IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

Transkript

1 Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det möjligt att bedöma en introduktion av IBSE (Inquiry-Based Science Education) genom att analysera ditt, eller din kollegas, arbete i klassrummet. Kriterierna uttrycks som frågor, som du kan fråga dig själv, rörande en serie naturvetenskapliga aktiviteter som gör det möjligt för eleven att lära genom frågor. Varför ska man använda det? En viktig anledning att börja med en utvärdering av sig själv, är att det skapar en medvetenhet om relevanta synpunkter på elevernas arbete som annars kan gå obemärkta förbi och inte får den uppmärksamhet som de förtjänar. Den tid du har att påverka varje elev i din klass är normalt mindre än trettio sekunder på en en-timmes lektion, så det är absolut nödvändigt att göra det mesta av tiden, genom att observera och reagera på det som är viktigt i en elevs inlärning. Hur används det? Att bekanta sig med frågorna Innan du använder dig av det här verktyget är det viktigt att studera och bekanta sig med de frågor som ställs. Det gör det möjligt för dig att fokusera på särskilda sidor av elevens beteende som är viktigt i IBSE, snarare än på det som är irrelevant. Det finns två listor med frågor: En handlar om elevernas aktiviteter och den andra om lärarnas handlingar och interaktion i klassrummet. Ge dig själv tillräckligt med tid att läsa dem noga och, så småningom, diskutera med dina kolleger. Om du tvivlar på en särskild fråga, kan du hänvisa till de exempel som finns i avsnittet Titta på ditt klassrumsarbete. Beslut om den uppsättning frågor som du vill fokusera på När du läser frågorna, tror du då att svaret på de flesta blir nej? Det är helt ok! Att kunna svara ja på alla frågor om självutvärdering av dina undervisningsmetoder är ett långsiktigt mål. Vänta dig inte att du kan svara ja på alla eller ens de flesta av frågorna, särskilt inte om du är helt ny när det gäller frågebaserad undervisning i naturvetenskap. Tro inte att det här verktyget är ett sätt att betygsätta dig själv. Betrakta det hellre som en hjälp att identifiera de delar av din undervisning som behöver mest uppmärksamhet i nuvarande skede av din karriär. Innan du använder verktyget, identifiera en uppsättning frågor som du vill fokusera på, och ge dig själv tillräckligt med tid att arbeta med dessa frågor innan du går vidare till nästa uppsättning. Samla bevis på den uppsättning frågor som du har valt Under en lektion, eller serie av lektioner, när en frågebaserad aktivitet är planerad, skall du samla bevis på den uppsättning frågor som du har valt. Du kan göra korta anteckningar (antingen direkt på

2 verktyget eller på ett separat papper) för att påminna dig om särskilda händelser, och anteckna en punkt att diskutera med eleverna, eller lyssna på deras diskussion, för att ta reda på deras idéer och vad de känner för aktiviteterna. Du kan också spela in gruppdiskussioner eller elevernas rapporter till hela klassen. Efter lektionen, eller en serie av lektioner, kan du gå igenom elevernas anteckningar, dina egna anteckningar och de händelser som man kommer ihåg för att svara på frågorna. Svaren registreras som ja, nej eller ej tillämpligt (NA). Det är viktigt att anteckna anledningen till svaren så noga som möjligt speciellt om ditt svar är nej eftersom det kan göra det möjligt för dig att åtgärda saken. Analysera din självutvärdering och vidta åtgärder Engagemang i en undersökning betyder att svaret är ja på så många frågor som möjligt inom den uppsättning av frågor du valt att fokusera på. Det kommer inte att hända för varje serie aktiviteter, eftersom vissa frågor kanske inte är relevanta. Emellertid, när du anser en fråga som ej tillämplig, är det viktigt att du frågar dig själv varför inte? Det kan finnas goda skäl som kanske är relaterade till ämnet. Eller du kanske har behandlat ämnet som du alltid har gjort utan att tänka på alternativ som skulle ha kunnat engagera eleverna mer aktivt i undersökningen. Där svaret är nej, men kunde ha varit ja med andra förutsättningar, måste man ta reda på orsaken. Ibland är problemet klassens storlek, tidsbegränsning, brist på utrustning, etc. Lösningen finns inte alltid hos dig, men det är viktigt att du tänker efter hur en bättre ledning av klassen kan minska svårigheterna. Att fundera över din organisation och förhållningssättet kan hjälpa dig och dina kolleger att komma fram till vad som kan ändras för att förbättra elevernas möjligheter att ifrågasätta.

