Bedömning för lärande. Andreia Balan

Transkript

1 Bedömning för lärande Andreia Balan

2 Hur kan så mycket forskning publiceras med så liten effekt på undervisningen? Man inriktar sig ofta på strukturella ting, som klasstorlek, skolval, nivågruppering och social bakgrund. Finns det andra faktorer som är viktigare?

3 Framgångsfaktorer Rank Faktor Antal studier Effekt 1 Självbedömning Klassrumsbeteenden Undervisningens kvalitet Ömsesidig undervisning Tidigare prestationer Relationen lärare-elev Feedback Formativ bedömning till lärarna Kreativitetshöjande program Metakognitiva strategier Från Hattie (2009): Visible learning

4 Annan forskning visar att Elever som undervisas av effektiva lärare lär sig lika mycket på 6 månader som de skulle ha lärt sig med mindre effektiva lärare på 2 år. (Hanushek & Rivkin, 2006) När elever undervisas av effektiva lärare lär de sig i samma takt oavsett socioekonomisk bakgrund. (Hamre & Pianta, 2005)

5 Samtidigt säger annan forskning En missuppfattning är att: Lärare skapar inlärning En annan missuppfattning är att: Endast elever kan skapa inlärning Medelvägen är att: Undervisning handlar om att skapa effektiva lärmiljöer

6 Effektiva lärare definieras av hur de arbetar med: Kopplingen till läroplanen Bedömning Materialanvändningen Att skapa en klassrumskultur som uppmuntrar elevernas lärande och utveckling Att utveckla elevernas metakognition Att utveckla elevernas strategier för bearbetning av feedback Att utgå från elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper (Graves et al. 2009)

7 Lösningen är inte att hitta en metod utan att känna till olika lärandestrategier och att kunna växla mellan dem utifrån den effekt undervisningen har på elevernas resultat

8 Bedömning för lärande Vart eleven är på väg Var eleven befinner sig nu Hur eleven kommer vidare Lärare Elevens kamrater Organisera aktiviteter som Ge nyancerad och visar var eleverna framåtriktad befinner sig i respons lärandeprocessen Förtydliga och förstå Beakta mål och elevernas syn på och föreställningar om skola, kriterier undervisning Aktivera eleverna och skolarbete som resurser för varandra Elev Aktivera eleverna som ägare av den egna lärandeprocessen (Wiliam & Thompson, 2007)

9 Varje strategi Integrering i undervisningen Strategi Koppling till andra strategier Tekniker Grundtanke Utvärdering Förutsättningar Effekter

10 Strategi 1 - förtydliga mål och kriterier Grundtanke: att skapa en gemensam referensram och ett gemensamt språk att göra tydligt skillnaden i kvalitéer Är kopplad till läroplansfilosofin - läroplanens grundtankar och struktur

11 Strategi 1 - förtydliga mål och kriterier Tekniker Förklara mål och kriterier i början av varje moment Ge konkreta exempel Identifiera kvalitetskriterier tillsammans med eleverna Skapa möjligheter för eleverna att delta i designen av sina egna prov/bedömningsinstrument Skapa bedömningsmatriser

12 Förutsättningar Praktisera användningen Avsätta tid Integrera i undervisningen Kombinera med andra formativa verktyg Engagera eleverna i matriskonstruktionen

13

14 Resultatsammanställning Namn: Läxtest Algebra Prov 1 Algebra Prov 2 Funktioner Prov 3 Geometri Prov 4 Statistik Betyg Då 9 19/1 = 20/G 11/1 = 12/G 10/3 = 13/VG 9/2*=11*/G G Namn Kriterier Gr uppg Akilles Linjär funk Max Akilles Gr uppg Broar Funk Max Broar Andra Prov 1 Algebra Andra gr funk Max Prov 1 Prov 2 Geo Sann Lösa G problem V V M Resonera G V M Redovisa G V M Tolka G V M M Max Prov 2 Nu

15 Nya NP

16 Progressionsord Betyg E Betyg C Betyg A Återge översiktlig utförligt utförligt och nyanserat Förstå översiktlig utförligt utförligt och nyanserat Tillämpa med viss säkerhet med säkerhet med säkerhet Analysera enkelt nyanserat utförligt och nyanserat Utvärdera enkelt nyanserat utförligt och nyanserat Skapa vidareutvecklar

17 Utmanande mål Utmanande mål ger mer effekt på lärandet än gör ditt bästa Effekt 0.66 Utmanande mål är viktigare än elevernas engagemang (undantag elever med specialundervisning) Effekt 0.41

18 Strategi 2 skapa situationer som gör lärandet synligt Grundtanke: att stimulera elevers lärande att få syn på mångfalden i elevers tänkande att förse läraren med information i syfte att förändra sin undervisning eller få stöd för det som redan görs Har ett nära samband till klassrumskultur och ämnesdidaktik

19 Strategi 2 skapa situationer som gör lärandet synligt Tekniker Problemlösning - effekt 0.61 Utmanande uppgifter Rika uppgifter

20 Strategi 2 skapa situationer som gör lärandet synligt Tekniker Diskussioner i klassrummet - effekt 0.46 Nyckelfrågor Alla ska svara på Samlas in och bedöms Öppna frågor Stimulerar kreativa tänkandet Ger information till läraren

