Till eftertanke. GENSVAR OCH KAMRATBEDÖMNING Verktyg för lärande. Dagens föreläsning Carolin Heyer Ingerborg Hull 1

Transkript

1 Till eftertanke Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. av Søren Kirkegaard GENSVAR OCH KAMRATBEDÖMNING Verktyg för lärande Carolin Heyer Ingeborg Hull Dagens föreläsning Formativ bedömning vad är det? Skrivning i åk 3. Konkretisering av läroplansmål. Kamratbedömning utifrån matris och konkreta elevexempel. Läsning i åk 2. Konkretisering av läroplansmål. Kamrat- och självbedömning med hjälp av matriser. Användbara verktyg för formativ bedömning. Bensträckare Carolin Heyer Ingerborg Hull 1

2 Black box Vad påverkar elevers lärande? Barnet/eleven Hemmet Skolan Läroplanen/utvecklingsprogram Läraren Undervisningen Visible learning Hattie Synligt lärande Jan Håkansson Hur påverkas lärandet? Negativa effekter: gå om, byte av skola Försumbara effekter : kön, kost, begåvningsanpassad undervisning, läxor, klasstorlek Positiva effekter : formativ bedömning, konkreta exempel, mål, lärarens tydlighet, förtroendefulla relationer, inte etikettera elever, lärarens förväntningar John Hattie Visible learning Synligt lärande Jan Håkansson Carolin Heyer Ingerborg Hull 2

3 Summativ bedömning Tiden blev: 42,3 sek. Formativ bedömning Hur och när bedömer du elever idag? Carolin Heyer Ingerborg Hull 3

4 Summativ bedömning kan bli formativ Summativ bedömning Du fick 20 av 25 på matematikprovet. Dessa är markerade. Formativ bedömning Fem tal är fel på provet. Sitt tillsammans med en kamrat och se om ni kan hitta och lösa problemen. Den formativa bedömningen svarar på: Vad är målet? Var befinner jag mig i förhållande till målet? Hur tar jag mig mot målet? Om jag inte vet var jag ska hur ska jag då ta mig till mål? Carolin Heyer Ingerborg Hull 4

5 Fem nyckelstrategier 1. Eleverna måste förstå syftet med det som ska läras, mål och kriterier måste klargöras. 2. Undervisningen måste börja där eleven befinner sig och koppla nya kunskaper till det eleven redan kan. 3. Återkoppling till eleverna måste ske i form av feedback som visar eleverna hur man kan förbättra sig. 4. Eleverna måste själva vara aktiva i processen. 5. Elever måste samtala om sina uppfattningar i ett ämne, och viktiga begrepp i undervisningen måste lyftas i diskussioner. Dylan Wiliam Klassrummets tre aktörer lärare elev Tillåtande klassrumsklimat För att kamratbedömning ska fungera måste: - alla svar tas till vara - alla våga visa sitt arbete - allas kompetens tas till vara och man hjälper varandra Carolin Heyer Ingerborg Hull 5

6 Ge tips på hur du får ett tillåtande klassrumsklimat! Mål undervisning - bedömning Utgår bedömningen från målen i kursplanerna? Tas endast det som är relevant för målet i fråga med i bedömningen? Bedöms elevernas kunskaper med flera olika metoder? Jönsson, Lärande bedömning Effektivt gensvar bör ges på tre nivåer Uppgiftsspecifikt: ett gensvar på hur uppgiften gått Process: talar om för eleven hur den kan lösa liknande uppgifter i framtiden Metakognitivt: elevens förmåga att bedöma sitt eget arbete. Hur eleven använder det gensvar den får. Carolin Heyer Ingerborg Hull 6

7 Gensvar på personnivå Forskningen visar att det kan vara skadligt! ELEVERS GENSVAR TILL VARANDRA PÅ SKRIVUPPGIFTER Carolin Heyer Vad har jag gjort och varför? Utvecklingsarbete i egen klass under en termin, våren åk 3 Metod Två stjärnor En önskan Kan elever ge varandra formativt gensvar? Vad är målet? Var befinner jag mig i förhållande till målet? Hur tar jag mig mot målet? Carolin Heyer Ingerborg Hull 7

8 Genomförandet Skrivläxa varje vecka utifrån en rubrik eller ett ämne Eleverna läste upp texterna för varandra i skolan De gav varandra gensvar med metoden två stjärnor och en önskan Muntligt, sedan skriftligt Stjärnor och önskningar utan riktlinjer Bra skrivet Fin bild Cool gubbe Skriv längre Skriv inte bara om djur Rita mer Riktlinjer för gensvaret Läsning av och samtal om elevtexter med olika kvalitet Matris utifrån mål för svenska enligt läroplan samarbete med eleverna Skriftligt gensvar skrevs ner i skrivboken Carolin Heyer Ingerborg Hull 8

