Nyckelstrategier för ett formativt tänkande i lärsituationer. Bitte Sundin Januari 2015

Transkript

1 Nyckelstrategier för ett formativt tänkande i lärsituationer Bitte Sundin Januari 2015

2 John Hatties åtta attityder till undervisning Lärare/ledare tänker att deras huvudsakliga uppgift är att utvärdera effekten av undervisningen hos eleverna Lärare/ledare tänker att om elever ska lyckas i sitt lärande så beror det på vad läraren/ledaren gjorde eller inte gjorde. Vi är förändringsagenter Lärare/ledare vill prata mer om lärande än om undervisning Lärare/ledare använder mer dialog än monolog Lärare/ledare tycker om utmaningar och nöjer sig inte med att göra sitt bästa Lärare/ledare tänker att det är deras ansvar att skapa positiva relationer i klassrum/personalrum Lärare/ledare pratar lärandets språk

3 Fem principer för effektiv utbildning-james Nottingham Återkoppling-ska ge information som hjälper eleverna att närma sig sina lärandemål (John Hattie 1999) Ansträngning-Eleverna anstränger sig och ger inte upp medelmåttan som anstränger sig når längre än den begåvade som inte anstränger sig ( Baltasar Gracian y Morales ) Utmaning-förstärker alla de andra faktorerna. Vi behöver mer utmaning och mindre undervisning eftersom det är genom utmaningar man växer till kropp, själ och sinne (Matthew Lipman 1991) Reflektion-hjälpa barn/elever att utveckla begreppsmässig förmåga, omdöme och visdom. Självkänsla- inbegriper självförtroende, egenvärde och personliga resurser för att arbeta sig igenom motgångar.

4 Dela målen med eleverna Självskattning /elevens förväntningar 1,44 Lärarens tydlighet 0,75 Undervisning i små tydliga steg/målnivåer 0,58 Konkreta exempel 0,57 Lista över påverkansfaktorer på studieprestationer-john Hattie Synligt lärande

5

6

7

8 Kompetens Identifierar Benämner Kan följa en enkel procedur Kombinerar Beskriver Numrerar Visar sociala förmågor Listar Analyserar Argumenterar Jämför Kritiserar Förklarar samband Relaterar rättfärdigar Skapar Formulerar Genererar Ställer hypoteser Reflekterar teoretiserar Misslyckas Missar idén Inkompetens En relevant aspekt Flera relevanta oberoende aspekter Integrerade till en struktur Generaliserade till ett annat område prestrukturell enstrukturell multistrukturell relationell Utvidgad, abstrakt

9 Konceptet/den stora idén:allianser Kontext: 1:a världskriget Lärandemål: Att förstå hur 1:a världskriget startade SOLO nivå En Flera Relatera Utvidga SOLO-verb Identifiera Lista Förklara Utvärdera Kriterier som visar att man lyckas Identifiera en nyckelhändelse som ledde till 1:a världskriget Lista de nyckelhändelser som ledde till 1:a världskriget Förklara hur dessa händelser ledde till 1:a världskriget Utvärdera vilken händelse som var den allra viktigaste orsaken till 1:a världskriget Trestegsmodell: 1. Identifiera vilka resultat som ska uppnås 2. Bestäm hur det ska se ut när resultatet är uppnått 3. Planera för vilka erfarenheter eleverna ska ha fått och vilka instruktioner som behövs

10

11 Individual Targets

12 Självbedömning Självskattning av betyg/elevens förväntningar 1,44 Formativ bedömning 0,90 Relationen lärare-elev 0,72 Studiemetoder 0,63 Metakognitiva strategier-0,69 Självverbalisering och självutfrågning 0,64 Återkoppling 0,75

13 Jag kan - pärmen En pärm per elev Föräldraguide Register med alla ämnen Varje ämne innehåller - kartläggningsdokument med tydliga målbeskrivningar och elevens skriftliga omdöme - elevarbete

14

15 Lärande bedömning Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma dit? Kommunicera mål och kriterier till eleverna Konstruera uppgifter och bedömningsanvisningar så att eleven får information om sin position i förhållande till målet Ge eleven feedback utifrån den information som framkommer genom bedömningen, så att eleven kan fortsätta mot målet

