C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

Transkript

1 C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är att lärarlaget gemensamt identifierar vad som är angeläget att utveckla i undervisningen. I samverkan med rektor bör en genomförandeplan tas fram för de utvecklingsbehov som identifierats. Läs inledningsvis om Kvalitativ undervisning som finns i den första delen av stödmaterialet. För att genomföra nulägesbeskrivning av undervisningsprocessen finns tre delar som kompletterar varandra, men som också kan användas var för sig. Delarna är: 1. Frågor för lärare att utgå från. Den första delen omfattar frågor som är tänkta att användas individuellt och som handlar om planering, genomförande och uppföljning. De anteckningar du gör utifrån frågorna kan användas som underlag för diskussionen i lärarlaget i del Kännetecken på kvalitativ kommunikation. Denna del handlar om att göra observationer i klassrummet och är tänkt att genomföra tillsammans med en kollega. Det är ett stöd för att upptäcka olika typer av kommunikationen i matematikundervisningen. De noteringar du gör kan användas som underlag för diskussionen i lärarlaget.. 3. Frågor för lärarlag att utgå ifrån Slutligen finns ett stöd för lärarlagets diskussion av undervisningens planering, genomförande och uppföljning. Här finns också frågeställningar för att identifiera utvecklingsbehov. Som underlag för dessa diskussioner kan även anteckningar från Frågor för lärare att utgå ifrån och noteringar från Kännetecken på kvalitativ kommunikation användas. Kvalitativ matematikundervisning Kvalitet i undervisningen handlar om att behandla ett innehåll så att det blir tillgängligt för eleverna. Forskningen pekar bland annat på lärarens förmåga att synliggöra lärandeprocessen och förväntningar på framsteg hos eleverna som centrala för en kvalitativ undervisning. Detta omfattar tydliga mål och syften med studierna samt att en allsidig utvärdering och återkoppling genomförs.

2 Beskrivning av undervisningsprocessen bör därför omfatta hur lärarna tydliggör förväntningar på eleverna i ord och handling. Beskrivningen kan omfatta hur formativ feedback på arbetet i klassrummet genomförs. Den kan också omfatta hur synliggörande och kommunikation kring varje elevs egen kunskapsutveckling genomförs. En kvalitativ undervisning är varierad och präglas av ett reflektivt arbetssätt samt gemensamma samtal om matematiska fenomen och matematiska problem. Två viktiga aspekter i undervisningen, i syfte att skapa möjligheter för en god kunskapsutveckling, är ett varierat arbetssätt och hur kommunikationen sker i klassrummet. Kommunikationen i klassrummet kan ha olika karaktärer, beroende på syftet. För att skapa en god inlärningssituation för eleverna bör lärare i sin beskrivning av kommunikationen i klassrummet relatera till vad som ville uppnås med samtalet. Är till exempel syftet med en aktivitet att man som lärare vill skapa en kommunikation som leder till en hög aktivitet hos eleven bör kommunikationen ge förutsättningar för detta. Vidare innebär en kvalitativ undervisning att de matematiska förmågorna i kurs- och ämnesplanens syftestext behandlas i undervisningen och att relationen mellan förmågorna och centralt innehåll i kurs- och ämnesplanen tydliggörs. Hur detta sker, till exempel vid planeringen, bör därför ingå i en beskrivning. Forskningen pekar på ytterligare en framgångsfaktor i syfte att skapa möjligheter för god kunskapsutveckling, varierat arbetssätt. Beskrivningen av nuläget bör därför även omfatta hur lärarna utgår från elevernas egna erfarenheter, bakgrund och intressen. Beskrivningen kan omfatta vilka faktorer som påverkar läraren i sitt arbete med att variera undervisningen samt en beskrivning av hur individualisering sker. Det kan till exempel handla om att variera och individualisera utifrån metodval eller val av nivå och omfång av innehåll. 2