3 Bli bekant med frågorna Elevernas aktiviteter Lärarens roll 1. Sätta upp en undersökning a) Arbetade eleverna med frågor som de betraktade som sina egna? b) Diskuterade eleverna vad de redan visste om en undersökning? c) Gjorde eleverna förutsägelser som baserade sig på deras egna idéer? d) Deltog eleverna i planeringen av en undersökning. e) Inkluderade eleverna ett opartiskt test i sin plan? 2. Insamling av data a) Gjorde eleverna noggranna observationer? b) Gjorde eleverna mätningar? c) Använde sig eleverna av alternativa källor? 3. Tolka data och dra slutsatser a) Jämför eleverna sina resultat med frågan/frågorna som deras undersökning skulle svara på? b) Föreslog eleverna egna förklaringar till vad de fann? c) Reflekterade eleverna över de processer de använde i sina frågeställningar? 4. Arbeta med andra a) Lyssnade eleverna på varandra under rapporteringen? b) Samarbetade eleverna med andra under grupparbete? 5. Muntlig rapportering a) Rapporterade eleverna muntligt till hela klassen? b) Engagerade sig eleverna i klassens diskussioner rörande deras undersökningar och förklaringar? c) Uttryckte sig eleverna vetenskapligt och kritiskt? 1. Förbereda och hantera naturvetenskapliga aktiviteter a) Passade materialet och utrustningen som du försåg eleverna med aktiviteterna i fråga? b) Var klassrummet möblerat så att eleverna kunde arbeta i grupp? c) Gavs eleverna tillräckligt med tid att samla in data? d) Gavs eleverna tillräckligt med tid att diskutera hur de utförde arbetet? e) Gavs eleverna tillräckligt med tid att diskutera sina slutsatser? f) Uppmuntrades eleverna att vara toleranta och visa respekt för varandra? g) Var grupparbetet välstrukturerat, dvs att eleverna tog väl definierade roller? 2. Fråga eleverna a) Frågade man eleverna om deras egna idéer (vad tycker du )? b) Gav man eleverna öppna frågor (sådana som behöver mer än svar på ett ord)? 3. Reagera på elevernas idéer a) Fick eleverna hjälp att uttrycka sina idéer på ett tydligt sätt? b) Refererade man vid ett senare tillfälle till elevernas ursprungliga idéer? c) Fick eleverna positiv feedback på hur man granskar eller tar sina idéer vidare? 4. Uppmuntra elevernas egna undersökningar a) Uppmuntrades eleverna att ställa frågor? b) Hjälpte ni eleverna att formulera produktiva frågor (möjliga att undersöka)? c) Bad ni eleverna att göra förutsägelser? d) Bad ni eleverna planera sina egna undersökningar?

4 6. Former för skriftliga rapporter a) Gjorde eleverna ritningar för att visa vad de gjorde? b)förde eleverna individuella naturvetenskapliga anteckningar? c) Bidrog eleverna till en gemensam rapport? 7. Innehåll i de skrivna rapporterna a)uppgav eleverna de frågor eller problem som undersökts i sina skrivna rapporter? b) Uppgav eleverna om resultaten överensstämde med deras förutsägelser i sina skrivna rapporter? c) Antydde eleverna sina förutsägelser i sina skrivna rapporter? 5. Vägleda elevernas undersökningar a) Fick eleverna lära sig teknik att använda utrustningen på ett säkert och effektivt sätt? b) Fick eleverna hjälp att göra noggranna mätningar? c) Uppmuntrades eleverna att ifrågasätta sina resultat? d) Uppmuntrades eleverna att identifiera möjliga felkällor? e) Fick eleverna tillgång till alternativa källor? f) Fick eleverna hjälp med att strukturera sina anteckningar och rapporter på ett systematiskt sätt? 6. Leda eleverna genom slutsats fasen a) Frågade man eleverna om deras slutsatser överensstämde med resultaten? b) Bad man eleverna jämföra sina slutsatser med sina förutsägelser? c) Bad man eleverna att motivera eller förklara det man upptäckte? d) Bad man eleverna identifiera ytterligare frågor? e) Bad man eleverna reflektera över vad de hittat och hur?