16 Kamratbedömning Formativ bedömning 0,9 Återkoppling 0,75 Kamrathandledning 0,55 Samarbetsinriktat i förhållande till tävlingsinriktat lärande 0,54 Känsla av positivt sammanhang i klassrummet 0,53 Kamratpåverkan 0,53

17 Hur säker är du på det du tror att du vet?

18

19

20

21

22

23

24

25 Förarbete Skaffa ideer, ta reda på saker(research), tänka, planera Skriva utkast, kladd Kamratrespons och frågor Lärarrespons och frågor Skriva om-ändralägga till- dra ifrån Kamrat- och lärarrespons Publicera

26 Återkoppling återkoppling ska ge information om arbetsuppgiften eller processen som hjälper eleverna att komma närmare sina lärandemål Återkoppling är en av de faktorer som påverkar inlärning och studieresultat allra mest om den avser tydliga och specifika mål, inspirerar eleven att svara aktivt och eftertänksamt och om den innebär att man lär av sina misstag snarare än är rädd att begå dem. Kan hjälpa eleverna att förstå syftet eller målet Inse var de befinner sig i förhållande till målen Förstå vad de måste göra för att nå målet från sin nuvarande position

27 Tre nyckelfrågor om återkoppling (James Nottingham 2013) Vad bör jag ta upp i undervisningen för att försäkra mig om att eleverna får en grundläggande förståelse Vilken återkoppling behöver mina elever som hjälp för att nå sina mål, nu när de gjort sina första försök? Förstår mina elever målet fullt ut? 1.Utgångspunkt 2. Kontinuerliga framsteg 3. Mål

28 Nivåer Viktiga frågor Tre återkopplingsfrågor Hur väl har uppgiften utförts, är den rätt eller fel? Vart är jag på väg? Vilka är mina mål? Vilka strategier behövs för att genomföra uppgiften, finns det alternativa strategier som kan användas? Hur ska jag komma dit? Vilka framsteg görs mot målet? Vilken kunskap och förståelse måste du ha för att veta vad du gör? Egenkontroll styr processer och uppgifter Vad är nästa steg? Vilka aktiviteter behöver genomföras för att nå bättre framsteg? Personlig utvärdering och påverkan på lärandet

29 Content subject to copyright. Use with permission only.

30 Content subject to copyright. Use with permission only.

31 Fyra feedback-nivåer (Hattie and Timperley) Om uppgiften Om eleven som person Fyra feedbacknivåer Om strategier för att lösa uppgiften Självkontroll

32 Klassrumssamtal-hur definiera en bra fråga? Ur forskning, av Mary Budd Rowe klassrumsinspelningar När lärare ställer frågor väntar de högst en sekund på att eleverna ska svara Om svaret inte kommer inom en sekund upprepar eller omformulerar läraren frågan eller ger den till någon annan När en elev svarat reagerar läraren vanligen med att fortsätta med fler frågor inom högst en sekund Lärarna ger mer tid till de duktiga eleverna än till de elever som kan mindre.

33 Ökad väntetid till 3 sekunder Längden på förklaringar från högpresterande elever ökade femdubbelt och från mindre högpresterande elever sjudubbelt Antalet spontana men relevanta kommentarer ökade dramatiskt Antalet obesvarade frågor minskade från i genomsnitt 30 % till under 5 % Antalet frågor från eleverna ökade kraftigt

34 Stödstrukturer Olika typer av frågor baserat på Blooms taxonomi, kunskapsfrågor, förståelsefrågor,tillämpningsfrågor,analysfrågor, syntesfrågor, värderingsfrågor Sokratiska frågor: klargörande, orsaker,antaganden,ståndpunkter,effekte r,frågor om frågor Begreppstänjare:jämförelser, venndiagram, exempel

35 Hur kan undervisning gå till och få med allt detta då? Bestäm lärandemål och kriterier, planera Ta reda på vad eleverna kan-förprov, brainstorming-delaktighet i planeringen Gör det tydligt vad du förväntar dig av eleverna-kriterier-tydliga exempel-prata om lärande Använd dialog-bra frågor-stödstrukturer för tänkande och reflektion Prata lärandets språk-hjälp eleverna till självbedömning och planering-involvera kamraterna Ta reda på om din undervisning gav förväntat resultat. Eftertest, elevens tankar, dialoger, enkäter. Involvera andra lärare i ditt eget lärande.

36