Matematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Bedömningsanvisningar. Årskurs

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Matematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Bedömningsanvisningar. Årskurs"

Transkript

1 Ämnesprov, läsår 2013/2014 Matematik Bedömningsanvisningar Årskurs 3 Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds av Skolverket t.o.m

2 Innehåll Allmänt om bedömning... 3 Likvärdig bedömning... 4 Kunskapsprofilen... 4 Blankett för sammanställning på grupp/klassnivå... 5 Bedömning av delproven... 6 Delprov A... 6 Delprov B... 7 Delprov C... 9 Delprov D Delprov E Delprov F Delprov G Bedömningsunderlag till Delprov A Kunskapsprofil Resultat på ämnesprovet Kunskapsprofil Visad förmåga utifrån kunskapskravet Kunskapsprofil Hur går vi vidare Kontaktinformation Upplysningar om det nationella ämnesprovet i matematik för årskurs 3 ges av PRIM-gruppen, Stockholms universitet, Stockholm, fax: , e-post: info@prim-gruppen.se PRIM-gruppen Anette Skytt (provansvarig), tfn: , e-post: anette.skytt@mnd.su.se Heléne Sandström (provutvecklare), tfn: , e-post: helene.sandstrom@mnd.su.se Yvonne Emond (administratör), tfn: , e-post: yvonne.emond@mnd.su.se Astrid Pettersson (projektledare), e-post: astrid.pettersson@mnd.su.se Frågor om PRIM-gruppens insamling Veronica Palmgren, tfn: , e-post: insamling@prim-gruppen.se Skolverket Ansvarig på Skolverket för ämnesprovet i matematik är Maj Götefelt, tfn: , e-post: maj.gotefelt@skolverket.se Frågor om insamlingen via SCB ställs till Skolverket, Karin Nyqvist, tfn: , e-post: karin.nyqvist@skolverket.se Beställning och distribution Frågor om beställning och distribution av proven ställs till Tommy Mobrin, FS ProfLog AB, e-post: tommy.mobrin@fsproflog.se, tfn:

3 Allmänt om bedömning Bedömning av elevernas prestationer sker utifrån kunskapskravet i matematik för årskurs 3. Kunskapskravet är konstruerat utifrån ämnets långsiktiga mål och centrala innehåll. Detta kunskapskrav utgör därför en grund vid konstruktion av uppgifterna i materialet. Följande övergripande mål och riktlinjer ur Lgr 11 är relevanta för de flesta av uppgifterna i provet: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tilltro till sin förmåga. Följande förmågor i kursplanen är relevanta för de flesta av uppgifterna i provet: Genom undervisning i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa matematiska resonemang, använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Ett viktigt inslag för att allsidigt och kvalitativt bedöma elevernas visade kunskaper och kunskapsutveckling i matematik är att analysera hur eleverna arbetar med och behärskar matematik i olika uppgifter och situationer. Har eleven försökt lösa uppgiften? På vilket sätt har eleven arbetat med uppgiften? Vad har eleven förstått och vilka begrepp har eleven kunskaper om och kan använda? I vilken utsträckning har eleven klarat de numeriska beräkningarna? I vilken utsträckning har eleven analyserat, värderat och dragit slutsatser av resultatet? För att kunna svara på ovanstående frågor måste det finnas möjlighet att studera hur eleven resonerar både skriftligt och muntligt. Läraren får ofta genom samtal med eleven, om hur han/hon kommit fram till sitt svar, en tydligare bild av elevens kunskaper i matematik. Underlaget för bedömningen kan därför kompletteras med att läraren ber eleven att muntligt kommentera sina lösningar. Det är viktigt att eleven får möjlighet att reflektera över sina och andras strategier, förklara och argumentera för sina egna lösningsmetoder och lyssna på andras. Eleverna kan arbeta med uppgifter på många olika sätt. De elever som kommit fram till godtagbara svar kan ha använt olika strategier, exempelvis sådana som är beroende av sammanhanget eller mer generella. De som kommit fram till felaktiga resultat kan ha gjort fel som är mer tillfälliga, dvs. de förekommer inte systematiskt i elevernas arbeten utan är av mer slumpmässig karaktär. Det finns dock fel som är systematiska, dvs. de uppträder praktiskt taget konsekvent. Ofta tyder detta på brister i begreppsförståelse. De systematiska felen har en tendens att kvarstå över en mycket lång tid, för vissa elever genom hela 3

4 grundskolan. Det är därför viktigt att dessa elever får adekvat hjälp och ges möjlighet att resonera matematik och därigenom bygga upp utvecklingsbara strategier. Analysen av elevens arbeten på ämnesprovet innebär också en bedömning av vari förtjänsterna och bristerna består. Vilket kunnande visar eleven? Vilka kvaliteter i kunnandet kan särskilt uppmärksammas? Är felen fördelade på olika områden? Tyder felen på att eleven har stora brister inom ett område? Det är viktigt att se helheten i elevens kunnande. Likvärdig bedömning En del i arbetet med likvärdig bedömning består av att lärare använder sig av sambedömning. För att öka bedömningens tillförlitlighet och elevernas rättssäkerhet vid bedömning rekommenderas att elevernas prestationer bedöms tillsammans med en annan lärare i ämnet. Kunskapsprofilen Kunskapsprofilen består av tre delar, Resultat på ämnesprovet, Visad förmåga utifrån kunskapskravet samt Hur går vi vidare. Dessa kan användas för att sammanfatta respektive elevs visade kunskaper i matematik och vad undervisning och lärande ska fokusera på fortsättningsvis för eleven. Vid bedömning av delproven kan elevers arbeten visa olika kvaliteter. Detta kan beskrivas i kunskapsprofilen. Kunskapsprofilens första två sidor Kunskapsprofil Resultat på ämnesprovet är strukturerade i en tabell. Här visas den översta delen av denna tabell. I den första kolumnen i tabellen ovan återfinns förmågor som prövas för delprov A G. I nästa kolumn återfinns kunskapskravet för varje delprov. I den tredje kolumnen ska antecknas om elevens prestationer på delprovet når den gräns som anses motsvara respektive del av kunskapskravet, dvs. den på delprovet så kallade kravnivån. 4

