. Som exempel kan nämnas att några är bra på att tänka fort och att andra är eftertänksamma och att dessa kunskaper kan komplettera varandra. Detta förhållningssätt gör det lätt för oss att prata med barnen om skillnader och likheter mellan människor. Detta skapar möjlighet att tala om funktionsnedsättningar utan att tala om det som en brist, utan som en del av ett barn, och att denna del är en av många olika delar. 2

3 Vision och barnsyn på Förskolan Sitting Bull Definition av kränkande behandling; Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp för strukturer som upplevs missgynnande av individer, även beslut kan få diskriminerande effekter. Diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Likabehandlingslagen innehåller förbud mot två former av diskriminering: - Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas i förhållande till andra om missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. - Med indirekt diskriminering menas att ett barn missgynnas genom att en representant för förskolan tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfarningssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar ett barn med visst kön, viss etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder. Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna, eller är en annan kränkande behandling. Trakasserier är en form av diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller mellan barn. Exempel på annan kränkande behandling är mobbing, det vill säga en upprepad negativ handling där någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada. Trakasserier kan vara en aktiv, medveten handling som kränker en person. Annan kränkande behandling är: - Att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde - Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck - Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera - Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna Mål: Inget barn på förskolan Sitting Bull skall utsättas för trakasserier, kränkande eller på annat sätt diskriminerande behandling. Vi har som mål med vårt arbete att fortsätta utveckla vår pedagogik och vår syn på allas lika möjligheter och allas rätt till den egna personens utveckling. Vi vill i samtal och handling - i till exempel lek visa på de olika sätt att leva och förhålla sig till livet som finns. Att alla barn har rätt till sin egen upplevelse av situationer och att dessa kan vara olika, inte desto mindre lär vi oss genom att lyssna på varandra. Här har pedagogen ett särskilt ansvar att vägleda barnen i konsten att stå upp för sina egna upplevelser och uttryck och samtidigt respektera andras integritet och uttryck för deras upplevelser. På så sätt finner vi vägar framåt, löser upp låsta positioner och skapar positiva mönster. 3

4 Delaktighet, ansvar och inflytande: Förskolan Sitting Bull är ett personal och föräldrakooperativ, vilket betyder att alla vuxna har ett ansvar för att upptäcka och arbeta mot trakasserier och diskriminering. Men det är personal med tillsvidareanställning som har huvudansvaret, att med styrelsens hjälp, utreda och åtgärda eventuell diskriminering eller eventuella trakasserier. Det förebyggande arbete på förskolan pågår varje dag i personalens arbete med barnen. All personal har till ansvar att initiera och genomföra aktiviteter som främjar likabehandling av barnen. Konkret arbete: - Låna nya böcker samt köpa in böcker som handlar om andra sätt att leva och vara än det som är normen för kön, etnicitet, religion och annan trosuppfattning, sexuell läggning samt om att leva med olika former av funktionshinder. Vi kommer i första hand att läsa dessa böcker tillsammans med barnen för att sätta igång tankar fantasier och samtal kring detta. - Dokumentera personal och barn i vardagligt arbete, med hjälp av videokamera eller diktafon för att sedan transkribera de dokumenterade samtalen för att få syn på hur, titta på vem som får uppmärksamhet och vem får inte uppmärksamhet? Viken typ av handlande premieras av vuxna och vilket gör det inte? Talar vi vuxna på olika sätt till pojkar och flickor? - I mötet med barn som har funktionshinder, söker förskolan resurs och hjälp utifrån när vi inte själva har tillräcklig kunskap för att hjälpa det berörda barnet. - Vi svarar och bekräftar barnens enskilda religiösa föreställningar och trosuppfattningar. Under våra måltider har vi ofta samtal som är initierade av barnen om vem man är, vad varje enskild handling som en människa gör får för konsekvenser. - Vi vuxna ser det som vår uppgift att i lek med barnen utmana dem att prova andra roller än de som de är vana vid, utmana barnen i samtal och lek att problematisera kön och könstillhörighet. Det är de vuxnas ansvar att initiera och ge barnen möjligheter att prova andra roller i lek och att problematisera könstillhörighet genom att ifrågasätta barnens tankar och genom att uppmuntra könsöverskridande aktiviteter och att själva fundera över hur vi som vuxna reagerar på barnens uttryck för könsöverskridande handlingar. - Vi ser som vår uppgift att utmana varandra som personal i diskussioner om barnens uttryck för sitt kön och sin könstillhörighet. 4