9 Matris för skrivutveckling Struktur Innehåll Teknik Beskrivning Texten har antingen början, mitten eller Texten innehåller en tydlig mitt. slut. Texten hänger samman. Går att förstå av den som läser. Texten är skriven med meningar som börjar med stor bokstav och slutar med punkt. olika sätt. Texten berättar något om person eller plats. Berättelsen är antingen spännande, rolig, mystisk, läskig Texten är rättstavad vid vanliga ord, t.ex. dubbelteckning. Språket är varierat. Meningarna börjar på Texten beskriver både person och plats. Texten har en tydlig början, mitten och slut. Berättelsen har ett budskap, vill berätta något. Texten innehåller vanliga skiljetecknen; punkt, kommatecken, utropstecken, frågetecken, talstreck vid dialog på ett korrekt sätt. Texten beskriver både personer och platser så att de blir levande för läsaren. Stjärnor och önskningar med riktlinjer Spännande och rolig berättelse. Skriv mer i mitten av berättelsen. Det ska hända något så att det blir spännande. Beskriver plats och miljö. Sagan hade början, mitten och slut. Skriv lite mer om personerna så att man förstår vilka de är. Berätta mer om miljön. Vinster med formativt gensvar Eleverna kunde ge formativt gensvar med hjälp av matrisen Spännande och rolig berättelse Skriv lite mer om personerna så att man förstår vilka de är Eleverna blev säkrare texters kvalitet och vad målen i läroplanen står för Vi gjorde samma bedömning Elevernas texter blev bättre Eleverna arbetade mer självständigt Carolin Heyer Ingerborg Hull 9

10 Att tänka på Svårigheter Matriser kan vara styrande Revidera matris i takt med elevernas utveckling Muntligt gensvar Ta en ny lärarroll Hitta tid i vardagen till att läsa forskningslitteratur Möjligheter Matriser som stöd Arbeta med mål och kvalité Skriftligt gensvar Eleverna äger sitt lärande Hitta andra som är intresserade och bygga nätverk på skolan och mellan skolor Vad tyckte eleverna? Alla elever sa att de blev inspirerade av varandra Genom att se hur andra skrev fick de idéer om hur de skulle kunna förbättra sitt skrivande Eleverna bedömde att de kunde hjälpa varandra bättre än en vuxen eftersom barn förstår varandra bättre Barn förstår och skrattar när de ska, och fröken kanske inte förstår när det ska vara roligt. Eleverna ansträngde sig mer med skrivläxan då de ville klara sin önskan Eleverna arbetade med sin önskan som ledde dem vidare Gör bedömning av elevtexten med grannen Ge två stjärnor och en önskan. Utgå från matrisen. Struktur Innehåll Teknik Beskrivning Texten har antingen början, mitten eller slut. Texten hänger samman. Går att förstå av den som läser. Texten är skriven med meningar som börjar med stor bokstav och slutar med punkt. Texten berättar något om person eller plats. Texten innehåller en tydlig mitt. Berättelsen är antingen spännande, rolig, mystisk, läskig Texten är rättstavad vid vanliga ord, t.ex. dubbelteckning. Språket är varierat. Meningarna börjar på olika sätt. Texten beskriver både person och plats. Texten har en tydlig början, mitten och slut. Berättelsen har ett budskap, vill berätta något. Texten innehåller vanliga skiljetecknen; punkt, kommatecken, utropstecken, frågetecken, talstreck vid dialog på ett korrekt sätt. Texten beskriver både personer och platser så att de blir levande för läsaren. Carolin Heyer Ingerborg Hull 10

11 Elevens gensvar från kompisen Texten har en bra början Skriv mer i mitten av berättelsen Beskriver personer Reflektera kring hur du kan använda elevers gensvarskraft Återsamling kl Carolin Heyer Ingerborg Hull 11

12 EFFEKTIVARE LÄSUTVECKLING MED HJÄLP AV GENSVAR? Ingeborg Hull Vad har jag gjort och varför? Undersöka om: elever i åk 2 kan arbeta med gensvar elevernas metakognitiva förmåga kan utvecklas gensvar kan öka elevernas läshastighet, läsförståelse och läsintresse Metod: Konkretisera målen i svenska och utformat matriser och frågor Arbeta med själv- och kamratbedömning Hur har jag arbetat med gensvar? Eleverna har: lyssnat på varandra när de läst högt ur skönlitterära barn- och ungdomsböcker arbetat med självbedömning utifrån en matris arbetat med kamratbedömning utifrån en matris och frågor om läsning gett varandra Två stjärnor och en önskan skrivit sina veckoläsmål utifrån kamratbedömningarna Carolin Heyer Ingerborg Hull 12

13 Klassens frågor om läsning Vad gillar du att läsa? Genre/författare/serier Var läser du helst? Hemma/skolan/fritids Vad gör du helst, läsa eller titta på TV/spela spel? Hur mycket gillar du läsning på en skala mellan 1-5? Hur bra tycker du själv att du är på att läsa, på en skala mellan 1-5? Hur kan du bli en bättre läsare? Klassens läsmål Kan du: stanna vid punkt? andas vid komma? förstå vad du läser? berätta något om handlingen? läsa med betoning/melodi? artikulera? Matris för kamratbedömning Flyt i läsningen Stannar vid punkt och andas vid komma. Betonar vartannat var tredje ord i meningen. Stor inlevelse, läser med olika röster, betonar olika vid t.ex. utropstecken, frågetecken. Läsförståelse Kan berätta om vad som händer just nu Kan återberätta vad som hänt och kan fundera vad som ska hända Kan reflektera och värdera utifrån texten, detta känner jag igen, detta är inte okey etc. Läsintresse Läser om någon säger att du ska läsa. Tycker ibland att det är svårt att hitta bra böcker. Blir glad när du får läsa i skolan och hemma. Tycker om att gå till biblioteket. Har läst ganska många böcker. Letar litteratur själv. Önskar mig böcker i present, läser många olika genre och författare. Läser gärna på egen hand och av eget intresse. Carolin Heyer Ingerborg Hull 13