5 Vid ifyllandet av Kunskapsprofil Visad förmåga utifrån kunskapskravet kan du som lärare göra anteckningar gällande elevens visade kunskaper i matematik. Här ska hänsyn tas både till bedömningen av elevens prestationer på ämnesprovet och till övriga bedömningar av elevens kunskaper. I den sista kolumnen anges om elevens samlade prestationer räcker för att eleven ska anses ha visat respektive förmåga utifrån kunskapskravet. De kunskaper som eleven har visat på ämnesprovet är bara en del i den helhetsbedömning som görs av elevens matematikkunskaper. På Kunskapsprofil Hur går vi vidare kan eleven tillsammans med läraren sammanfatta nuläget för elevens lärande i matematik. Här kan framgå vad som går bra och vad undervisningen framöver ska fokusera på. Profilen kan utgöra en del av underlaget vid utvecklingssamtal och den kan sparas för kommande diskussioner om elevens kunskapsutveckling. Den kan också vara ett av underlagen till den skriftliga individuella utvecklingsplanen (IUP). Vår förhoppning är att profilen kan hjälpa till att ge en nyanserad bild av elevens kunskaper i matematik. Blankett för sammanställning av resultat kan också användas som underlag vid resultatrapportering. Kunskapsprofilen finns även digitalt på PRIM-gruppens hemsida: Blankett för sammanställning på grupp/klassnivå Som ett erbjudande finns Blankett för sammanställning av resultat på grupp/klassnivå och Blankett för sammanställning Lärarreflektion. Syftet med dessa blanketter är att vara ett stöd för läraren att få en helhetsbild av elevernas provresultat samt möjlighet att skriva sammanfattande reflektioner t.ex. om den fortsatta undervisningen i matematik. Blankett för sammanställning av resultat kan också användas som underlag vid resultatrapportering. Blanketterna finns digitalt på PRIM-gruppens hemsida: 5

6 Bedömning av delproven Bedömningsanvisningarna för delproven är samlade kring förmågor och delar ur kunskapsområdet som delproven motsvarar. Efter bedömningsanvisningen för respektive delprov presenteras kravnivån för delprovet. Delprov A Delprov A prövar elevens förmåga att kommunicera och resonera matematik muntligt samt att använda matematiska begrepp inom kunskapsområdet Problemlösning. Vid bedömningen av Delprov A ska bedömningsunderlaget sid. 26 användas. Det är elevens individuella prestationer som ska bedömas. Facit Hur många fåglar är det i den stora buren från början? Svar: 12 fåglar i den stora buren, dvs. 4 fåglar i varje mindre bur. Bedömning av hela Delprov A Vid bedömningen av hela Delprov A kan bedömningsunderlaget användas. I bedömningsunderlaget finns fyra olika bedömningskriterier. För att anses ha nått kravnivån på Delprov A ska eleven ha uppfyllt minst två av fyra kriterier varav ett måste vara kommunikation eller resonemang. 6

7 Delprov B Delprov B prövar elevens grundläggande kunskaper i överslagsräkning, huvudräkning i subtraktion och division inom kunskapsområdet Taluppfattning och tals användning samt matematiska likheter inom kunskapsområdet Algebra. Bedömningsanvisningar 1. Minst sex streck korrekt. 2. Minst sex streck korrekt Minst två streck korrekt. Ett streck korrekt. Max 2 p 2 p 7. Minst två streck korrekt. Ett streck korrekt. Max 2 p 2 p 7

8 och och a) 5 b) 7 c) 8 d) 17 e) 2 f) a) 4 b) 3 c) 5 d) 6 e) 200 f) 5 Bedömning av hela Delprov B Elevens prestationer kan anses vara godtagbara i relation till kunskapskravet som delprovet avser att pröva (kravnivå) om eleven uppnått minst 15 poäng av totalt 23 varav minst 4 poäng i uppgift 10 och minst 4 poäng i uppgift 11. 8

9 Delprov C Delprov C prövar elevens grundläggande kunskaper om mönster i talföljder och geometriska mönster inom kunskapsområdet Algebra. Bedömningsanvisningar 1. a) 20, 25, 30 Samtliga tal rätt. b) 300, 200, 100 Samtliga tal rätt. c) 83, 93, 103 Samtliga tal rätt. d) 9, 6, 3 Samtliga tal rätt. 2. a) Eleven har fortsatt mönstret korrekt. En lösning kan anses godtagbar även om eleven gjort ett smärre fel. Se elevarbete 1 2. b) Eleven har fortsatt mönstret korrekt. En lösning kan anses godtagbar även om eleven gjort ett smärre fel eller om eleven har fortsatt mönstret som en sekvens. Se elevarbete 3. c) Eleven har fortsatt mönstret korrekt. En lösning kan anses godtagbar även om eleven gjort ett smärre fel. Se elevarbete Eleven har ritat figur 4 korrekt. En lösning kan anses godtagbar även om figur 4 är placerad felaktigt i rutorna eller om rutorna inte är ifyllda. Se elevarbete a) Alla ingående tal måste vara korrekta. En lösning kan anses godtagbar även om eleven gjort ett smärre fel. Se elevarbete 7. b) En godtagbar beskrivning som visar att eleven förstår mönstret för talet i cirkeln. Se elevarbete

10 5. a) Båda talen korrekta. b) 11 4 Båda talen korrekta. c) 11 5, 4 Alla tre tal korrekta. Bedömning av hela Delprov C Elevens prestationer kan anses vara godtagbara i relation till kunskapskravet som delprovet avser att pröva (kravnivå) om eleven uppnått minst 8 poäng av totalt 13. Exempel på elevarbeten till Delprov C Uppgift 2a Elevarbete 1 godtagbar lösning (). Lösningen är godtagbar även om eleven inte fyllt i mönstret. Elevarbete 2 godtagbar lösning (). Lösningen är godtagbar även om eleven felaktigt har tre i stället för fyra rutor mellan mönsterdelen. Uppgift 2b Elevarbete 3 godtagbar lösning (). Lösningen är godtagbar även om eleven upprepat mönstret som en sekvens. 10

11 Uppgift 2c Elevarbete 4 godtagbar lösning (). Lösningen är godtagbar även om eleven utelämnat den allra sista biten av mönstret. Elevarbete 5 ej godtagbar lösning (0 p). Lösningen är ej godtagbar eftersom eleven påbörjar nästa mönsterdel i den föregående. Uppgift 3 Elevarbete 6 godtagbar lösning (). Lösningen är godtagbar även om rutorna inte är ifyllda eller placerade på rätt plats. Uppgift 4a Elevarbete 7 godtagbar lösning (). Lösningen är godtagbar även om placeringen av två tal är en annan. 11