5 Titta på klassrumsarbetet Elevernas aktiviteter Frågor Beslut 1. Planera en undersökning Ja Anm a) Arbetade eleverna med frågor som de uppfattade som sina egna? > Kunde förklara med egna ord vad de försöker göra b) Diskuterade eleverna vad de redan visste om en undersökning?> >Pratade om relevanta synpunkter baserade på tidigare erfarenhet c) Gjorde eleverna förutsägelser baserade på egna idéer? > Gav en anledning för vad de trodde skulle hända (inte bara gissade) d) Deltog eleverna i planeringen av en undersökning? > Diskuterade i allmänna termer vad som behövde göras för att svara på en fråga eller lösa ett problem. e) Inkluderade eleverna oberoende test i sin plan? > Föreslog vad som måste ändras, vad som kunde behållas som det var och vad som skulle observeras för ett rättvisande test. 2. Samla in data a) Gjorde eleverna noggranna observationer? > Tittade på detaljerna på ett föremål eller en händelse eller jämförde två eller flera föremål relevanta för undersökningen. b) Gjorde eleverna mätningar? > Använde mätinstrument som exempelvis en linjal, våg etc. för att få ett numeriskt svar. c) Använde eleverna alternativa källor? > Använde sig av en bok, affisch eller webbplats för att samla information. 3. Tolka data och dra slutsatser a) Betraktade eleverna sina resultat i relation till frågan/frågorna som deras undersökningar var avsedda att besvara?

6 > Diskuterade om det de upptäckte besvarade de frågor som undersöktes. b) Föreslog eleverna förklaringar på vad de funnit? > Föreslog anledningar till vad de funnit även om det inte besvarade frågan/frågorna som undersökts. c) Funderade eleverna på de processer man använde i undersökningarna? > Kommenterade hur undersökningen hade utförts (inte bara vad man funnit). 4. Arbeta med andra a) Lyssnade eleverna på varandra under rapporteringen? > Var man uppmärksam när en elev rapporterade inför en grupp eller hel klass. b) Samarbetade eleverna med andra under grupparbete? > Diskuterade och arbetade tillsammans för att komma överens om vad man skulle göra, inte att var och en arbetade individuellt även om de satt i en grupp. 5. Muntlig rapportering a) Rapporterade eleverna muntligt till hela klassen? > Några om inte alla elever presenterade sitt arbete för hela klassen. b) Engagerade sig eleverna diskussionerna i klassen när det gällde undersökningarna och förklaringarna? > De flesta elever tog aktiv del i kommentarerna av varandras undersökningar. c) Uttryckte sig eleverna i lämpliga naturvetenskapliga termer och kritiska kommentarer? > De flesta eleverna använde naturvetenskapliga ord och symboler på ett korrekt sätt när de avrapporterade sina arbeten. 6. Former för den skriftliga redogörelsen a) Gjorde eleverna ritningar för att visa vad de höll på med? > De flesta eleverna gjorde tydliga ritningar för att förklara sina arbetsmetoder och resultat. b) Gjorde eleverna personliga naturvetenskapliga anteckningar?

