Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning"

Transkript

1 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt inom samtliga skolformer inom vuxenutbildningen. Arbetsplatsförlagt lärande är vanligt inom yrkesutbildning men det är möjligt att också arbetsplatsförlägga delar av en kurs eller utbildning som är teoretisk till sin karaktär. Om skolan bedömer att en elev tillgodogör sig innehållet i en kurs bäst på en arbetsplats kan apl vara ett sätt att skapa goda förutsättningar för elevens lärande. Hur stor del av studierna som arbetsplatsförläggs är individuellt och bör ingå i elevens individuella studieplan. Det viktiga är att ett lärande sker på arbetsplatsen och att det följer målen för utbildningen som eleven studerar. Hur regleras apl? Arbetsplatsförlagt lärande regleras i 2 kap förordning (2011:1108) om vuxenutbildning. Regleringen är densamma för samtliga kurser inom vuxenutbildningens skolformer. Varför apl? Elever kan ha behov av att lära sig innehållet i en kurs på olika sätt, varav ett sätt kan vara att förlägga hela eller delar av kursen till en arbetsplats. Det som avgör om en kurs ska förläggas till en arbetsplats är om det finns ett värde för elevens lärande att kursen genomförs på en arbetsplats. Ansvarsfo rdelning En nyckelfaktor för god kvalitet på det arbetsplatsförlagda lärandet är att arbetslivet och skolan samverkar. Huvudmannen ansvarar för att skaffa apl-platser och att de krav som finns på utbildningen uppfylls. Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser.

2 2 (10) Planering av apl Det är av stor vikt att det är tydligt vilka delar av kursen som ska genomföras under det arbetsplatsförlagda lärandet samt vilka förmågor som eleven förväntas utveckla. Läraren ska planera för elevens lärande på arbetsplatsen i förhållande till målen för utbildningen. En elev ska ha en handledare på arbetsplatsen som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter och som i övrigt bedöms vara lämplig. Läraren lägger tillsammans med handledaren upp en plan för eleven där det framgår vilket lärande som kan ske på arbetsplatsen och vilka förväntningar som finns på arbetsplatsen. Förberedelser Det är viktigt att skolan tar kontakt med arbetsplatsen i god tid innan eleven ska påbörja sin apl. Skolan behöver också informera och förbereda handledare och elev inför apl. Ett sätt kan vara att eleven har kontakt med sin blivande handledare på arbetsplatsen innan apl påbörjas. Arbetsplatsens kvalitet Skolan måste säkerställa att arbetsplatsen har en god arbetsmiljö och uppfyller gällande krav. Några viktiga förutsättningar för en apl-plats med god kvalitet är att: arbetsplatsen har tillräcklig bredd/djup i sin verksamhet för det aktuella utbildningsområdet, arbetsplatsen utser en handledare som är förberedd och lämplig för uppdraget och arbetsplatsen har en god arbetsmiljö. Handledaren Genom en introduktionsträff eller besök på arbetsplatsen kan läraren eller annan person från skolan gå igenom det handledaren behöver veta. Följande är exempel på information att samverka kring med arbetsplatsen:

3 3 (10) Kontaktuppgifter Avtal/kontrakt/överenskommelse Ansvar och roller för lärare och handledare Försäkringar/arbetsmiljöregler Elevens förkunskaper Introduktion av eleven på arbetsplatsen Den individuella studieplanen Loggbok/checklistor Bedömningsmatriser/bedömningsunderlag Eleven Det är viktigt att informera och förbereda eleven inför sin apl. Skolans uppgift är att förbereda eleven och skapa förutsättningar för det lärande som kommer att ske på arbetsplatsen. Det är även viktigt att eleven får en genomgång av arbetsmiljön, eventuella risker och skyddsåtgärder. Det kan bidra till att göra eleven trygg på arbetsplatsen. Innan apl börjar bör läraren klargöra för eleven vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen och hur dessa relaterar till aktuell ämnesplan eller kursplan. Ansvar för elevens arbetsmiljö En elev som genomgår utbildning på en arbetsplats ska, när det gäller arbetsmiljöfrågor, likställas med arbetstagare. Huvudmannen för utbildningen och arbetsgivaren har tillsammans ansvar för elevens arbetsmiljö. Skolan har således en del av arbetsmiljöansvaret även när eleven är på en arbetsplats. Detta eftersom skolan utformar och organiserar utbildningen där apl ingår samt väljer vilka arbetsplatser eleven kan vara på. Besök på arbetsplatsen av skolans personal kan ge huvudmannen kunskaper om arbetsmiljö och arbetsmiljörutiner på arbetsplatsen. Förutom att huvudmannen har ett ansvar att se till att arbetsmiljörutiner finns, ansvarar huvudmannen även för att se till att rutinerna följs och vid behov revideras.