12 Uppgift 4b Elevarbete 8 godtagbar lösning (). Eleven visar hur han/hon kommit fram till talet i mitten genom att addera talen runt om. Elevarbete 9 godtagbar lösning (). Eleven visar hur han/hon kommit fram till talet i mitten genom att addera talet i föregående cirkel med 3. Elevarbete 10 ej godtagbar lösning (0 p). Elevarbetet är ej godtagbart eftersom eleven inte visar mönstret. Elevarbete 11 ej godtagbar lösning (0 p). Elevarbetet är ej godtagbart eftersom eleven inte visar hur hon/han räknar. 12

13 Delprov D Delprov D prövar elevens grundläggande kunskaper om positionssystemet och enkla problem inom kunskapsområdet Taluppfattning och tals användning. I delprovet har miniräknare varit tillåten. Med en godtagbar strategi menas att eleven får visa med olika uttrycksformer hur hon/han kommer fram till sin lösning med ord, bilder och/eller symboler. Det kan också vara att eleven visar hur han/hon trycker på miniräknaren. Efter bedömningsanvisningen finns elevarbeten som visar på olika strategier. Bedömningsanvisningar 1. a) Samtliga rutor korrekt ifyllda. 5 = b) Samtliga rutor korrekt ifyllda. 50 = c) Samtliga rutor korrekt ifyllda. 500 = 2. a) Samtliga rutor korrekt ifyllda. 4 = b) Samtliga rutor korrekt ifyllda. 400 = c) Samtliga rutor korrekt ifyllda. 40 = 3. a) Samtliga rutor korrekt ifyllda = b) Samtliga rutor korrekt ifyllda = 4. a) Samtliga rutor korrekt ifyllda. 300 = b) Samtliga rutor korrekt ifyllda. 30 = 13

14 5. a) 231 b) 105 c) 420 d) 756 Godtagbart även om följdfel, dvs. eleven har summerat korrekt, men utgått från en felaktig poängsumma från uppgift a, b och/eller c. 6. a) 350 eller 250 (bladlöss) beroende på om eleven utgått från sju respektive fem dagar. Godtagbar strategi. b) 700 eller 500 (bladlöss) beroende på om eleven utgått från sju respektive fem dagar i uppgift a. Godtagbart även om följdfel, dvs. eleven har beräknat korrekt, men utgått från ett felaktigt antal från uppgift a. Godtagbar strategi (blad) Godtagbar strategi. Bedömning av hela Delprov D Elevens prestationer kan anses vara godtagbara i relation till kunskapskravet som delprovet avser att pröva (kravnivå) om eleven uppnått minst 14 poäng av totalt 20. Exempel på elevarbeten till Delprov D Här följer exempel på elevarbeten där elever använder olika strategier. Uppgift 6a b, 7 Godtagbar strategi med godtagbart svar (2 p). Eleven visar sin strategi med symboler. Godtagbar strategi med godtagbart svar (2 p). Eleven visar sin strategi med både ord och symboler. 14

15 Godtagbar strategi med korrekt svar (2 p). Eleven visar sin strategi med en bild. Elevarbetet visar inte hela lösningen men med tanke på svaret inser eleven troligtvis att det behövs tio blad till. Godtagbar strategi med godtagbart svar (2 p för respektive uppgift). Eleven väljer miniräknare som strategi för samtliga uppgifter och visar hur han/hon tryckt på miniräknaren. 15

16 Delprov E Delprov E prövar elevens grundläggande kunskaper om att mäta, jämföra och uppskatta längd inom kunskapsområdet Geometri samt proportionella samband inom kunskapsområdet Samband och förändring. Bedömningsanvisningar 1. B, A, D, C, E En lösning kan anses godtagbar även om eleven börjat med det längsta repet (E, C, D, A, B) (cm) eller motsvarande. Godtagbar metod. Se elevarbete Godtagbart ritad pinne som är ungefär dubbelt så lång. 4. Godtagbart markerad vattennivå vid tredje graderingen från botten (m) Godtagbar metod och/eller resonemang. Se elevarbete Blomma 5 (cm) Pinne 6 (cm) Håv 8 (cm) Förstoringsglas 4 (cm) Svar inom intervallet +- 0,3 (cm) är godtagbart. Max 4 p 7. a) 7 (cm) b) 9 (cm) Bedömning av hela Delprov E Elevens prestationer kan anses vara godtagbara i relation till kunskapskravet som delprovet avser att pröva (kravnivå) om eleven uppnått minst 8 poäng av totalt

17 Exempel på elevarbeten till Delprov E Uppgift 2 Elevarbete 1 godtagbar metod med godtagbart svar (2 p). Eleven visar förståelse för mätandets idé genom att upprepa Novas längd intill granen. Elevarbete 2 godtagbar metod med godtagbart svar (2 p). Eleven beskriver sin metod när han/hon förklarar att Nova får plats ett antal gånger i trädet. Elevarbete 3 godtagbar metod men ej godtagbart svar (). Eleven visar förståelse för mätandets idé men använder Novas längd endast tre gånger. Elevarbete 4 ej godtagbar metod men godtagbart svar (). Eleven visar ingen matematisk metod. 17

18 Uppgift 5 Elevarbete 5 godtagbar metod och resonemang med korrekt svar (2 p). Eleven resonerar sig fram till sin lösning. Elevarbete 6 godtagbar metod och resonemang med korrekt svar (2 p). Eleven visar resonemang på ett matematiskt sätt. Elevarbete 7 godtagbar metod och resonemang utan svar (). Eleven beskriver sin metod och ett visst resonemang framgår. Elevarbete 8 godtagbar metod men ej korrekt svar (). Eleven visar en metod men drar inte korrekt slutsats utifrån sin metod. 18