3 1. Frågor för lärare att utgå ifrån De här frågorna besvaras individuellt och handlar om planering, genomförande och uppföljning. De anteckningar du gör utifrån frågorna kan användas som underlag för diskussionen i lärarlaget i del 3. Frågor till lärare att besvara individuellt för att beskriva matematikundervisningen: Beskriv när och var planering av ett arbetsområde eller större avsnitt görs och vilka som deltar. Beskriv på vilket sätt matematikundervisningen utgår från syftestexten och de matematiska förmågorna. Beskriv vad som styr valet av olika arbetsformer och arbetssätt? Beskriv hur undervisningen utgår från elevernas egna erfarenheter, bakgrund och intressen. Vilka arbetsformer och arbetssätt i matematik ser jag som framgångsrika? Beskriv hur arbetsformer och bedömningsformer anpassas till varje elevs behov och förutsättningar. Beskriv hur feedback ges till elever på det arbete som görs i klassrummet. Beskriv hur elevers lärande och kunskapsutveckling synliggörs och hur återkoppling ges till eleverna. Beskriv hur bedömningen syftar till att stödja elevernas kunskapsutveckling. Beskriv hur den kontinuerliga utvärderingen av undervisningen genomförs. Beskriv hur lärarlaget delar med sig av olika erfarenheter från matematikundervisningen. Vilka slutsatser drar jag utifrån ovanstående beskrivningar: Vad fungerar bra? Vad kan göras bättre? Övriga reflektioner 3

4 2. Kännetecken på kvalitativ kommunikation Materialet bygger på Lisa Björklund Boistrups avhandling från En central slutsats i avhandlingen är att sättet att förhålla sig till bedömning leder till olika möjligheter för elevens självständighet och lärande. Att både eleven och läraren är aktiva i samtalet är viktigt för ett matematiklärande där processen är i fokus. Att läraren ställer öppna frågor och visar engagemang och intresse är stimulerande för eleven. Det visar sig också att tystnaden är viktig i lärsituationen. Att guida fram till svaret är mindre positivt för lärandet än ett dynamiskt samtal mellan lärare och elev, framförallt när det gäller mer komplexa processer som problemlösning, resonemang, begreppsförståelse. Med andra ord, att vara tyst och låta eleven tänka efter en stund kan göra det lättare för eleven att uttrycka sin väg mot en lösning och därmed lära sig av tankearbetet. Observationer med utgångspunkt i fyra olika lärsituationer I de klassrum som Lisa Björklund Boistrup besökte inom sitt forskningsarbete förekom fyra typer av kommunikation. Varje typ av kommunikation uppfyller ett behov och har ett syfte. De två första av stilarna antas erbjuda en låg tillåtelse av elevens aktiva lärande och självständighet. De två sista däremot leder till en hög grad av lärande och aktivt deltagande för eleven. Är syftet med en aktivitet att man som lärare vill skapa en kommunikation som leder till en hög aktivitet hos eleven bör kommunikationen ha kännetecken från de senare. Klassrumsobservationer Genom att iaktta vad som sker under en lektion och notera det i nedanstående matris kan du upptäcka olika typer av kommunikation i klassrummet. Du kan låta en kollega göra iakttagelserna eller notera själv. Notera dels de kännetecken du ser på de olika typerna av kommunikation, dels om kommunikationen motsvarar det som ville uppnås med samtalet. 1 Lisa Björklund Boistrups (2010) Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A multimodal social semiotic study -samtal-viktigt-for-matematiklarande

5 Observation med utgångspunkt i fyra olika lärsituationer Matris för lektionsanteckningar Kännetecken Gör det fort och gör det rätt Fokus är här på om ett svar är rätt eller hur många uppgifter eleven har löst. Eleven deltar inte i särskilt stor utsträckning i samtalet. Vad som helst duger Detta är en stil där elever med ickefungerande lösningsstrategier inte utmanas. Beröm är vanligt. Utmaningar och diskussioner med matematikfokus är ovanliga. Öppenhet med matematik I denna stil är matematiska processer i fokus. De resurser som används, t.ex. ritande, språk, gester, material, väljs utifrån vad som gynnar lärandet bäst. De frågor som ställs är oftast öppna. Resonemang tar tid Detta är en stil som fokuserar på matematiska processer som problemlösning och resonerande. Här är både eleven och läraren aktiva i samtalet. Samtalet präglas också av tystnad och ett sänkt tempo, vilket verkar vara positivt på feedbacken och lärandet. Kännetecken/Motsvarar detta vad som ska uppnås? 5

