Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14

Transkript

1 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14 Arbetet med likabehandlingsplanen regleras i två regelverk: Diskrimineringslagen och 14 a kap, i skollagen Syftet med detta är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi på Furuby förskola har valt att göra en gemensam plan för vårt arbete med likabehandling och mot kränkande behandling. Förklaring av olika begrepp: Diskriminering: Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Det kan vara direkt diskriminering när ett barn behandlas sämre än andra barn på grund av ovanstående orsaker. Det kan också vara indirekt diskriminering vilket innebär att alla barn behandlas lika trots att det missgynnar något barn. Detta kan ske när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Trakasserier och kränkande behandling: Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Det kan vara fysiska slag, verbala hot, psykosocialt (utfrysning, grimaser) eller texter och bilder. Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridnde identitet eller uttryck eller ålder. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Rutiner för akuta situationer: Hantering då barn kränker barn Den som upptäcker att ett barn är utsatt, kontaktar pedagogerna på förskolan. Pedagogerna pratar med berörda barn Pedagogerna informerar föräldrarna. Pedagogerna har vid behov gruppsamtal i barngruppen. Om problemet kvarstår kontaktas rektor. Hantering då vuxna kränker barn Om ett barn blir kränkt av vuxen pratar pedagogerna med vederbörande och tar vid behov kontakt med rektor. Rektor har samtal med barnets föräldrar och den vuxne för att ta reda på fakta om situationen.

2 Rektor dokumenterar händelsen. Vid upprepad förseelse anmäler rektor den vuxne till Skol- och barnomsorgsförvaltningen. Kommunikation Likabehandlingsplanen kommer att läggas ut på vår hemsida. Vi för en dialog med föräldrarna. Vision Alla barn ska känna sig trygga och respekterade på förskolan. Vi vill att barnen ska uppleva glädje och känna sig delaktiga. Kartläggning och nulägesanalys Vi har spelat in matsituationer, och lyssnat av det vi spelade in. Vi vill bli medvetna om hur vi lyssnar och tilltalar barnen under måltiden. Resultatet på inspelningen visade att de barn som pratar mest får mest tid. Vi pedagoger frågar mycket vad de vill ha (ger valmöjlighet) och alla barn får den möjligheten att välja tex. Dricka, mer mat osv. vi frågar alla lika mycket oberoende av kön, då spelar åldern mer roll. Vi får tjata mycket på barnen att de ska plocka iordning efter sig och att sakerna skall hamna på rätt plats. Vissa barn har blivit portade från rum där de inte har plockat iordning efter sig när de har dragit fram massviss med leksaker. Barnen leker med samma barn. Vi har provat att ha lekgrupper där vi vuxna har bestämt var och med vilka barnen skall leka med. Flera barn ville inte detta så vi avvaktar med detta. Barnen vill inte hålla vilken hand som helst. Det blir protester och tråkig attityd när de inte får hålla det barn de vill hålla i handen. Barnen har svårt att lyssna på varandra. Mål Målet med inspelningarna var att pedagogerna skulle bli medvetna om hur vi bemöter barnen vid matsituationer. Pedagogerna ska bli medvetna om hur vi kan motverka stereotypa könsroller och könsmönster. Syftet är också att alla ska ges möjlighet att ta lika mycket plats och att varje individ blir bemött utefter sina egna behov.

3 Vi ska göra undanplockandet pedagogiskt tänkande genom att få det lättare, roligare och mer utmanade Vi strävar efter att barnen ska kunna hålla i vilken kompis som helst i handen och därmed upptäcka andra kompisar. Inget barn ska behöva känna sig utanför Alla ska lyssna på varandra och vänta på din tur; barn-barn, vuxna-vuxna, vuxna-barn, barn-vuxna Åtgärder Vi pedagoger har verkligen blivit mer medvetna, tänkt hur vi har placerat barnen runt bordet och efter inspelningen har vi funderat över det inspelningen visade. Vi har flyttat runt barn för att få bra platser för dem runt bordet. Inspelningen visade att de som pratar mest får mest tid, detta har vi uppmärktsammat. Vi vill inte dämpa de som pratar mycket, men lyfta fram de tysta mer. Nu har vi pedagoger blivit medvetna om vilka barn vi behöver lyfta fram mer. Barnen på myran leker mycket tillsammans, leker med alla leksaker och det spelar inte någon roll vilket kön barnet har. Vi erbjuder leksaker, sysselsättning utefter intresse och något vi vet att de blir glada av. Vi har inte märkt någon skillnad på barnen. Vi finns tillgängliga och hjälper till och styr upp, speciellt de yngre barnen, när det är dags att plocka iordning. Vi ska utmana barnen och göra det roligare för dem att plocka undan t.ex. barnen koncentrera sig på att plocka iordning en kategori i taget, räknar leksaker, överraskar någon annan, fantisera kring iorningplockandet När vi går ner och äter drar vi namnlappar eller på något annat sätt bestämmer vilka barn som skall hålla varandra i handen. Tydliga gränssättningar. Vi har haft temaarbete med att hitta på en saga tillsammans med barnen där barnen måste lyssna på varandra. Ha en berättarsten bland de yngre barnen, de äldre barnen räcker upp handen

