Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012

Transkript

1 Bedömningar för lärande - i teori och praktik Kristina Lohman Flen 21 mars 2012

2 Eftermiddagens innehåll Bedömningar för lärande, teori och praktik varvat med egna erfarenheter! Kaffepaus ca

3 ASSESSMENT

4 BLACK BOX Vilka kompetenser syftar undervisningen till att utveckla? Hur bedöms dessa kompetenser? Hur tänker och resonerar lärarna om lärande och bedömning?

5 BLOOMS TAXONOMI Värdering Syntes Analys Tillämpning Förståelse Faktakunskaper

6 Resultat 10% - av alla uppgifter handlade om att eleverna förutsattes tänka själva!

7 Hur planeras undervisningen? Kunskapsområde Utvärdering Planering Genomförande

8 Hur planeras undervisningen? Kunskapsområde Utvärdering BEDÖMNING Planering Genomförande

9 Vår historia spökar! 1:a 7% 2:a 24% 3:a 38% 4:a 24% 5:a 7%

10 Vilka kompetenser vill vi att eleverna ska ha med sig i bagaget när de slutar skolan?

11 UTMANINGAR Att kopplingen mellan undervisning och nationella mål är otydlig Att eleverna arbetar ofta självständigt Att eleverna inte utmanas i tillräckligt hög grad sin kunskapsutveckling Att elevernas inflytande och delaktighet är låg Att de skriftliga proven dominerar bedömningspraktiken Att elevernas kommunikativa och problemlösande förmågor inte stimuleras tillräcklig utsträckning

12 Det går att förbättra elevernas resultat med 100 procent Genom att återupprätta och utveckla lärares bedömarkompetens går det att förbättra elevernas förmåga att tänka. Endast när eleverna blir bättre på att tänka kommer deras faktiska resultat att bli bättre Christian Lundahl 2010

13 Begrepp Bedömning för lärande, BFL Formativ bedömning Summativ bedömning Pedagogiska bedömningar

14 Summativa bedömning= Hur långt har eleven kommit? I efterhand Formativ bedömning= En pedagogisk metod som hjälper eleverna utveckla sitt lärande medan det pågår

15 För vem? För eleven tex. att veta var man befinner sig i relation till ett mål! För läraren att veta var eleven/gruppen finns i relation till ett mål!

16 Bedömning Att förflytta sig från en position mot ett uppställt mål.

17 Bedömning Bro mellan lärande och undervisning -

18 Bedömningens didaktiska frågor Vad ska bedömas? Vilken förförståelse har eleverna? Hur tar jag ta reda på om eleverna hänger med i undervisningen? Hur får eleverna information/feedback så att det arbetar med rätt saker? Hur tar jag reda på om eleverna nått målen?

19 Strukturer i lärandet! Scaffold assessment

20 Elevers skolframgång handlar om hur det ser ut inne i skolan - vikten av engagerade lärare - ett fungerande samspel mellan elev och lärare - höga förväntningar på eleverna John Hatties studie Visible Learning (2009)

21 VILKA EFFEKTER GER NIVÅGRUPPERING? 0,12 0,15 0,40 0 ZONE OF DESIRED EFFECTS REVERSE Från Hattie (2009): Visible learning Nivågruppering = 0,12

22 VILKA EFFEKTER GER KLASSTORLEK? 0,15 0,21 0,40 0 ZONE OF DESIRED EFFECTS REVERSE Från Hattie (2009): Visible learning Klasstorlek = 0,21

23 VILKA EFFEKTER GER FORMATIV BEDÖMNING? 0,40 0,15 0,70 0 ZONE OF DESIRED EFFECTS REVERSE Från Hattie (2009): Visible learning Formativ bedömning = 0,4 0,7

24 VILKA EFFEKTER GER FORMATIV BEDÖMNING? 0,15 0,40 0 ZONE OF DESIRED EFFECTS REVERSE Bedömningsmatris + självbedömning = 0,99 Från Hattie (2009): Visible learning 0,99

25 VILKA EFFEKTER GER FORMATIV BEDÖMNING? 0,15 0,40 0 ZONE OF DESIRED EFFECTS REVERSE Kamrat- och sambedömning + matris = 1,46 Från Hattie (2009): Visible learning Zone of extreme effects 1,46

26 Bedömningar för lärande En dynamisk interaktion med lärandeprocessen. Har betydelse för elevernas hela utveckling både självförtroende, självkänsla och kognitiva utveckling. Forskningen visat att lågpresterande elever, men också övriga elever, förbättrar sina resultat och utvecklas.