6 3. Frågor för lärarlag att utgå ifrån Syftet är att materialet ska vara ett underlag vid diskussioner i lärarlaget om vad som är angeläget att utveckla i matematikundervisningen. Det innebär att alla frågor inte nödvändigtvis behöver besvaras, men att de kan utgöra ett underlag för att identifiera vad som redan fungerar bra och vad som behöver utvecklas. Med rektors hjälp kan slutligen en genomförandeplan tas fram för de utvecklingsbehov som identifierats. Frågorna är fördelade på fem rubriker: Planering av undervisningen Undervisningens genomförande Bedömning och betygssättning Uppföljning av undervisningen Dokumentation av undervisningen och elevernas kunskaper Planering av undervisningen Hur använder vi oss av läroplanens två första delar, kursplanernas syfte, centrala innehåll respektive kunskapskrav när vi planerar undervisningen? Vilken del/vilka delar är vanligast att vi utgår ifrån? Hur påverkar det undervisningens utformning och vad betyder det för elevernas lärande? Vad är det som avgör vilka arbetssätt och arbetsformer vi använder oss av? Beskriv hur planeringen utgår från elevernas egna erfarenheter, bakgrund och intressen. Vad kan vi dra för slutsatser av detta? Vad behöver vi förbättra vad gäller planeringen av undervisningen? Undervisningens genomförande På vilket sätt ger vi eleverna ett aktivt lärarstöd i genomförandet av undervisningen? Hur ser balansen mellan gemensamma genomgångar och diskussioner, enskilt arbete och samarbete mellan elever ut i vår undervisning? 6

7 Vad styr våra val av olika arbetsformer och vad får det för konsekvenser för elevernas lärande? Beskriv hur eleverna får formativ feedback på sitt arbete i klassrummet. Hur gör vi för att anpassa undervisningen på bästa sätt till varje elevs behov och förutsättningar? Vad kan vi dra för slutsatser av detta? Vad behöver vi förbättra vad gäller att genomföra undervisningen? Bedömning och betygssättning Vilka bedömningsformer dominerar i vår undervisning? Vad är det som styr vårt val av bedömningsformer? Hur påverkar det elevernas möjligheter att visa sina kunskaper? Uppfattar våra elever att bedömningen är till för att stödja deras kunskapsutveckling och inte bara knutet till omdömen och betygssättning? Hur hanterar vi bedömning i ett klassrumsklimat som kännetecknas av att man inte ständigt måste visa att man kan, eller gör rätt utan där misstag kan vara en möjlighet till lärande och där eleverna känner sig trygga att lära, lära om och utforska nytt? Vilka rutiner och former har vi idag för att kontinuerligt utvärdera elevernas kunskaper samt analysera och diskutera hur olika elevprestationer bedöms i förhållande till kunskapskraven, På vilket sätt analyserar vi elevernas resultat på de nationella proven och jämför dessa med den egna dokumentationen? Finns det gemensamma rutiner och former för detta? Utifrån vilka aspekter analyseras stora respektive små avvikelser? Vilka slutsatser har vi tidigare dragit? Vad kan vi dra för slutsatser av detta? Vad behöver vi förbättra i arbetet med bedömning och betygsättning? 7

8 Uppföljning av undervisningen Hur följer vi systematiskt upp undervisningen? Vilka involveras i uppföljningen och i vilken mån kan den uppföljning som görs ligga till grund för skolans systematiska kvalitetsarbete? Vad behöver vi förbättra i arbetet med uppföljning och utvärdering av undervisning och hur skulle ett sådant utvecklingsarbete kunna bedrivas? Dokumentation av undervisningen och elevernas kunskaper I vilken mån är dokumentationen av våra planeringar ändamålsenliga och effektiva? På vilka olika sätt dokumenterar vi elevernas kunskaper och hur påverkar det en allsidig bedömning? Vad behöver vi förbättra vad gäller vårt arbete med dokumentation av undervisningen och av elevernas kunskaper? 8