4 Utvärdering och uppföljning Vi kommer att göra nya inspelningar för att se att alla individer behandlas lika runt matbordet efter deras behov. Vi ska då se om vi har kunnat ge de tysta barnen mer utrymme och mer plats efter deras nya placering runt bordet. Vi observerar barnen i leken och diskuterar i arbetslaget om vårt förhållningssätt till barnen. Utvärdering Vi har inte gjort några nya inspelningar runt matbordet men vi har reflekterat och diskuterat barnens platser. Under vårterminen har barnen bytt matplatser ofta. Vi har flyttat runt dem eftersom vi vill att barnen ska få chans till lika stort utrymme och att alla individer behandlas lika runt matbordet. När vi har flyttat runt barnen har vi märkt att det finns barn som inte fixar att sitta jämte eller vid samma bord för då börjar de att bråka och skrika och oftast har det varit barn med starka åsikter och stark som individ. De tysta barnen har fått platser runt bordet där pedagogerna ser dem mest och fått en bättre plats med mer chans till bättre utrymme. En annan andledning till att vi har fått byta plats är att vissa inte kan sitta jämte varandra eftersom då har det börjat leka och busa och slutat att lyssna vid bordet. Det har då börjat leka och tramsa med maten. Så barnen har fått hoppa runt nu under vårterminen och nu tycker vi att det har blivit bättre vid alla tre borden. Att barnen har fått en plats där de sitter bra och har bra utrymme och vi tycker att det är rätt plats för varje individ. Eftersom vi pedagoger har reflekterat och diskuterat matsituationerna så tycker vi nu att det äntligen har blivit lättare att kunna se och placera barnen runt bordet efter deras behov. Tranan Vi ska göra undanplockandet pedagogiskt tänkande genom att få det lättare, roligare och mer utmanade

5 Vi upplever att det överlag har blivit bättre med iordningsplockandet, i vissa rum behövs det extra stöd ifrån oss pedagoger. Vi har varit med och hjälpt de i ordningsplockandet och vi har även använt oss av olika utmaningar som till exempel ta tid hur snabbt de kan plocka undan. Vi känner att det kan vara för mycket saker i de olika rummen så detta ska vi gå igenom och sortera bort inför hösten och testa om det blir bättre. Vi strävar efter att barnen ska kunna hålla i vilken kompis som helst i handen och därmed upptäcka andra kompisar. Inget barn ska behöva känna sig utanför Vi tycker att det fungerar mycket bra med detta, vi har använt oss mycket utav namnlapparna för att bestämma vilka de ska gå med. De stora barnen uttrycker ofta att de blir glada för de som de får gå med. Alla barnen tycker att det är spännande med att få reda på vilka som ska gå med vilka just den dagen. Alla ska lyssna på varandra och vänta på din tur; barn-barn, vuxna-vuxna, vuxna-barn, barn-vuxna Vi har arbetat mycket med detta med alla barnen, detta har blivit bättre men vi har inte kommit ända fram. Vi måste fortsätta att arbeta med detta hela tiden då vi vill att alla barnen ska få komma till tals lika mycket. Berättar stenen har varit bra att arbeta med och barnen tar den på stort allvar. Vi pedagoger försöker hela tiden tänka på detta och även att vi själva lyssnar på alla. Det ska vara lika för alla som befinner sig på förskolan. Varför vi inte kommit ända fram beror att vi har många barn som har mycket att berätta och är spontana, detta vill vi inte heller bromsa då det är härligt med spontana barn utan vi får försöka hitta en balansgång. Målet är att alla respekterar varandra och pratar när det är ens tur.