4 4 (10) Genomfo rande av apl Läraren behöver följa elevens kunskapsutveckling på arbetsplatsen och regelbundet gå igenom elevens lärande tillsammans med eleven och handledaren. Det eleven gör på arbetsplatsen behöver knyta an till kurs- eller ämnesplanens mål. På det arbetsplatsförlagda lärandet ställs samma krav som på utbildning i helhet. Arbetsuppgifterna ska planeras och struktureras så att det blir möjligt för eleven att nå målen och få sina kunskaper bedömda i relation till kunskapskraven i ämnes- och kursplaner. Lärarens besök på arbetsplatsen Den betygssättande läraren har ett helhetsansvar för elevens lärande och behöver därför besöka arbetsplatsen och ha en bra kommunikation med eleven och handledaren. Innan apl påbörjats bör läraren ha kartlagt vilka arbetsuppgifter arbetsplatsen kan erbjuda och planerat upplägget tillsammans med handledaren och eleven. Skolan behöver utarbeta en policy för lärarnas besök på arbetsplatsen för att försäkra sig om att besöken sker på ett systematiskt sätt. Besöken på arbetsplatsen syftar till att: kontinuerligt följa upp elevens kunskapsutveckling, ge stöd till både eleven och handledaren, i samarbete med handledaren stämma av att elevens arbetsuppgifter svarar mot de mål som finns uppställda för utbildningen, skapa en långsiktig relation med arbetsplatsen och säkerställa att eleven trivs. Mottagande av eleven på apl En introduktion till arbetsplatsen och av personalen kan hjälpa eleven att känna sig välkommen. Exempel vad som kan ingå i en introduktion till arbetsplatsen: Presentation av arbetsplatsen, dess personal och organisation Administrativa rutiner som arbetstider, raster och sjukanmälan Arbetsmiljö Eventuella olycks- och tillbudsregler, första hjälpen och säkerhetsrutiner

5 5 (10) Eventuella risker i arbetet, till exempel kemikalier och säkra lyft Brand- och utrymningsvägar och återsamlingsplats Eventuell personlig skyddsutrustning som kläder, skyddsskor, id-kort och hjälm Rundvandring i personalutrymmen och eventuella omklädningsrum Specifika rutiner på arbetsplatsen Samtal mellan lärare, elev och handledare Lärare, elev och handledare bör kontinuerligt diskutera elevens kunskapsutveckling och utvärdera denna i förhållande till utbildningens mål. Detta för att lyfta elevens styrkor och se utvecklingsbehov. Som stöd för att på ett strukturerat sätt följa upp och bedöma elevens utveckling kan olika typer av dokumentation användas, till exempel dagbok, loggbok, bedömningsmatriser och kunskapsprofiler. Läraren kan också besöka eleven för att prata om elevens situation på arbetsplatsen. På dessa möten kan följande tas upp: om eleven själv känner att han eller hon utvecklas, om eleven känner ett ökat ansvar i genomförandet av arbetsuppgifterna och om eleven trivs med både arbetsuppgifter och handledare/övrig personal. Uppföljning och dokumentation För att kommunicera med eleven då han eller hon är på apl behövs enkla och tydliga uppföljningssystem. Det finns flera alternativ som kan komplettera arbetsplatsbesök för att kommunicera med eleven under apl. Idag arbetar många elever med digitala hjälpmedel vilka kan vara bra hjälpmedel för kommunikation och dokumentation. Eleven och handledaren kan dokumentera arbetet genom både foto och film. Dokumentationen kan sedan leda till ett utvecklande samtal mellan eleven, läraren och handledaren och användas som underlag för bedömning.