5 - Tala om, och genom sagor, lek och berättelser visa på olika religiösa uppfattningar, olika föräldra och familjekonstellationer som finns, samt tala om och visa på olika tillgångar och kunskaper som varje människa har. Vi dramatiserar sagor, för barnen och med barnen, och byter då de traditionella könsrollerna och utmanar på detta sätt barnen och oss själva i lek och berättande. Rutiner för att upptäcka kränkande behandling: - Närvarande vuxna, som hjälper, stödjer och arbetar för att lösa eventuella konflikter. Här på Förskolan Sitting Bull går personalen alltid in i konflikter som de tror att barnen inte kan lösa själva. Vi talar ofta om att vara en bra kompis och hur det påverkar lösningen på en konflikt. Vi är noga med att i samtal med barnen påminna dem om hur det känns inuti dem själva om de råkar ut för att någon annan är orättvis eller taskig. - Utvecklingssamtal tillsammans med föräldrarna, en gång per termin. Inför dessa samtal är personalen extra uppmärksam på det berörda barnet och observerar barnet i relation till andra barn. Inför samtalet skrivs en text om barnet som utgår från ett frågeformulär som i sin tur utgår från läroplanen för förskolan. Se bilaga 2 - Personalen har reflekterande samtal i arbetslagen på avdelningsmötena, cirka en gång per månad, då vi tar upp enskilda barn eller situationer som vi uppfattar som kränkande eller på annat sätt oacceptabla. När en allvarlig kränkning har observerats eller påtalats gör personalen, (ytterst ansvarig, är den som i ledningsgruppen har det pedagogiska ansvaret) följande: - Pratar med den eller dem som utfört kränkningen - Anmäler till styrelsen som utreder och vidtar eventuella åtgärder, styrelsen är skyldig att upprätta ett dokument som innehåller följande punkter. - Hur har personen upplevt sig kränkt? - Vem har utövat kränkningen och vad uppger/säger denna person? - Orsak/ Behövs inte nödvändigtvis - Finns samband mellan kränkningen och någon av diskrimineringsgrunderna eller är det fråga om en annan kränkande handling? - Eventuella Åtgärder och i så fall upprättande av Åtgärdsprogram Utvärdering: Verksamheten utvärderas två gånger om året på personalens planeringsdagar. Likabehandlingsplanen kommer att ligga till grund för delar av denna utvärdering. 5

6 Ansvarig för att detta genomförs är den i ledningsgruppen som har det pedagogiska ansvaret. Planen följer läsåret liksom övriga planer för förskolan gör. Likabehandlingsplanen utvärderas och uppdateras varje år på vårens planeringsdagar. Kommunikation och information: Alla nya familjer och nyanställda skall ta del av förskolans likabehandlingsplan. Den skall delas ut vid inträde i förskolan Sitting Bull ekonomisk förening. Planen utarbetas av den pedagogiskt ansvariga på förskolan och godkänns sedan av all personal på förskolan. Styrelsen antar förskolans likabehandlingsplan på höstens första möte, inför det nya läsåret. Likabehandlingsplanen gäller alla barn som går på förskolan Sitting Bull. Planen presenteras, efter att den antagits av personal och styrelsen, för övriga medlemmar i kooperativet. Likabehandlingsplanen på Förskolan Sitting Bull följer förskolans läsår och inte kalenderåret. 6