19 Delprov F Delprov F prövar elevens grundläggande kunskaper om symmetri inom kunskapsområdet Geometri samt att välja och använda skriftliga räknemetoder inom kunskapsområdet Taluppfattning och tals användning. Bedömningsanvisningar 1. a) Symmetrilinjen godtagbart ritad. b) Symmetrilinjen godtagbart ritad. c) Symmetrilinjen godtagbart ritad. 2. Skylten ritad på ett godtagbart sätt. Godtagbart även om skylten ej är färglagd. Se elevarbete grön, blå, gul, röd Samtliga kulor korrekt färglagda. 4. Andra lövet från vänster inringat Godtagbar skriftlig räknemetod Godtagbar skriftlig räknemetod Godtagbar skriftlig räknemetod Godtagbar skriftlig räknemetod Godtagbar skriftlig räknemetod Godtagbar skriftlig räknemetod. Bedömning av hela Delprov F Elevens prestationer kan anses vara godtagbara i relation till kunskapskravet som delprovet avser att pröva (kravnivå) om eleven uppnått minst 1oäng av totalt 18 varav minst 7 poäng i uppgift

20 Exempel på elevarbeten till Delprov F Uppgift 2 Elevarbete 1 godtagbart ritad (). Eleven visar förståelse för symmetri även om den ritade delen är lite för stor. Skriftliga räknemetoder Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalområdet (Se Lgr 11 sid. 67.) För att kunna välja och använda lämplig metod för situationen behöver de yngre eleverna också kunskaper om centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, [ ] vid beräkningar med skriftliga metoder [ ] samt metodernas användning i olika situationer. Med centrala metoder avser kursplanen utvecklingsbara metoder, det vill säga metoder som är effektiva i den givna situationen, men samtidigt så generella att de är användbara i nya situationer. (Se Kommentarmaterial till kursplanen i matematik, sid. 15.) Det finns en mängd olika skriftliga räknemetoder som benämns olika. Här följer exempel på elevarbeten där elever använder några av dessa skriftliga räknemetoder. Några av dem leder till godtagbara svar och några gör det inte. Om en elev enbart tecknar uppgiften bedömer vi att det inte är en skriftlig räknemetod. Uppgift 6 10 Ej godtagbar skriftlig räknemetod men korrekt svar () Eleven tecknar talet utan att visa en skriftlig räknemetod. Talsortsvis beräkning Ej godtagbar skriftlig räknemetod eller korrekt svar (0 p) Eleven drar streck mellan tiotalen och entalen utan att visa en skriftlig räknemetod. 20

21 Godtagbar skriftlig räknemetod och korrekt svar (2 p) Den skriftliga räknemetoden får anses godtagbar även om eleven har använt likhetstecknet felaktigt. Godtagbar skriftlig räknemetod men ej korrekt svar (1p) Här använder eleven talsortsvis beräkning men visar på en vanlig missuppfattning att ta störst först. Standardalgoritm Godtagbar skriftlig räknemetod men ej korrekt svar () Eleven använder en godtagbar metod men gör ett räknefel på tiotalen. Godtagbar skriftlig räknemetod och godtagbart svar (2 p) Eleven använder en godtagbar metod men gör ett avskrivningsfel på svarsraden. Ej godtagbar skriftlig räknemetod eller korrekt svar (0 p) Eleven skriver tiotalssiffran på rätt plats i tiotalsraden men värderar den som hundratal. 21

22 Ej godtagbar skriftlig räknemetod eller korrekt svar (0 p) Elevens lösning visar på en vanlig missuppfattning att ta störst först. Godtagbar skriftlig metod och godtagbart svar (2 p) Eleven använder en godtagbar metod men gör ett avskrivningsfel. Detta förenklar inte beräkningen för eleven och svaret får anses godtagbart. Stegvis beräkning Godtagbar skriftlig räknemetod och korrekt svar (2 p) Eleven utgår från 136 och delar upp den andra termen i tiotal och ental. Godtagbar skriftlig räknemetod och korrekt svar (2 p) Eleven utgår från talet 67 och delar upp den andra termen i tiotal och ental. Ej godtagbar skriftlig räknemetod men korrekt svar () Eleven visar en stegvis beräkning från 188 till 79 på tallinjen. I den givna situationen är dock metoden ej effektiv. Fast differens Godtagbar skriftlig räknemetod och korrekt svar (2 p) Eleven använder fast differens genom att subtrahera sju från båda termerna. 22

23 Delprov G Delprov G prövar elevens grundläggande kunskaper i huvudräkning i kontext och förståelse för räknesätten inom kunskapsområdet Taluppfattning och tals användning. Bedömningsanvisningar 1. a) 18 (poäng) b) 25 (poäng) c) 7 (poäng) Godtagbart även om följdfel, dvs. eleven har beräknat skillnaden korrekt, men utgått från en felaktig poängsumma från uppgift a och/eller b. 2. Stubbe 3. Blomma 4. Alternativa svar: skräp, mossa, blomma stubbe, skräp, sten djur, mossa, sten djur, blomma, pinne stubbe, stubbe, blomma (djur, skräp, stubbe) Godtagbar lösning som ger 2 poäng: En räknehändelse som beskriver uttrycket och som antingen avslutas med en fråga eller ett svar. Godtagbar lösning som ger oäng: En räknehändelse som beskriver uttrycket men ingen fråga eller svar finns med. En räknehändelse som visar en riktig tankegång men enbart delar av uttrycket finns med. Se elevarbete 1 3. Godtagbar lösning som ger 2 poäng: En räknehändelse som beskriver uttrycket och som antingen avslutas med en fråga eller ett svar. Godtagbar lösning som ger oäng: En räknehändelse som beskriver uttrycket men ingen fråga eller svar finns med. En räknehändelse som visar en riktig tankegång men enbart delar av uttrycket finns med. Se elevarbete 4 6. Max 2 p 2 p Max 2 p 2 p 23

24 Bedömning av hela Delprov G Elevens prestationer kan anses vara godtagbara i relation till kunskapskravet som delprovet avser att pröva (kravnivå) om eleven uppnått minst 7 poäng av totalt 11. Exempel på elevarbeten till Delprov G Uppgift 6. (17 12 = 5) Elevarbete 1 godtagbar lösning (2 p). Eleven beskriver hela uttrycket där svaret anges. Elevarbetet visar subtraktion som en minskning (ta bort). Elevarbete 2 godtagbar lösning (2 p). Eleven beskriver hela uttrycket som avslutas med en fråga. Elevarbetet visar subtraktion som en jämförelse (skillnad). Elevarbete 3 godtagbar lösning (). Eleven beskriver delar av uttrycket där ingen fråga eller svar finns med. 24

