Matematiklyftet 2013/2014

Transkript

1 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc AnnaLena Åberg

2 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare

3 Hur ser ni på det didaktiska kontraktet som en del av skolans systematiska kvalitetsarbete? Vilka effekter tänker ni att ett didaktiskt kontrakt kan generera? Vad fordras för att nå de effekterna?

4 Avsiktsförklaring - Det didaktiska kontraktet Med utgångspunkt i huvudmannens avsiktsförklaring ska alla i matematik undervisande lärare tillsammans med rektor nedteckna ett didaktiskt kontrakt som ska vara klart innan matematiklyftets avslutning. Källa: BUF:s Avsiktsförklaring för matematiklyftet

5 Didaktiskt kontrakt kopplat till forskning I varje form av undervisning där samma lärare undervisar samma klass i samma ämne under en längre tid utvecklas ett speciellt förhållande mellan läraren och eleverna i deras gemensamma möte med ämnet. Detta förhållande kan beskrivas som att det skapas ett didaktiskt kontrakt för undervisningen. Det didaktiska kontraktet utgör ramarna för verksamheten i klassen som helhet, men också för samspelet mellan läraren och den enskilde eleven samt inbördes mellan eleverna. Begreppet didaktiskt kontrakt introducerades som begrepp av den franske matematikdidaktikern Guy Brousseau (1984) för att kunna beskriva de uppfattningar, hållningar och förväntningar som utmärker en undervisningssituation i matematik.

6 Övergripande riktlinjer Syfte: Skapa en likvärdig undervisning på skolan Till en början med ett dokument för lärarna och rektor. Förhandlingar sker under arbetets gång. När det didaktiska kontraktet är fastställt ska det vara synligt i planeringen och i undervisningen. Det ska följas upp och utvärderas på skolorna. Inga bör i formuleringarna. Anknyta till kursplan, forskning och beprövad erfarenhet. Beprövad erfarenhet är erfarenhet som är systematiskt prövad, dokumenterad och genererad under en längre tidsperiod och av många Källa: Forskning för klassrummet, Skolverket

7 Arbetsgång 1. Individuellt: Var och en formulera sig i en löpande text utifrån frågorna: -Vad är god undervisning i matematik? -Vad är det som gör att det är god undervisning? 2. Grupp: Var och en läser upp det man har skrivit. 3. Individuellt: Var och delar upp sin text om Vad är god matematikundervisning? och skriver på post-it lappar.

8 Arbetsgång 4. Grupp: Vilka likheter/skillnader ser ni? Vad tänker ni om det? Vad drar ni för slutsatser utifrån era tankar? 5. Grupp: Kategorisera och sätt rubriker på kategorierna 6. Grupp: Vad ska vara med i det didaktiska kontraktet? Motivera! Lgr 11 Beprövad erfarenhet Forskning 7. Grupp: Fundera utifrån det ni det som ni har läst och prövat om det finns något ni vill tillägga.

9 Vad är god matematikundervisning? -alla får komma till tals -våga göra fel-trygghet -förmågorna-synliggöras -få pröva -lust -se mönster -kompetens hos lärarna -matematiska diskussioner mellan kollegor -öppna uppgifter -variation olika arbetssätt--- -olika metoder -matematiska språket begreppen viktiga -koppla matematiken till verkligheten - tematiskt -färdighetsträning viktig -lära ut olika strategier

10 Generella överenskommelser i matematik för X-skolan för att ge alla elever en likvärdig matematikundervisning. På X-skolan vill vi att eleverna lär genom att interagera med varandra. Vi har höga förväntningar på våra elever och på vår egen undervisning. Enligt Vygotskij lär vi genom interaktion med andra där språket är det viktigaste redskapet. Vi möter alla barn där de befinner sig och strävar mot att alla barn når den proximala utvecklingszonen. Vi strävar efter variation i undervisningen för att våra elever lär med alla sinnen. Vi arbetar med lärarledd undervisning d.v.s. att läraren har ett tydligt syfte och styr dess innehåll. Vi vill samtidigt att eleverna har inflytande över arbetssättet. Genom interaktionen i klassrummet ges möjligheter till att utveckla de matematiska förmågorna, begrepp (använda och analysera matematiska begrepp)-, resonemang (föra och följa matematiska resonemang) - kommunikation (använda matematikens uttrycksformer för att samtala och redogöra beräkningar och slutsatser) - metod (räkna)- och problemlösningsförmåga (formulera och lösa matematiska problem).

11 Vi utvecklar verksamheten professionellt och kontinuerligt. Detta gör vi genom att t.ex. delta i nätverk med andra kollegor som undervisar i samma ämne både på egna skolan och med andra skolor. Syftet är att få en samsyn på elevernas lärande och få ett kollegialt lärande. Vi varierar vårt arbete genom att visa på de olika representationsformerna: bild, ord, symbolspråk, exempel eller samband. Språket är centralt i vår undervisning. Allt detta gör vi för att eleverna ska få syn på sin egen kunskap, få tillit till sin matematiska förmåga, befästa sin kunskap, träna sin kommunikationsförmåga och därmed utveckla sitt intresse för matematik.