6 6 (10) Handledaren För en elev på apl ska det utses en handledare på arbetsplatsen. Som handledare får bara den anlitas som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som i övrigt bedöms vara lämplig. Skolan behöver därför överväga vilken kompetens handledaren behöver ha för att kunna handleda en elev inom en viss kurs. Handledaren är viktig när det gäller att få eleven att utvecklas på arbetsplatsen. Det kan vara en fördel att dela handledaransvaret på arbetsplatsen så att eleven alltid har någon att vända sig till. Arbetsplatsen ska genom handledaren ge eleven möjlighet att pröva på olika arbetsuppgifter och att fördjupa sina kunskaper. Det är nödvändigt att handledarrollen är väl förankrad på arbetsplatsen. Handledarens uppgift Den som handleder en elev på en arbetsplats har som uppgift att tillsammans med läraren successivt bygga upp elevens kunskaper. Handledaren ska stimulera eleven att utveckla de förmågor som krävs för att hon eller han ska kunna genomföra arbetsuppgifterna. Handledaren på arbetsplatsen behöver inte alltid vara den person eleven framförallt arbetar med. Huvuduppgiften för en handledare är snarare att planera, styra och följa elevens utveckling. Handledaren har också stor betydelse för elevens socialisering på en arbetsplats. Andra vanliga uppgifter Andra vanliga uppgifter för handledaren är att: göra en planering tillsammans med läraren och eleven av vad som ska ingå i apl, introducera eleven på arbetsplatsen, sätta sig in i vilket sammanhang eleven befinner sig i och vilken roll apl har i utbildningen, informera berörda på arbetsplatsen, sätta sig in i vilket ansvar arbetsplatsen har för elevens arbetsmiljö, ge eleven stöd och råd under apl,

7 7 (10) följa elevens utveckling och lärande samt ha regelbundna uppföljningssamtal med eleven och återkoppla elevens kunskapsutveckling till skolan, även sådan som inte är planerad. Introduktion av handledaren Huvudmannen ansvarar för att se till att handledaren har nödvändiga kunskaper och erfarenhet för uppdraget. Huvudmannen ska också informera om ansvarsfördelningen mellan skola och arbetsplats. Introduktionen till handledaren kan exempelvis omfatta: apl:s roll i utbildningen, handledning för lärande, utbildningens övergripande mål, rollförväntningar och krav, återkoppling av elevens kunskapsutveckling, arbetsmiljö och säkerhet samt försäkringsfrågor. Uppfo ljning och bedo mning Läraren ansvarar för att sätta betyg. Detta gör läraren bland annat med stöd av handledarens bedömningsunderlag. Det är viktigt att läraren följer eleven kontinuerligt under apl för att säkerställa att eleven arbetar mot målen. För att göra det behöver läraren ta fram bedömningsunderlag tillsammans med handledaren. Underlagen ska bygga på aktuella utbildningsmål och kunskapskrav. Läraren är skyldig att informera eleven om vilka bedömningsgrunder som gäller. Bedömning av elevens prestationer sker under kursens gång medan betyg är en helhetsbedömning av elevens kunskapsnivå vid kursens slut. Handledaren är att betrakta som medbedömare men läraren ansvarar alltid för att sätta betyget.

8 8 (10) Utgångspunkt för bedömning Utgångspunkten för bedömningen är kunskapskraven. Av ämnes- och kursplaner framgår: vilka mål eleven ska uppnå, vad som ska bedömas och hur kvaliteten av kunskaperna ska värderas. För att skapa en bedömningsgrund behöver läraren, handledaren och eleven ha en gemensam förståelse för de värdeord som anges i kunskapskraven. Relationen mellan mål och kunskapskrav måste vara tydlig. Först då kan olika elevers prestationer bedömas likvärdigt. Uppföljning av elevens kunskapsutveckling på apl Det är viktigt att det finns rutiner som tydliggör hur informationsutbytet mellan arbetsplatsen och skolan kan ske. Rektorn bör se till att det finns rutiner för bedömning av det arbetsplatsförlagda lärandet. Handledaren ska vara väl informerad om vilka mål och kunskapskrav som eleven ska arbeta mot. Under elevens apl behöver läraren få regelbunden information från handledaren kring elevens kunskapsutveckling. Rektorn behöver se till att läraren kan ha kontakt med eleven och handledaren under apl. För att läraren ska kunna följa och stödja elevens kunskapsutveckling behöver bedömningen vara en integrerad del i lärprocessen. Eleven får då fortlöpande återkoppling på vad hon eller han hittills har utvecklat och behöver utveckla för att nå kunskapskraven. Ett sådant arbetssätt kan även ge läraren återkoppling på vad som behöver ändras eller utvecklas för att nå bättre resultat. Läraren behöver därför med jämna mellanrum se tillbaka, sammanfatta och synliggöra elevernas lärande. Under apl kan eleven ställas inför situationer som återkommer under utbildningen. Handledaren bör informera läraren om elevens utveckling av exempelvis självständighet samt kvalitet och skicklighet i utförandet av arbetsuppgiften. Det kan vara bra att dokumentera dessa situationer för diskussioner med eleven inför bedömning och betygsättning.