14 Vinster med formativt gensvar Det går att arbeta med gensvar i åk 2 Morgonläsningen med kamratbedömningen har ökat tillfällena för gensvar Eleverna föredrar att en kamrat bedömer dem framför att jag som pedagog ska bedöma dem Barnen har fått bättre Flyt i läsningen, Läsförståelse och Läsintresse Arbetet med gensvar ger mig mer kvalitativ tid med svaga läsare Jämförelse med tidigare klasser Mina elever: Läser gärna och mycket. Producerar texter med god kvalitet. Kan bedöma vilka uppgifter de behöver göra. Gör en bedömning - Utgå från matrisen. inlevelse, läser med olika röster, betonar olika vid Flyt i Stannar vid Betonar Stor inlevelse, t.ex. utropstecken, punkt och frågetecken. vartannat var läser med olika läsningen andas vid tredje ord i röster, betonar komma. meningen. olika vid t.ex. utropstecken, frågetecken. Barn 1 Barn 2 Barn 3 Carolin Heyer Ingerborg Hull 14

15 Planering - undervisning - bedömning Före forskarcirkeln Planerade utifrån läroplanen Frågade eleverna vad de visste och vad de ville veta Undervisade Summativbedömning Idag Konkretiserar läroplanen Elevernas förkunskap på individnivå Undervisar Bedömning under hela lärandeprocessen Kamrat- och självbedömning Verktyg för formativ bedömning Verktygen ska ge svar på: Vad är målet? Var befinner jag mig i förhållande till målet? Hur tar jag mig mot målet? Matriser Se var eleven befinner sig samt få en tydlig bild av vad eleven ska förbättra. Nästa nivå syns i matrisen Progression av kvalité blir tydlig För lärare sambedömning För elever: kamrat- och självbedömning, konkretiserat mål med elevexempel Carolin Heyer Ingerborg Hull 15

16 Hur gör man matriser med elever? Utgå från styrdokumenten. Våga ifrågasätta gamla traditioner. Presenteras och konkretisera för eleverna. I samtal med dem kan man sedan utforma matrisen. Koppla matrisen till konkreta elevexempel. Exempel på matris Ur kursplanen i matematik för år 3 problemlösning: Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer problemlösning Lösa ett problem med hjälp av t.ex. pengar, fingrarna. Lösa ett problem utan hjälpmedel. Kunna lösa ett problem och skriva ner lösningen så att andra kan förstå den. Varje kvalité ska visas med konkreta elevexempel Exempel åk. 7-9 Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder. lgr 11 På lunchrasten delar Emma en pizza med Denniz och Leyla. De äter upp hela pizzan. Leyla äter lika mycket som Emma och Denniz tillsammans. Denniz äter dubbelt så mycket som Emma. Hur stor del av pizzan äter var och en? Visa med bild och/eller beräkningar att din uppdelning stämmer. ur Np 2009 del c Carolin Heyer Ingerborg Hull 16

17 En lösning Generell lösning Surra med grannen om det du hört! Carolin Heyer Ingerborg Hull 17

18 Formativa verktyg Formativa verktyg Hur stor del av rutan är mörklila? 1. 2/4 2. 8/ /2 4. 1/2 LISA HUGO KIM ROBIN Alla elever har rätt att vara aktiva i klassrummet Öppen fråga Vågen ska väga jämnt. Hur kan du lägga sten för att få jämnvikt? : 2: 3: 4: 5: Carolin Heyer Ingerborg Hull 18

19 Formativ bedömning i praktiken Rullat åt rätt håll Öka hastigheten. I framtiden vill du hinna många kunder per dag! Topparna ligger rätt Lgr 11 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Ansvar kräver förståelse För att kunna ta ansvar för sitt lärande måste eleven förstå: Vad är målet? Var befinner jag mig i förhållande till målet? Hur tar jag mig mot målet? Carolin Heyer Ingerborg Hull 19

20 Slutord Ofta kan vi redan vid skolstarten se vilka elever som kommer att ha svårigheter, kanske genom hela skoltiden. Vi kan också se att elever som presterar på medelnivå inte tar klivet vidare, de stannar på medelnivån. De elever som redan kodat av vad skolan handlar om klarar sig bra. Vår uppgift är att utmana varje elev så att de får en undervisning som tar dem till nästa nivå. Att ligga på gränsen till vad de klarar av. Arbeta formativt så ökar möjligheten för alla elever att lyckas! Tack för att ni lyssnade! Carolin Heyer Ingerborg Hull 20