21 Strategi 3 - Feedback Grundtanke: att ge information om lärandeprocessen och undervisningens effekter att stimulera reflektion Förutsättning: Elevernas föreställningar om skola och skolarbete påverkar deras sätt att reagera på feedback

22 Olika former av feedback Poäng låg effekt Korrekt svar Korrekt svar + förklaring Korrekt svar + förklaring + indikation på förbättring Korrekt svar + förklaring + förslag på hög effekt åtgärder

23 Prestation Attityd Poäng ingen vinst Höga poäng : positiv Låga poäng: negativ Kommentarer 30% vinst Hög presterande : positiv Låg presterande: positiv Både poäng och kommentarer ingen vinst Höga poäng : positiv Låga poäng: negativ (Butler, 1987)

24 Feedback på olika nivåer Uppgiftsnivå t.ex. faktafel effekt 0.43 Processnivå t.ex. hur kan jag ändra strategi inför nästa uppgift effekt 0.53 Metakognitiv nivå t.ex. hur ska jag hantera den feedback jag självbedömningsförmågan, skapar intern feedback får förbättrar Personlig nivå t.ex. beröm vs ingen beröm- effekt

25 Andra aspekter av effektiv feedback Timing Kontext Bearbetning Omedelbar för uppgiftsrelaterad feedback enkla uppgifter lågpresterande elever Fördröjt för processrelaterad feedback komplexa uppgifter högpresterande elever Integrerad i undervisningen Krävs: etablerade klassrumsnormer som stödjer leveransen av respons Effektiv feedback genererar nya aktiviteter/nytt tänkande Krävs: utvecklingen av strategier för bearbetning av respons

26 Strategi 4 eleverna som resurser för varandra Grundtanke: att stödja elevers lärande genom kollaborativ lärande. Utgår från Vygotskijs teori om lärande och utveckling. Tekniker: Ömsesidig undervisning (flipped classroom) Kamratbedömning (en till en eller grupp till grupp) Kamratfeedback

27 Kamratfeedback Att konstruera feedback är kanske mer värdefull än att få feedback Genom att lära sig söka, hantera och agera på kamratfeedback blir elever bättre på att hantera lärarfeedback (Nicol, 2010)

28 Exempel på kamratbedömning Gruppuppgift Kamratbedömning Sambedömning Introduktion Par av grupper bedömer varandra med hjälp av matrisen Helklassdiskussion Grupperna arbetar med uppgiften Grupperna får muntlig feedback från varandra Läraren ger feedback till varje grupp

29 Exempel

30 Vad ska kamratfeedback innehålla? Vilket är mest effektivt av: omformuleringar förslag motivering lämplighet specificering (Gielen et al., 2010)

31 Olika typer av feedback En expert (E) enkla ändringar En kamrat (EK) 3 gånger mindre generella kommentarer än FK Flera kamrater (FK) effekt 1.23 komplexa ändringar (Cho & MacArthur, 2007, 2010)

32 Strategi 5 - eleverna som ägare av lärandeprocessen Grundtanke: att stödja lärandeprocessen genom ökad metakognition Tekniker: Självbedömning Självreglering strategier Sambedömning (lärare och elever tillsammans) Träning i att ställa frågor/göra sammanfattningar

33 Strategi 5 - eleverna som ägare av lärandeprocessen Självbedömning Själv-observation Själv-analys Själv-reaktion Självuppfattning om ens förmåga Mål Ansträngning Känslomässig attityd Prestationer

34 Självbedömning Självbedömning är en förmåga som är kontextberoende Den kan inte överföras mellan olika ämnen eller till nya områden. Kamratbedömning och sambedömning kan användas för att träna förmåga till självbedömning

35 En förutsättning Konstruktiv länkning Lärandemiljö Lärandeaktiviteter Bedömnings- och examinationsformer Läroplan Mål Innehåll

36 Vad säger eleverna i studien Det har hjälpt, vad jag ska tänka på, vad jag gör när jag löser uppgifter. Det är lättare att se de olika stegen i en uppgift. Matten har blivit svårare och roligare. Det är svårare för jag är inte van vid denna sort att lära in. Men jag lär mig mycket mer. Och när jag förstår någonting då blir det roligare. För om jag sitter där och vet ingenting då blir det tråkigt.

37 Vad säger läraren i studien Att arbeta på detta nya sätt tycker jag har till viss del ökat arbetsbelastningen men vinsten i arbetssättet väger upp den tid det tar. Det har varit nyttigt och man har fått en annan syn på både undervisningen och på hur man kan göra matematiken stimulerande för eleverna. och jag känner att jag har en annan koll på hur eleverna verkligen tänker.

38 Resultat Eleverna blev bättre på att: - tolka ett problem och använda lämpliga matematiska metoder - matematiska resonemang - presentera en matematisk lösning och använda ett matematiskt språk Störst förbättring visade elever med låga resultat

39 Resultat Eleverna visade förändrade föreställningar om matematik - om vad matematisk förståelse är - om vad det innebär att arbeta matematiskt - om nyttan med skolmatematiken

40 Från Hattie (2009): Visible learning