27 Bedömning för lärande Kunskapsområde Utvärdering Planering BEDÖMNING Genomförande

28 Nyckelstrategier Att dela målen för den förväntade inlärningen Klargör och utred målen för inlärningen och kriterier för att lyckas. Eleven måste vinna en förståelse för undervisningens mål för att kunna uppnå dem. Klassrumssamtalet Feedback Självbedömning Konstruera effektiva klassrumsdiskussioner, frågor och uppgifter som utforskar lärande och klargör tecken på lärande. Ge feedback som flyttar eleverna framåt Aktiverar eleverna som ägare av sin egen inlärning. Skapar kvalitetsförståelse genom erfarenhet. Kamratbedömning Aktiverar eleverna som resurser för lärande åt varandra. Skapar kvalitetsförståelse genom erfarenhet. Bevis på elevernas lärande används för att anpassa undervisningen så att den möter elevernas omedelbara inlärningsbehov. Williams 2007

29 Att eleven vet vilka mål som ska bedömas är central i lärande bedömningar! Bedömning sker alltid i relation till något= MÅL!

30 Vad ska bedömas? Två perspektiv Vad ska eleven kunna? Vad ska elev kunna göra med sina kunskaper? Att kunna använda kunskapen i handling= kompetens!

31 Vilka kompetenser talar läroplan och kursplaner om? lösa problem reflektera utvärdera tillämpa värdera sammanställa beskriva sortera se sammanhang dra slutsatser motivera jämföra beskriva använda begrepp analysera argumentera definiera genomföra

32 Vad ska eleven kunna GÖRA med sin kunskaper? Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder. Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar. Dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck.

33 Vad ska eleven kunna GÖRA med sin kunskaper? Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9( HISTORIA) Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.

34 Att arbeta vidare med.. Hur arbetar du så att eleverna förstår målen med undervisningen?

35 Frågor i klassrummet Om man inte frågar eleverna - hur ska man då veta vad de förstår eller varför de gör som de gör? (Mis)conceptions= vilka föreställningar har eleverna? Kvalitativa skillnader Mer basketboll än bordtennis

36 Vad händer om vi tar bort näbben?

37 Higher-order thinking skills, HOTS. Kritiskt tänkande är en process i vilken man blir känslig för problem, brister, saknade element, disharmonier, motsättningar o s v som leder till att man kan upptäcka svårigheter, söka efter lösningar, gissa, formulera hypoteser, testa och pröva. Gunilla Svingby.

38 Frågor i klassrummet Forskningen visar att 10% av alla frågor i klassrummet är high-order thinking questions

39 Exempel 1 När startade andra världskriget? A 1919 B 1938 C 1939 D 1940 E 1941

40 Exempel 2 Orsaken till problemen med kärnkraftverket Fukushima i Japan var: A B C D Tsunamivågorna slog in över kärnkraftverket Personalen gjorde fel (mänskliga faktorn) Brist på ström Den är gammal och dåligt underhållen

41 Frågor i klassrummet Efter lektionen ställ frågan: - Vad ska lektionen i morgon börja med? Exit questions eller exit tickets

42 Bedömning för lärande handlar till stor del om att ställa frågor som gör att eleverna tänker efter, att deras tankar blir synliga och att återkopplingen får dem att tänka till lite

43 Kamratbedömningar Tre fördelar - Främjar elevernas förmåga att bedöma sina egna förmågor - Skapar en kognitiv förstärkning av det egna lärandet - Eleverna ses som resurs för varandra Stimulerar samlärandet

44 Kamratbedömningar A. Utgå från kriterier/mål ( inte betyg) Visa goda exempel Använd gärna matriser Checklistor. B. Arbete i grupp - fråga först en kamrat - arbete med utmanade frågor/uppgifter som löses tillsammans

45 Självbedömningar Matriser/kriterier Reflektions/loggböcker Portfolios Ipsativa bedömningar Summativa prov i formativt syfte

46 Syfte med feedback ett stöd för eleven att nå målen!

47 Feedback Ge feedback som hjälper eleverna att prestera bättre på liknande uppgifter i framtiden. Förlita dig inte bara på ord, utan kombinera återkoppling på konkreta förslag på aktiviteter som hjälper eleverna att närma sig målet. Anders Jönsson

48 Hur? 23p av 60 möjliga? 43%? G? Toppen? Når målen? Elever får oftast feedback som är fattig på information. Wiliam och Black

49 Feedback Personlig nivå t.ex. beröm Uppgiftsnivå t.ex. faktafel Processnivå t.ex. hur nästa uppgift ska bli bättre Metakognitiv nivå t.ex. hur ska jag hantera den feedback jag får Hattie & Timperley (2007)

50 Two stars and a wish

51 Utmaningar Tidsperspektivet. Ju tidigare desto bättre Eleven får ingen möjlighet att göra om Eleven förstår inte lärarens språk Lärarens ambition.. ger mer beröm.. än konstruktiv återkoppling.. Eleven vet inte hur den ska använda feedbacken

52 Allsidiga bedömningar TRIANGULERA MÅL

53 Alignment Stämmer bedömningen ihop med målen? Hur planeras undervisningen?

54 Lärande bedömningar Lärande bedömningar handlar om att.. ge eleverna inflytande för att de ska kunna ta ansvar för sitt lärande göra det osynliga synligt skapar strukturer i lärandet

55 ..fortsättning följer och.. tack för i dag!