Vad är en bra inlärningsmiljö?

Transkript

1 Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur-språk-medier Självständigt arbete på grundnivå del I Vad är en bra inlärningsmiljö? Madeleine Persson Lärarexamen 210hp Kultur, medier och estetik Examinator: Els-Mari Törnquist

2 Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Resultat... 3 Diskussion... 4 Litteratur

3 Inledning I läroplanen är en av riktlinjerna att alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande (Skolverket 2011:14). Jag har observerat en klass under en skoldag. Jag fick under lektionerna iaktta ett klassrum där det var lite småprat mellan eleverna och det hände att eleverna besökte varandras bord för att se hur långt kompisarna kommit i böckerna eller för att se hur de löste en specifik uppgift eller för att smida planer inför rasten. Det verkade vara olika huruvida de övriga eleverna distraherades och tappade koncentrationen på sitt skolarbete. Mina frågeställningar är: Vad är en god inlärningsmiljö? Hur bidrar jag som pedagog till en god inlärningsmiljö i klassrummet? Metod Jag har använt mig av metoden observation. Innan mitt besök i klassen valde jag frågeställningar som jag utgå från i observationen. I syfte att dokumentera mina iakttagelser förde jag loggbok. Observationer och dokumentationer syftar till att öka kunskapen om hur barn och lärare/pedagoger söker och konstruerar kunskap (Wehrner-Godée 2000:9). I loggboken har jag först skrivit direkta iakttagelser från klassrummet samt att jag efter varje lektion reflekterat och tillfört det som jag inte hann skriva. Efter observationen har jag sammanställt mitt insamlade material och sett vad som varit mest framträdande i mina anteckningar och reflektioner från skoldagen. Detta har jag försökt att förstå och kategorisera genom relevant litteratur. Resultat Dagen började med att läraren väntade vid dörren tills barnen blivit tysta innan de fick komma in i klassrummet. Det var måndag och barnen skulle skriva i sina helgböcker om vad de hade gjort i helgen. Vissa kom på något direkt och började skriva, andra började småprata med kompisen bredvid, och så fanns det de som inte kom på något alls och började bygga torn av pennor och kritaskarna på sina bord. Det fanns barn som blev distraherade av de som småpratade eller byggde och det resulterade oftast i att de började göra likadant istället för att skriva. Det kändes som att ljudnivån ibland eskalerade tills det kom en tillsägelse från läraren. Detta hände ett fåtal gånger under lektionen. Allt detta medan det fortfarande fanns de som tycktes vara helt fokuserade på sitt skrivande. Sen högläste läraren i en bok medan barnen fridfullt åt sin frukt, efter det var det dags för rast. Efter rasten var det matematik. Barnen tog fram sina matematikböcker och började räkna. Vad som bör tilläggas är att barnen var på olika ställen i böckerna då de fick räkna i sin egen takt. 3

4 Alla barnen kom igång snabbt. Medan ett barn räckte upp handen kunde det hända att barnet började prata med kompisen bredvid eller gick och besökte ett annat bord för att se hur långt de hade kommit i sina böcker. Det fanns också de som pratade matte med sin bordskompis. Även om de tappade fokus en stund upplevde jag att det gick relativt snabbt för dem att finna koncentrationen och fortsätta att räkna igen efter att de hade fått hjälp. På lektionen i naturkunskap gick barnen över till parallellklassens klassrum där temat var bondgård. Nu var det en annan lärare som bedrev undervisningen genom en PowerPoint presentation med bilder på bland annat djur och olika grödor. Den här läraren var snabb på att säga ifrån när barnen pratade med varandra och det hände att de fick byta plats om de inte kunde sitta stilla. Exempelvis så placerades två barn som hade svårt att sitta stilla på golvet bredvid mig på stolar. Detta resulterade i att barnen var tysta medan läraren undervisade och det ända pratet existerade från barnens sida var från dem som räckte upp handen och fick svara. Diskussion Enligt min mening så fick jag besöka en klass med tre olika inlärningsmiljöer. Jag har valt att förstå dessa tre olika undervisningssituationer genom att benämna dem som underkontrollerad, balanserad och överkontrollerad (Aspelin 2003:123). På första lektionen i svenska med helgboken var den underkontrollerad eftersom att barnen blev distraherade av varandra och därmed främjades inte lärandet. Det var mer balanserat under matematiken eftersom det trots lite prat och rörelse i klassrummet kändes som att barnen kunde fokusera på lärandet i matematiken. Dagens sista lektion i naturkunskap upplevde jag som överkontrollerad då det lades mer fokus på att upprätthålla beteendeordningen än på själva undervisningen, vilket kan blivit ett hinder för barnens spontanitet i undervisningssituationen. Ett bra skolklimat och en bra inlärningsmiljö karaktäriseras bland annat av att skolledningen och hela lärarkåren samarbetar när det gäller att ställa upp och avgränsa pedagogiska mål både vad gäller ämneskunskaper, sociala attityder och handlingar (Evenshaug & Hallen 2001:256). Enligt Oddbjørn Evenshaug och Dag Hallen (2001:256) ska dessa pedagogiska mål vara tydliga för eleverna och följas upp i form av konsekventa bedömningar där läraren lägger stor betoning på att berömma elevens framsteg samt ge konstruktiv hjälp till utveckling. Det har även visat sig att när elever får verkligt ansvar i klassrummet och/eller på skolan har bidragit till en god inlärningsmiljö. 4

5 Jonas Aspelin (2003:125) menar att olika grupper och olika undervisningssituationer kräver olika ledarskap för att det ska bli en god inlärningsmiljö. Att vara pedagogisk ledare innebär att gå balansgång mellan överkontroll och underkontroll (Aspelin 2003:125). Överkontroll kan bidra till att barnen hämmas, men jag tror att det även kan vara en bidragande faktor till att undervisningssituationen senare kommer i balans. Eftersom att det i vissa grupper kan behövas överkontroll för att barnen ska känna sig trygga och för att lärandet främjas. Jag har funderat kring varför jag upplevde svenska lektionen underkontrollerad och matematiken balanserad, enligt min mening så var det liknande undervisningssituationer då barnen i båda fallen hade en uppgift att fokusera på. Kanske kan det bero på att barnen kände mer engagemang när det kom till matematikboken än helgboken. Eller så hade just dessa barn lättare att fokusera på att räkna än att skriva. Eller så kan det bero på att barnen hade behov av att ventilera med varandra om vad som hänt i helgen då detta var första lektionen på veckan. Kanske var uppgiften inte tillräckligt intressant och stimulerande för eleverna. Jag tror att en god inlärningsmiljö är en kombination av många företeelser dels tydliga pedagogiska mål med positivt betingad uppföljning. Dels att eleverna får verkligt ansvar i skola och klassrum. Samt att eleverna finner sin undervisning meningsfull och stimulerande. Jag tror även att ett tydligt och balanserat pedagogiskt ledarskap är viktigt i klassrummet. Jag som pedagog bidrar till en god arbetsmiljö i klassrummet genom att använda mig av ett situationsanpassat ledarskap, dvs. att man är lyhörd inför gruppens behov och situationen, med en fungerande balansgången mellan överkontroll och underkontroll (Aspelin 2003: ). Detta kombinerat med optimism, engagemang, tro på gruppen och sig själv. 5

6 Litteratur Aspelin, Jonas (2003). Zlatan, Caligula och ordningen i skolan: en interaktionistisk analys. Lund: Studentlitteratur. Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Edita. Wehner-Godée, Christina (2000). Att fånga lärandet: pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. Stockholm: Liber. 6