12 Hur gör vi i vår undervisning. Vi använder boksamtalspedagogik och använder fördjupande frågor. Frågor som stimulerar resonemangsförmågan: Vad vet du? Vad händer om? Vad händer om vi istället? Är det sant i alla sammanhang? Hur vet du det? Hur hänger detta ihop med? Kan du visa det på något sätt?

13 Vi använder metoder/arbetssätt som: EPA- modellen: Står för elev, par och alla, vilket gör att eleven tänker själv, därefter i par och därefter alla vilket stimulerar klassrumsdialogen precis som Dysthe förespråkar i det flerstämmiga klassrummet. Praktiskt arbete: Kan vara konkret material, tanketavlan och whiteboardtavla. 5 - handen som är strategier vid problemlösning: 1: Läs uppgiften 2: Tänk och planera. Vad är det du ska ta reda på? Hur kan du lösa uppgiften? 3: Lös uppgiften till exempel genom att skriva, rita, bygga, göra en tabell, göra en uträkning eller pröva. 4: Redovisa din lösning 5: Rimlighet. Är svaret rimligt? Har du svarat på frågan?

14 Vi använder korrekta matematiska begrepp i undervisningen. Begreppsanvändning Vi använder olika representationsformer ord, bild, symbol och föremål = tanketavla/begreppstavla.

15 Bedömning Vi använder oss av självbedömning, UIM, tal och taluppfattning, kartläggningsmaterial, nationella prov i åk 3. Vi arbetar både med summativ och formativ bedömning. Vi använder ovanstående för att kartlägga elevernas kunskaper och för att analysera och utveckla undervisningen Mål: Fortsätta med ämnesträffar för att samplanera och utvärdera vissa arbetsområden inom matematik.

16 Ämnesbrev matematik På Stenstorpsskolan arbetar vi med lärarledd undervisning dvs läraren är den som med ett tydligt syfte leder undervisning och styr dess innehåll. Vi skapar struktur i undervisningen genom att tydliggöra mål och vilka ansträngningar som krävs. Vi har höga förväntningar på samtliga elever och styr undervisningen till det som är väsentligt. Centralt för vår undervisning är variationen mellan de olika förmågorna inom matematiken: Metod (räkna), Begrepp använda och analysera matematiska begrepp, Problemlösning- formulera och lösa matematiska problem, Resonemang- föra och följa matematiska resonemang, Kommunikation - använda matematikens uttrycksformer för att samtala och redogöra beräkningar och slutsatser. Vi jobbar även med regelbunden återkoppling för att förankra kunskaperna och för att synliggöra lärandet. Återkoppling sker bland annat i slutet på lektionen genom sammanfattning i slutet på lektionen (loggbok, post itlappar) eller som staruppgift på nästa lektion.

17 Lektionen startar oftast med en gemensam uppgift som vi sedan resonerar kring. Kunskapandet sker i huvudsak i klassrummet genom gemensamma samtal, diskussioner och i sista hand färdighetsträning. Utrymmet för ensamarbete ( räkning ) är ytterst begränsat.

18 Forskning visar att produktiva helklassdiskussioner är en framgångsfaktor när det gäller matematikkunskaper. (Andreas Ryve) Matematiska begrepp bearbetas med hjälp av språkutvecklande undervisning. Det är genom att elever ges många tillfällen att samtala, läsa, skriva och på olika sätt uttrycka sitt matematiska tänkande som eleverna utvecklar sitt lärande. Enligt Vygotskij lär vi via interaktion med andra där språket är det viktigaste redskapet. När läraren synliggör elevens alternativa metoder och svar skapas tankekrockar som fungerar som motorer i lärandet och det sker en utveckling. Vi varierar vårt arbete genom att ständigt arbeta med de olika representationsformerna: bild, ord, symbolspråk, exempel eller samband. Vi utvecklar verksamheten professionellt och kontinuerligt genom att tex delta i nätverk med andra kollegor som undervisar i samma ämne, på egna skolan och med andra.

19 Rubriker eller innehåll som ofta förekommer Ledarskap - undervisningens struktur -interaktion -arbetsformer (organisation ex. lärarledd undervisning) -arbetssätt (metoder) Bedömning för lärande Var är vi? Vart ska vi? Hur ska vi nå dit? Språkutvecklande arbetssätt Verktyg för lärande

20 Didaktiskt kontrakt - Vad är nästa steg? Utvärdera (juni 2014) -Analys av alla skrivna kontrakt Vilka kvaliteter ser vi? Vad behöver utmanas? -Återkoppla analys till rektor och lärare (ht 2014) Funderar på: -Hur ska rektor och lärare följa upp och utvärdera det didaktiska kontraktet? Stöd av analysverktyg? -Hur ska det didaktiska kontraktet synliggöras för elever och föräldrar?