25 Uppgift 7. ( 15 3 = 5 ) Elevarbete 4 godtagbar lösning (2 p). Eleven beskriver hela uttrycket där svaret anges. Nämnaren i uttrycket ersätts av jag och 2 killar. Elevarbetet visar en delningsdivision. Elevarbete 5 godtagbar lösning (2 p). Eleven beskriver hela uttrycket som avslutas med en fråga. Elevarbetet visar en innehållsdivison. Elevarbete 6 ej godtagbar lösning (0 p). Eleven använder alla tal i uttrycket men räknehändelsen beskriver uttrycket

26 Bedömningsunderlag till Delprov A Matematik 2014 Elevens namn Elevens namn Elevens namn Elevens namn Bedömningskriterier Kommunikationsförmåga Deltar aktivt i samtalet. 26 Problemlösningsförmåga Tolkar muntlig och skriftlig information och/eller rimligheten i resultatet. Resonemangsförmåga För och följer enkla resonemang kring problemet. Begreppsförmåga Visar kunskap om olika begrepp i uppgiften, t.ex. fler, färre, jämnt antal, lika många. Kopieringsunderlag

27 Kunskapsprofil Resultat på ämnesprovet Här fylls i om eleven nått kravnivån på delproven. N = nått kravnivån, EN = ej nått kravnivån. Matematik 2014 Elevens namn: Förmågor som prövas Kunskapskrav Uppnått kravnivån (N eller EN) 27 Delprov A formulera och lösa problem använda och analysera matematiska begrepp föra och följa matematiska resonemang använda matematikens uttrycksformer för att kommunicera. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen resultatets rimlighet. Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra. Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation [ ]. Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan föra och följa matematiska resonemang [ ] genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet. Kravnivå, minst 2 av totalt 4 kriterier uppfyllda varav ett måste vara kommunikation eller resonemang. Delprov B använda och analysera matematiska begrepp välja och använda lämpliga matematiska metoder. Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation [ ]. Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0 20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt. Kravnivå 15/23 varav minst 4 poäng i huvudräkning inom vardera räknesätt. Kopieringsunderlag

28 Matematik 2014 Delprov C använda och analysera matematiska begrepp välja och använda lämpliga matematiska metoder föra och följa matematiska resonemang använda matematikens uttrycksformer för att kommunicera. Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om [ ] geometriska mönster och mönster i talföljder [ ]. Eleven kan beskriva [ ] tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder [ ] bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Kravnivå 8/13 28 Delprov D formulera och lösa problem använda och analysera matematiska begrepp välja och använda lämpliga matematiska metoder använda matematikens uttrycksformer för att kommunicera. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation [ ]. Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat. Eleven kan beskriva [ ] tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder [ ] bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Kravnivå 14/20 Delprov E använda och analysera matematiska begrepp välja och använda lämpliga matematiska metoder föra och följa matematiska resonemang använda matematikens uttrycksformer för att kommunicera. Eleven kan använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer. Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder [ ]. Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet [ ]. Eleven kan beskriva [ ] tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder [ ] bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Kravnivå 8/13 Kopieringsunderlag

29 Matematik 2014 Delprov F använda och analysera matematiska begrepp välja och använda lämpliga matematiska metoder använda matematikens uttrycksformer för att kommunicera. Eleven kan använda grundläggande geometriska begrepp [ ]. Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat. Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet Kravnivå 11/18 varav minst 7 poäng i uppgifterna med skriftliga räknemetoder. 29 Delprov G använda och analysera matematiska begrepp välja och använda lämpliga matematiska metoder använda matematikens uttrycksformer för att kommunicera. Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar [ ]. Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet Eleven kan beskriva [ ] tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder [ ] bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Kravnivå 7/11 Kopieringsunderlag

30 Kunskapsprofil Visad förmåga utifrån kunskapskravet Sammanfatta på den här sidan elevens visade förmåga utifrån kunskapskravet i Lgr11 Matematik 2014 Elevens namn: Eleven har visat sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. (Delprov A, D) Lärarens kommentarer (Bedömning av Äp 3 + elevens övriga prestationer) Visad förmåga (JA eller NEJ) använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. (Delprov A, B, C, D, E, F, G) 30 välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. (Delprov B, C, D, E, F, G) föra och följa matematiska resonemang. (Delprov A, C, E) använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. (Delprov A, C, D, E, F, G) Kopieringsunderlag

31 Kunskapsprofil Hur går vi vidare Elevens namn: Matematik 2014 Elevens kommentarer Attityd till ämnet (Självbedömning, ansvar, tilltro till den egna förmågan ) Lärarens kommentarer Det här går bra 31 Det här behöver vi öva mer på Hur går vi vidare Kopieringsunderlag

32 Skolverket

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar. Årskurs

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar. Årskurs Ämnesprov, läsår 2014/2015 Matematik Bedömningsanvisningar Årskurs 3 Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Kunskapsprofil Resultat på ämnesprovet

Kunskapsprofil Resultat på ämnesprovet Kunskapsprofil Resultat på ämnesprovet Här fylls i om eleven nått kravnivån på delproven. N = nått kravnivån, EN = ej nått kravnivån. Elevens namn: Förmågor som prövas Kunskapskrav Uppnått kravnivån (N

Läs mer

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar. Årskurs

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar. Årskurs Ämnesprov, läsår 2014/2015 Matematik Bedömningsanvisningar Årskurs 3 Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Bedömningsexempel Matematik årskurs 3

Bedömningsexempel Matematik årskurs 3 Bedömningsexempel Matematik årskurs 3 Innehåll Inledning... 3 Bedömning... 3 Exempeluppgifter i årskurs 3, 2010... 5 Skriftliga räknemetoder... 5 Huvudräkning, multiplikation och division... 7 Likheter,

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta LPP Matematik räknesätten År 2 Beskrivning av arbetet Addition och subtraktion 0 200 - med utelämnat tal - algebra - med omgruppering och tiotalsövergång Addition och subtraktion med hela 100-tal Se likheter

Läs mer

Arbetsområde: Från pinnar till tal

Arbetsområde: Från pinnar till tal Arbetsområde: Från pinnar till tal Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:

Läs mer

Ämnesprovet i matematik årskurs 3, 2017

Ämnesprovet i matematik årskurs 3, 2017 Ämnesprovet i matematik årskurs 3, 2017 PRIM-gruppen, Stockholms universitet Heléne Sandström Inledning Syftet med de nationella proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och att ge underlag