9 9 (10) Utva rdering och kvalitetssa kring Ett systematiskt kvalitetsarbete bygger på att skolan planerar, följer upp och utvärderar sitt eget arbete, tar tillvara resultaten och omsätter dem i olika åtgärder för att utveckla verksamheten. Det är huvudmannens ansvar att se till att skolan har förutsättningar att göra detta. En av de viktigaste frågorna när det gäller att kvalitetssäkra apl är i vilken utsträckning skolan har rutiner och arbetar systematiskt för att utveckla samverkan mellan skola och arbetsliv. Genom utvärdering kan skolan fånga upp vad som fungerat bra och vad som fungerat mindre bra. Det är viktigt att alla parter, eleven, handledaren och läraren, utvärderar utbildningen. Begreppet kvalitet kan definieras utifrån hur väl verksamheten: uppfyller nationella mål och svarar mot nationella krav och riktlinjer, uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som formulerats lokalt och lever upp till sin strävan till förnyelse och ständig utveckling.

10 10 (10) Diskutera Ansvarsfördelning Vilka förutsättningar har vi att genomföra apl av god kvalitet? (Organisation, kompetens och så vidare) Hur samverkar vi med arbetslivet? Planering av apl Hur ser lärandet på arbetsplatsen ut i förhållande till utbildningens mål? Hur planerar vi för uppföljning och bedömning av elevens lärande? Hur blir eleven delaktig i utformningen av apl? Genomförande av apl Hur kommunicerar lärare, handledare och elev under apl? Hur ser vi till att handledaren har nödvändiga kunskaper och erfarenheter samt är lämplig för uppdraget? Handledaren Hur förbereder vi handledarna för uppdraget? Hur skulle vi kunna genomföra en handledarutbildning? Uppföljning och bedömning Hur säkerställer vi att bedömningen utgår från kunskapskraven? Vilken roll har handledaren idag vid bedömning? Hur kan vi säkerställa att eleven är delaktig i bedömningsprocessen? Utvärdering och kvalitetssäkring Vad vet vi idag om kvaliteten i apl i våra utbildningar? Hur synliggörs lärandet på arbetsplatsen? Hur följer vi upp elevernas kunskapsutveckling? Hur utvärderar vi förändringar i arbetssätt, arbetsformer, organisation och de faktiska resultaten samt måluppfyllelsen?

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Kvalitetsgranskning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Skolinspektionens rapport 2012:8 Diarienummer 400-2011:3032 Stockholm

Läs mer

Grattis - du ska bli handledare!

Grattis - du ska bli handledare! Grattis - du ska bli handledare! Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd Att handleda elever under praktik Att vara handledare för en elev på gymnasieskolan eller yrkeshögskolan kan vara både lärorikt, utvecklande

Läs mer

Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2

Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2 Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund.

Läs mer

Del ur Lgr 11: Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall

Del ur Lgr 11: Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall Del ur Lgr 11: Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins

Läs mer

Olika elever samma undervisning

Olika elever samma undervisning Olika elever samma undervisning Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2010 Skolinspektionens rapport Diarienummer 40-2011:4396 Stockholm 2011 Foto: Monica Ryttmarker

Läs mer

Vad gör försteläraren?

Vad gör försteläraren? Vad gör försteläraren? 2 Förord År 2013 tog Skolverket fram rapporten Vem är försteläraren? i syfte att besvara frågor om reformens införande och att beskriva vilka som anställts som förstelärare. Nu är

Läs mer

Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning

Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande

Läs mer

Får jag gå på promenad idag?

Får jag gå på promenad idag? Får jag gå på promenad idag? Vem vet i vilken utsträckning äldres behov av hjälp och stöd tillgodoses på särskilda boenden? Rapport från tillsynsinsats med anledning av uppdrag från regeringen 2014 Du

Läs mer

Lönen som styrmedel S T Ö D T I L L M Y N D I G H E T S L E D N I N G E N I V E R K S A M H E T S U T V E C K L I N G E N

Lönen som styrmedel S T Ö D T I L L M Y N D I G H E T S L E D N I N G E N I V E R K S A M H E T S U T V E C K L I N G E N Lönen som styrmedel S T Ö D T I L L M Y N D I G H E T S L E D N I N G E N I V E R K S A M H E T S U T V E C K L I N G E N Utgiven av Arbetsgivarverket 2010 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Använd SIP ett verktyg vid samverkan

Använd SIP ett verktyg vid samverkan PSYNKPROJEKTET Använd SIP ett verktyg vid samverkan Barn och unga 0-18 år Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se Använd SIP ett verktyg vid samverkan Barn och unga

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö

Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö Övergripande granskningsrapport 2009:3 Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö www.skolinspektionen.se Skolinspektionens rapport 2009:3 Diarienummer 00-2008-474 Stockholm

Läs mer

SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Särskolan. hur fungerar den?

SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Särskolan. hur fungerar den? Särskolan hur fungerar den? 1 SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Förskola I förskoleåldern deltar barnen i ordinarie förskoleverksamhet. Förskoleklass För barn i förskoleklass

Läs mer

Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen

Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen Kvalitetsgranskning Rapport 2014:09 Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD Skolinspektionens rapport 2014:09 Diarienummer 400-2012:524 Stockholm 2014 Foto: Thomas Henrikson Innehåll

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2014:05. Undervisning på yrkesprogram

Kvalitetsgranskning Rapport 2014:05. Undervisning på yrkesprogram Kvalitetsgranskning Rapport 2014:05 Undervisning på yrkesprogram Skolinspektionens rapport 2014:05 Diarienummer 400-2013:2457 Stockholm 2014 Foto: Thomas Henriksson Innehåll Sammanfattning 6 1. Bakgrund,

Läs mer

Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Vägledning för arbetsgivare

Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Vägledning för arbetsgivare Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning Vägledning för arbetsgivare ISBN 978-91-87169-04-5 Artikelnr 2012-2-17 Omslag Socialstyrelsen/Iwa Wasberg Foto Scanpix/Lennart

Läs mer

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning Ledaravtalet - från ord till handling Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning 2. Möjligheternas avtal Ledaravtalet kopplar ihop företagets affärsidé och mål med personlig

Läs mer

Resultat av tillsyn och kvalitetsgranskning inom yrkeshögskolan 2014. Rapport I 2015

Resultat av tillsyn och kvalitetsgranskning inom yrkeshögskolan 2014. Rapport I 2015 Resultat av tillsyn och kvalitetsgranskning inom yrkeshögskolan 2014 Rapport I 2015 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer MYH 2015/711 Västerås 2015-03-11 ISBN 978-91-87073-33-5 1 (33) Datum: 2015-02-03

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

Kvalitetsgranskning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Kvalitetsgranskning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Skolinspektionens rapport 2012:4 Diarienummer 400-2011:1842

Läs mer

Ett samlat karriärsystem ETT STÖD FÖR ATT ALLA ELEVER SKA NÅ SKOLANS MÅL APRIL 2013

Ett samlat karriärsystem ETT STÖD FÖR ATT ALLA ELEVER SKA NÅ SKOLANS MÅL APRIL 2013 Ett samlat karriärsystem för lärare ETT STÖD FÖR ATT ALLA ELEVER SKA NÅ SKOLANS MÅL APRIL 2013 0 1 Ett samlat karriärsystem för lärare ett stöd för att alla elever ska nå skolans mål Detta är ett stödmaterial

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:14. Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:14. Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever Kvalitetsgranskning Rapport 2010:14 Rätten till kunskap En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever Skolinspektionens rapport 2010:14 Diarienummer 40-2009:2037 Stockholm 2010 Foto: Ryno Quantz Kvalitetsgranskning

Läs mer

Uppdaterad 2014-08-15. Rätt till stöd i skolan för elever med cancer

Uppdaterad 2014-08-15. Rätt till stöd i skolan för elever med cancer Uppdaterad 2014-08-15 Rätt till stöd i skolan för elever med cancer INNEHÅLL 5 5 6 6 7 7 9 10 10 10 10 11 12 15 16 19 19 21 21 22 23 25 26 26 Inledning Om skolans styrdokument och rätten till stöd Målgrupp

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning Rapport 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Skolinspektionens rapport 2014:04 Diarienummer 2013:1536 Stockholm 2014 Foto: Monica

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor

Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor 2 Förord Denna rapport från Barn- och utbildningsförvaltningen i Haninge ger en mycket självkritisk bild av läget i kommunens skolor.

Läs mer

Konsekvensutredning för förslaget till nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Konsekvensutredning för förslaget till nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 2014-09-16 REM 2011/101340 1 (17) Enheten för människa och omgivning Konsekvensutredning för förslaget till nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1. Sammanfattning Förslaget behandlar

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer