Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan

Transkript

1 Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan F-6 skola med 340 elever

2 Rektorer på matematikkonferens Tre rektorer från Linköpings kommun, Gunilla Norden, Anna Samuelsson och Madeleine Zerne Rektorskonferens i Malmö Rektorer i Linköping

3 Möte med Utvecklingsledare och Matematikutvecklare Vad görs i kommunen idag? Matteljén Många beviljade matematikprojekt Vad skulle vi kunna bidra med? Inspirera på en rektorsmöte Vad kan vi göra tillsammans? Tillsammans med matematikutvecklarna inbjuda alla ledningsgrupper till Matteljén.

4 Rektorsmöte Godbitar från Malmö och påminnelse om vad som påverkar resultat i svensk grundskola Svenska matematikresultat Lärarens och skolledarens betydelse för resultaten Vad bör en matematiklärare kunna? Vad bör en matematiklärare göra? Vad kännetecknar god matematikundervisning? Hur kommer vi dit? Inspirera alla rektorer att delta på en heldag om Learning study.

5 Ledningsgrupper i Matteljén Hur kan vi rektorer bidra till en god matematikutbildning? Presentation av tre matematikprojekt från skolområdet. Presentation av Matteljén Diskussion om vilket stöd rektorerna önskade för att utveckla matematiken på sin skola/förskola.

6 Rektorernas önskemål Verktyg för att göra bättre verksamhetsbesök/uppföljningar av matematikundervisningen? Stöd att utvärdera och analysera resultat och betyg Fortsatta diskussioner om hur vi riggar utvecklingsorganisationer på våra skolor/förskolor. Hur kan stödet till lärarna se ut framöver med t ex Lgr 11:s krav?

7 Nya rektorskonferenser Hösten 2011 delgav Kristina och jag våra tankar och fortsatt arbete efter konferenserna. Kristina om sina verksamhetsbesök och jag om vårt analysarbete.

8 Super Kristina! Det ska jag också göra! 1. Kristinas tankar + 2. Jag läste Mathematics inside the black box J Hogden, D Wiliam = 3. Samtal om kvalité i matematikundervisningen och verksamhetsbesök utifrån Fem principer för lärande!

9 Sammanfattning av diskussion om kvalité i matematikundervisning Eleverna får lösa problem i grupp, där de pratar med varandra och kommer fram till olika förslag. När man praktiskt synliggör de matematiska problemen. När man får tid att sitta ner och prata med eleverna. Genomgångar är viktiga, gärna där eleverna är aktiva i genomgångarna. Det är viktigt att knyta tillbaka till lektionen innan. När eleverna får förklara hur de tänker för varandra och för oss. Att ha ett tillåtande klimat i klassrummet så att elever som behöver konkret material vågar använda det. När man snappar nuet, en tanke från en elev även om det är något helt annat än det man tänkt, även mycket svårare. Att inte ha en bok under första terminen i år 1.

10 Skapa/lära med alla sinnen. Dela i nivågrupp någon gång i veckan t ex vid problemlösning i grupp, då vågar de svaga komma med sina förslag och de starka utmanas på sin nivå. Ha KUL! Då många elever bestämt sig för att matte inte är kul.t ex att lära additionsalgoritm med Fest i höghuset, där festen är i källaren! Och subtraktionsalgoritm med tråkigt möte i källaren dit inte alla vill gå! Koppla och synliggöra till något i elevernas verklighet. Ta bort boken någon gång i veckan, t ex ha ledtrådsmatte. Ingen lektion med bara boken. Undervisa om begreppen.. Hitta elevens nivå för att kunna anpassa undervisningen till deras kunskapsnivå.

11 Lärare: Ämne: Datum: Klass: Princip Exempel Reflektion Återkoppling Eleven vet mål och förstår syfte med det som ska läras. Börja där eleven befinner sig. Eleverna är aktiva i processen. Eleverna samtalar i lärandet. Eleverna får feedback som visar hur de kan förbättra sig.

12 Analysera resultat för undervisning 1. Hitta brister hos enskilda elever? 2.Jämföra ämnesvis med kommunen/ riket? 3.Jämföra ämnesdelar med kommunen/ riket? 4.Grotta ner oss och hitta mönster för att förstå vad vi kan göra bättre!

13 Hitta mönster i styrkor och brister för att förändra vår undervisning Bildade ämnesgrupper i år 3 och 6 i svenska, matematik och engelska Sammanställde vilka uppgifter eleverna misslyckats med i NP. Samla alla elevprov där flera elever inte var godkända på en viss uppgift och jämför med de godkända uppgifterna. 4. Redovisade för övriga grupper och diskuterade om det fanns likheter mellan ämnen. Var gick det fel? Kan vi se mönster i felen? Hur gör vi i undervisningen? Vad skulle vi kunna göra?

14 Matematik år 3 Det här såg vi: Likhetstecknets betydelse är oklar. Saknar taluppfattning (tallinjen) Förstår ej positionssystemet och talens värde. Mellanled subtraktion (78-43) är svårt. Man klarar tiotalsuträkningen men det blir fel när man kommer till entalsuträkningen. Man klarar mellanled addition bättre. Man blandar addition och subtraktion när man räknar mellanled. Förstår ej instruktionen (skrivuppgifter). 10-talsövergång, främst vid subtraktion, är komplicerat. Kan ej överslagsberäkna. Har svårt att visa hur man tänker. Eleverna som har lyckats har god taluppfattning och att man förstår talens värde. (Man behärskar positionssystem). Generell reflektion: TIMMS visar att eleverna klarar algoritmer bättre. Oavsett vilken strategi man väljer (skriftlig huvudräkning eller algoritm) måste man behärska den strategin Oavsett vilken strategi man väljer är det svårare att räkna subtraktion än addition. Slutsatser: Viktigt med instruktionerna. Vi kan inte hjälpa och lotsa våra elever så mycket. Måste tränas i att tänka själva utifrån instruktioner. Viktigt att vi tränar en strategi i taget. Fundering: Ska vi enbart använda algoritm fr.o.m. ht år 3 och införa skriftlig huvudräkning för de som är mogna för det under vt år 3?

15 Från lärarnas utvärdering Nu känns det som vi utvecklar det vi borde och inte det som kommunen bestämt. Det här handlar om vårt jobb Vi får syn på vår egen undervisning. Vi har missat viktiga delar i undervisningen utan att vi förstod det.

16 Ny strategi igen Syfte: Förbättra vår undervisning, så att eleverna får bättre resultat. Metod: 1. Ta reda på vilka förmågor våra barn behöver utveckla genom att sammanställa kunskapsprofilerna. 2. Förstå vad som gick fel genom att se tillbaka på elevernas arbete. 3. Utveckla undervisningen inom dessa områden.

17 Förmågor som prövas Kunskapskrav Uppnått krav nivån (N eller EN) Delprov A använda och analysera matematiska begrepp välja och använda lämpliga matematiska metoder använda matematiska uttrycksformer för att kommunicera. Eleven kan använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer. Eleven kan göra enkla mätningar [ ] av längder. Kravnivå 8/12 N 9 p Delprov B använda och analysera matematiska begrepp välja och använda lämpliga matematiska metoder. Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer. Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhets tecknet på ett fungerande sätt. Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0 20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. Kravnivå 9/13 varav minst 3 p i huvudräkning EN 8 p Delprov C formulera och lösa problem använda och analysera matematiska begrepp välja och använda lämpliga matematiska metoder föra och följa matematiska resonemang använda matematiska uttrycksformer för att kommunicera. Eleven kan ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra. Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av [ ] räknesätt [ ]. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven [ ] använder [ ] bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Kravnivå 10/16 EN 9 p

18 Urklipp ur analys matematik år 3 våren 2012 Vi behöver utveckla elevernas förmåga att se samband mellan olika räknesätt välja lämpligt räknesätt att använda skriftliga räknemetoder förstå likhetstecknets betydelse att tydligt resonera och redogöra för matematiska tankegångar att reflektera över svarets rimlighet att beskriva geometriska objekts egenskaper att använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer En del har vi lyckats utveckla själva, men nu behöver vi också hjälp av våra matematikutvecklare!

19 Madeleine Zerne Rektor Hagbyskolan Linköping Foton av : Göran Billeson Mickael Gustafsson Sofia Hedin Lennart Lundwall KG Svensson Madeleine Zerne