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Lokal pedagogisk planering

Lokal pedagogisk planering Lokal pedagogisk planering RO/Skola: Rebbelberga skola Arbetsområde: Taluppfattning Ämne: Matematik Termin/År: ht 2013 Årskurs: 1 Ämnets syfte enligt grundskolans kursplan: Genom undervisningen i ämnet

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Det nationella provet i årskurs 3 genomfördes första gången våren 2009

Det nationella provet i årskurs 3 genomfördes första gången våren 2009 Anette Skytt Hur gick det 2010? Ämnesprov i matematik för årskurs 3 Ämnesprovet i matematik för årskurs 3 har nu genomförts under tre år. Här redovisas några av de resultat som framkommit liksom några

Läs mer

Matematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs

Matematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs Ämnesprov, läsår 2013/2014 Matematik Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E Årskurs 6 Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta

Läs mer

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg Grundläggande matematik II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg TentamensKod:

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Tema: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

Delprov G: Skriftliga räknemetoder

Delprov G: Skriftliga räknemetoder Delprov G: Skriftliga räknemetoder Nedan finns instruktioner för genomförandet av Delprov G, som handlar om skriftliga räknemetoder. Eleverna ska arbeta individuellt med uppgifterna, och de ska inte ha

Läs mer

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Kunskapskrav och nationella prov i matematik

Kunskapskrav och nationella prov i matematik Kunskapskrav och nationella prov i matematik Luleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson Disposition PRIM-gruppens uppdrag Bedömning Lgr 11 och matematik Det nationella provsystemet PRIM-gruppens

Läs mer

Ämnesprovet i årskurs 3 ska fylla flera syften. Det ska dels vara ett stöd

Ämnesprovet i årskurs 3 ska fylla flera syften. Det ska dels vara ett stöd Astrid Pettersson & Anette Skytt Hur gick det? Ämnesprov i matematik för årskurs 3, 2009 Under våren 2009 genomfördes för första gången nationella ämnesprov i matematik och svenska för årskurs 3. Eftersom

Läs mer

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs Ämnesprov, läsår 2014/2015 Matematik Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E Årskurs 6 Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Centralt innehåll. I årskurs 1.3 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många?

a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många? 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? Exempel a) 1 2 b) 4 5 a) b) c) c) 6 7 3. Hur många? 4. Beräkna. Exempel 1 + 2 = 3 a) 3 + 1 = 4 a) 4 b) 5 b) 4 + 2 = 6 c) 3 + 3 = 6 c) 3 d) 2 GILLA

Läs mer

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK 5.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs. Delprov B och Delprov C

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs. Delprov B och Delprov C Ämnesprov, läsår 2012/2013 Matematik Bedömningsanvisningar Delprov B och Delprov C Årskurs 9 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Bedömning för lärande i matematik

Bedömning för lärande i matematik Bedömning för lärande i matematik Vilka har arbeta med materialet Varför ser det ut som det gör När och hur kan du som lärare använda materialet Katarina Kjellström PRIM-gruppen Vilka har deltagit i arbetet

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs. Delprov D

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs. Delprov D Ämnesprov, läsår 2012/2013 Matematik Bedömningsanvisningar Delprov D Årskurs 9 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Tema: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs. Delprov B och Delprov C

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs. Delprov B och Delprov C Ämnesprov, läsår 2012/2013 Matematik Bedömningsanvisningar Delprov B och Delprov C Årskurs 9 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda

Läs mer

Observationsschema Problemlösningsförmåga

Observationsschema Problemlösningsförmåga Observationsschema Problemlösningsförmåga Klass: Elevens namn Kan formulera räknehändelser i addition/ subtraktion/multiplikation/division. Läser och visar förståelse för matematiska problem. Kan överföra

Läs mer

Förslag den 25 september Matematik

Förslag den 25 september Matematik Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Lokal studieplan matematik åk 1-3 Lokal studieplan matematik åk 1-3 Kunskaps område Taluppfat tning och tals användni ng Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment Åk1 Moment Åk2 Moment Åk3 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen

Läs mer

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1 Matematik med didaktisk inriktning för grundlärare i förskoleklass och grundskolans a rskurs 1-3, III, VT18 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1 Ladokkod:

Läs mer

Dagens innehåll 2014-10-27. Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt

Dagens innehåll 2014-10-27. Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt Bedömning för lärande i matematik Mullsjö 16 juni 2014 Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt PRIM-gruppen Dagens innehåll Vad är syftet med detta bedömningsstöd Vilka har arbeta med materialet

Läs mer

Exempel på uppgifter från års ämnesprov i matematik för årskurs 3

Exempel på uppgifter från års ämnesprov i matematik för årskurs 3 Exempel på uppgifter från 2010 2014 års ämnesprov i matematik för årskurs 3 Innehåll Inledning... 5 Skriftliga räknemetoder... 6 Huvudräkning... 8 Udda tal och positionssystemet... 11 Likheter, tallinjen

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte i årskurs 3

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte i årskurs 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! matte i årskurs 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man i den svenska skolan

Läs mer

Kursplanen i ämnet matematik

Kursplanen i ämnet matematik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet matematik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Nationella provet i matematik årskurs 3, 2018

Nationella provet i matematik årskurs 3, 2018 Nationella provet i matematik årskurs 3, 2018 PRIM-gruppen, Stockholms universitet Erica Aldenius, Heléne Sandström och Marie Thisted Inledning Syftet med de nationella proven är att stödja en likvärdig

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

2015-03-11. Kunskapskrav. Materialet består av flera olika komponenter.

2015-03-11. Kunskapskrav. Materialet består av flera olika komponenter. Bedömning för lärande i matematik Dagens innehåll Biennette i Malmö 15 mars 2015 Katarina Kjellström Olika bedömningsstöd i matematik Vad är syftet med bedömningsstödet för åk 1-9 Vilka har arbeta med

Läs mer

De nationella proven i matematik i årskurs 3 utgår främst från kunskapskravet

De nationella proven i matematik i årskurs 3 utgår främst från kunskapskravet Erica Aldenius, Yvonne Franzon & Jonas Johansson Elevers skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion I de insamlingar av elevlösningar och resultat på nationella prov som PRIMgruppen regelbundet

Läs mer

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p 11GF20 MaI Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 0,5 hp Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 18-05-22 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng

Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT17 Provmoment: Tentamen Matematik, 4 hp, tillfälle 1 Ladokkod: TE01 Tentamen ges fo r: Studenter

Läs mer

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2010 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2010 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2016-06-30. Vid

Läs mer

Ladokkod: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Ladokkod: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel 11GF20 MaI Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 0,5 hp Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 16-05-13 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Matematik. Ämnesprov, läsår 2015/2016. Bedömningsanvisningar 1. Årskurs

Matematik. Ämnesprov, läsår 2015/2016. Bedömningsanvisningar 1. Årskurs Ämnesprov, läsår 2015/2016 Matematik Bedömningsanvisningar 1 Årskurs 6 Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Ämnesprovet i matematik årskurs 3, 2016

Ämnesprovet i matematik årskurs 3, 2016 Ämnesprovet i matematik årskurs 3, 2016 PRIM- gruppen, Stockholms universitet Erica Aldenius, Heléne Sandström Inledning Syftet med de nationella proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Exempel på uppgifter från års ämnesprov i matematik för årskurs 3

Exempel på uppgifter från års ämnesprov i matematik för årskurs 3 Exempel på uppgifter från 2010 2013 års ämnesprov i matematik för årskurs 3 2 Innehåll Inledning... 5 Skriftliga räknemetoder... 6 Huvudräkning, multiplikation och division... 8 Huvudräkning, addition

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad. Ma F-3 I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 5 hp Studenter i lärarprogrammet Ma F-3 I (11F322) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 15-04-29 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Provbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A. Totalpoäng Minst 37 poäng Minst 59 poäng Minst 77 poäng Minst 95 poäng Minst 106 poäng

Provbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A. Totalpoäng Minst 37 poäng Minst 59 poäng Minst 77 poäng Minst 95 poäng Minst 106 poäng Ämnesprovet i matematik i årskurs 6, 2015 Astrid Pettersson och Marie Thisted PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Konstruktionen av de nationella proven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att

Läs mer

Hjälpmedel: Miniräknare, skrivmateriel (ex. linjal, gradskiva, passare) och Lgr 11

Hjälpmedel: Miniräknare, skrivmateriel (ex. linjal, gradskiva, passare) och Lgr 11 Matematik och matematikdidaktik för 7,5 högskolepoäng grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 7.5 hp VT17 Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik,

Läs mer

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs Ämnesprov, läsår 2014/2015 Matematik Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E Årskurs 6 Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta

Läs mer

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning

Läs mer

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod: SMID Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 3hp Studenter i inriktningen GSME 22,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 12-08-30 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer

Nationella diagnosmaterial för skolår 2 och 7

Nationella diagnosmaterial för skolår 2 och 7 Nationella diagnosmaterial för skolår 2 och 7 Astrid Pettersson I mars 1996 skickades Skolverkets diagnostiska material ut till skolorna. Här beskrivs syfte, innehåll och hur man kan använda materialen

Läs mer

Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

Pedagogisk planering aritmetik (räkning) Pedagogisk planering aritmetik (räkning) Vi kommer att arbeta med de fyra räknesätten i matematik. Syfte (ur Skolverkets kursplan) Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med att utveckla följande

Läs mer

Matematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs

Matematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs Ämnesprov, läsår 2013/2014 Matematik Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E Årskurs 6 Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta

Läs mer

Ladokkod: Studenter i lärarprogrammet GF 11GF20 vt17 tillfälle 1 och vt16 tillfälle 4

Ladokkod: Studenter i lärarprogrammet GF 11GF20 vt17 tillfälle 1 och vt16 tillfälle 4 11GF20 MaI Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 0,5 hp 15 högskolepoäng Studenter i lärarprogrammet GF 11GF20 vt17 tillfälle 1 och vt16 tillfälle 4 TentamensKod: Tentamensdatum: 17-05-12 Tid:

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet

Läs mer

Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11

Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11 Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11 Tydlig och medveten matematikundervisning Mera 4A Mera Favmoatremiattik 4A Favmoatremiattik En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning

Läs mer

Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan

Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan F-6 skola med 340 elever Rektorer på matematikkonferens Tre rektorer från Linköpings kommun, Gunilla Norden, Anna Samuelsson och Madeleine Zerne Rektorskonferens

Läs mer

Kursplan Grundläggande matematik

Kursplan Grundläggande matematik 2012-12-06 Kursplan Grundläggande matematik Grundläggande matematik innehåller tre delkurser, sammanlagt 600 poäng: 1. Delkurs 1 (200 poäng) GRNMATu, motsvarande grundskolan upp till årskurs 6 2. Delkurs

Läs mer

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del C ÅRSKURS

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del C ÅRSKURS ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2018-06-30. Vid

Läs mer

48 p G: 29 p VG: 38 p

48 p G: 29 p VG: 38 p 11F322 MaI Provmoment: Matematik 5 hp Ladokkod: Tentamen ges för: Studenter i lärarprogrammet F-3 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 16-05-31 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

15 högskolepoäng. Grundläggande matematik fo r la rare med inriktning mot arbete i fo rskoleklass och grund-skolans a rskurs 1-3, 15 hp VT17

15 högskolepoäng. Grundläggande matematik fo r la rare med inriktning mot arbete i fo rskoleklass och grund-skolans a rskurs 1-3, 15 hp VT17 Grundläggande matematik fo r la rare med inriktning mot arbete i fo rskoleklass och grund-skolans a rskurs 1-3, 15 hp VT17 Provmoment: Tentamen Matematik, 5 hp, tillfälle 1 Ladokkod: TE01 Tentamen ges

Läs mer

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor

Läs mer

Innehåll. Inledning... 3

Innehåll. Inledning... 3 Innehåll Inledning... 3 Bedömningsanvisningar... 3 Allmänna bedömningsanvisningar... 3 Bedömningsanvisningar Delprov B... 4 Bedömningsanvisningar Delprov C... 16 Provbetyg... 29 Kopieringsunderlag för

Läs mer

Matematik. Ämnesprov, läsår 2015/2016. Lärarinformation. Årskurs

Matematik. Ämnesprov, läsår 2015/2016. Lärarinformation. Årskurs Ämnesprov, läsår 2015/2016 Matematik Lärarinformation Årskurs 3 Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds av Skolverket

Läs mer

Del B, C och D samt gruppuppgifter

Del B, C och D samt gruppuppgifter Del A: Du och matematiken Information om Del A Beskrivning: I Del A ska eleverna bedöma hur säkra de känner sig i vissa situationer då de ska använda matematik. Det är en fördel att börja med Del A innan

Läs mer

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin lad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper

Läs mer

Matematik. Kursprov, höstterminen Bedömningsanvisningar. För samtliga skriftliga delprov

Matematik. Kursprov, höstterminen Bedömningsanvisningar. För samtliga skriftliga delprov Kursprov, höstterminen 2016 Matematik Bedömningsanvisningar För samtliga skriftliga delprov 1c Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen.

Läs mer

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 4-6 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera och lösa

Läs mer

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2010 ÄMNESPROV. Delprov B ÅRSKURS

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2010 ÄMNESPROV. Delprov B ÅRSKURS ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2016-06-30. Vid

Läs mer

Inledning...4. Bedömningsanvisningar...4 Allmänna bedömningsanvisningar...4 Bedömningsanvisningar Delprov B...5 Bedömningsanvisningar Delprov C...

Inledning...4. Bedömningsanvisningar...4 Allmänna bedömningsanvisningar...4 Bedömningsanvisningar Delprov B...5 Bedömningsanvisningar Delprov C... Innehåll Inledning...4 Bedömningsanvisningar...4 Allmänna bedömningsanvisningar...4 Bedömningsanvisningar Delprov B...5 Bedömningsanvisningar Delprov C...24 Provbetyg...40 Kravgränser...40 Kopieringsunderlag

Läs mer

Matematik. Kursprov, höstterminen Bedömningsanvisningar. För samtliga skriftliga delprov

Matematik. Kursprov, höstterminen Bedömningsanvisningar. För samtliga skriftliga delprov Kursprov, höstterminen 2016 Matematik Bedömningsanvisningar För samtliga skriftliga delprov 1a Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen.

Läs mer

Inledning...5. Bedömningsanvisningar...5 Allmänna bedömningsanvisningar...5 Bedömningsanvisningar Delprov B...6 Bedömningsanvisningar Delprov C...

Inledning...5. Bedömningsanvisningar...5 Allmänna bedömningsanvisningar...5 Bedömningsanvisningar Delprov B...6 Bedömningsanvisningar Delprov C... Innehåll Inledning...5 Bedömningsanvisningar...5 Allmänna bedömningsanvisningar...5 Bedömningsanvisningar Delprov B...6 Bedömningsanvisningar Delprov C...20 Provbetyg...37 Kopieringsunderlag för resultatsammanställning...38

Läs mer

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik prövning grundläggande matematik Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer.

Läs mer

PRIM-gruppen har på uppdrag av Skolverket utarbetat ett webbaserat

PRIM-gruppen har på uppdrag av Skolverket utarbetat ett webbaserat Katarina Kjellström Ett bedömningsstöd för grundskolans matematiklärare På Skolverkets webbplats finns nu ett fritt tillgängligt bedömnings stöd. Artikel författaren har deltagit i arbetet med att ta fram

Läs mer

Gunnar Hyltegren. Ämnet matematik 2011 i grundskolan

Gunnar Hyltegren. Ämnet matematik 2011 i grundskolan Ämnet matematik 2011 i grundskolan Förmågor som skall utvecklas i matematik 2011 - gr Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga

Läs mer

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte Matematik Syfte Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer och har utvecklats ur människans praktiska behov och naturliga nyfikenhet. Matematiken är kreativ och problemlösande

Läs mer

Luleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson

Luleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson Kunskapskrav och nationella prov i matematik Luleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson Disposition PRIM-gruppens uppdrag Bedömning Lgr 11 och matematik Det nationella provsystemet PRIM-gruppens

Läs mer

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med

Läs mer

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband. MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Vilken kursplanskompetens behöver rektor?

Vilken kursplanskompetens behöver rektor? Vilken kursplanskompetens behöver rektor? Vad ville ni rektorer att vi skulle ta upp? Ur utvärderingen Fördjupning av kursplanerna i matematik - bra om vi ligger steget före Kursplanens olika delar - förståelse

Läs mer

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. Matematik Kurskod: SGRMAT7 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska en som sådan.

Läs mer

2014-09-26. Dagens innehåll. Syftet med materialet är att. Bedömning för lärande i matematik. Katarina Kjellström

2014-09-26. Dagens innehåll. Syftet med materialet är att. Bedömning för lärande i matematik. Katarina Kjellström Bedömning för lärande i matematik Växjö 18 september 2014 Katarina Kjellström PRIM-gruppen Dagens innehåll Vad är syftet med detta bedömningsstöd Vilka har arbeta med materialet Varför ser det ut som det

Läs mer

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll. ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 1(5) Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll Eleven kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk,

Läs mer

Ämnesprovet i matematik i årskurs 6, 2015/2016

Ämnesprovet i matematik i årskurs 6, 2015/2016 Ämnesprovet i matematik i årskurs 6, 2015/2016 Anette Nydahl och Inger Ridderlind PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning I denna rapport redovisas resultat från PRIM-gruppens insamling av lärarnas

Läs mer

Anette Nydahl och Inger Ridderlind PRIM-gruppen, Stockholms universitet

Anette Nydahl och Inger Ridderlind PRIM-gruppen, Stockholms universitet Anette Nydahl och Inger Ridderlind PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning I denna rapport redovisas resultat från PRIM-gruppens insamling av elevernas resultat och lärarnas svar på en enkät för

Läs mer

Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1

Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1 Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1 Samtalsbilden...1 Undersökning 1A Hur många?... 2- Mönster...4 Talmönster 1... Talmönster 2...6 Tiohopp...7 Mönsterunderlag...8 Aktivitet 1B Vilket trädgårdsland

Läs mer

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan Inledning Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan På Ärentunaskolan arbetar vi med läromedlet MatteBorgen. Förutom uppgifter i boken arbetar vi med problemlösning och tränar olika strategier

Läs mer

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet

Läs mer

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri. MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Ämnesprovet i matematik i årskurs 6, 2016/2017

Ämnesprovet i matematik i årskurs 6, 2016/2017 Anette Nydahl och Inger Ridderlind PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning I denna rapport redovisas resultat från PRIM-gruppens insamling av lärarnas svar på en enkät och elevernas resultat från

Läs mer