7 > De flesta elever gjorde egna anteckningar för att föra protokoll och anteckna resultat under och efter en undersökning (oavsett om det även gjordes en grupprapport). c) Bidrog eleverna till ett gemensamt protokoll? > De flesta eleverna samarbetade med andra när man tog fram en grupprapport. 7. Innehållet i den skriftliga dokumentationen a) Redogjorde eleverna i sina skriftliga rapporter för de frågor eller problem som undersöktes? > De flesta skriftliga rapporterna (individuella eller grupp) identifierade tydligt frågan/frågorna eller problemen som undersöktes. b) Redogjorde eleverna i sina skriftliga rapporter om resultaten stämde överens med vad de väntade sig? > De flesta skriftliga rapporterna (individuella eller grupp) konstaterade att det som de hade upptäckt stämde överens med vad de väntat sig. c) Antydde eleverna sina slutsatser i sina skriftliga rapporter? > De flesta skriftliga rapporterna (individuella eller grupp) beskrev mer än vad man antecknat och diskuterade vad de menade.

8 Lärarens roll Frågor Beslut 1. Förbereda och hantera naturvetenskapliga aktiviteter JA NEJ Anm. a) Var materialet och utrustningen ni ordnade rätt för aktiviteterna i fråga? > Lämpliga både för aktiviteten och elevernas ålder/ förmåga. b) Var klassrummet ordnat så att eleverna kunde arbeta i grupper? > Eleverna kunde sitta ansikte mot ansikte och kommunicera sinsemellan. c) Gav ni eleverna tillräckligt med tid att samla fakta? > Ni anslog tillräckligt med tid för att eleverna skulle kunna samla in alla fakta och all information som behövdes. d) Gav ni eleverna tillräckligt med tid att diskutera sina slutsatser? > Ni avsatte tillräckligt med tid till att identifiera slutsatser från det insamlade materialet. e) Gav ni eleverna tillräckligt med tid att diskutera hur de utförde sitt arbete? > Ni avsatte tillräckligt med tid för eleverna att diskutera sina metoder, inte bara vad de upptäckte. f) Uppmuntrade ni eleverna att vara toleranta och respektera varandra? > Dvs. Ni påminde om att det är nödvändigt att lyssna, vänta på sin tur att prata och att inte kritisera varandra. g) Var gruppens arbete välstrukturerat? > Dvs. ni gav eleverna möjlighet att ta olika roller eller ansvar inom gruppen. 2. Fråga eleverna a) Frågade du efter elevernas idéer? > Dvs. Du ställde frågan vad tror du orsaken är hellre än vad är orsaken? b) Ställde du öppna frågor till eleverna (frågor som behöver mer än ett enkelt ord som svar)?

9 > Dvs. Du ställde frågorna hur kan du beskriva det här? Vad observerar du.? Hellre än ser du. (förstår du)? 3. Svara på elevernas idéer a) Hjälpte du eleverna att uttrycka sina idéer på ett tydligt sätt? > Dvs. Gav du eleverna tid att tänka innan de svarade, eller upprepade du vad de sa och frågade för att få bekräftat är det det här du menar? b) Hänvisade du vid ett senare tillfälle till elevernas ursprungliga idéer? > Dvs. Tror du fortfarande att. (den ursprungliga idén)? c) Gav du eleverna en positiv återkoppling på hur man granskar eller tar deras idéer vidare? > Dvs. Genom att säga Du har arbetat bra, så vad har du lärt dig om? Finns det något mer som du skulle kunna upptäcka om.? 4. Uppmuntra elevernas egna undersökningar a) Uppmuntrade du eleverna att ställa frågor? > Dvs. Frågade dem Vad skulle du vilja veta om? b) Hjälpte du dem att formulera bra frågor (möjliga att undersöka)? > Dvs. Frågade dem Kan du ställa din fråga så att vi vet vad vi ska leta efter eller göra för att formulera ett svar? c) Bad du dem att göra förutsägelser? > Dvs. Frågade dem vad tror du kommer att hända om (vi inte vattnar fröna?) d) Bad du dem att planera sina egna undersökningar? > Dvs. Frågade dem vad behöver du göra för att ta reda på.? 5. Vägleda elevernas undersökningar a) Lärde du eleverna tekniker för att använda utrustningen säkert och effektivt? > Dvs. Visade dem hur man håller ett förstoringsglas på rätt sätt, hur man använder redskapen på ett säkert sätt. b) Hjälpte du eleverna att göra noggranna mätningar? > Dvs. Visade dem hur man nollställer en skala och läser skalans markeringar exakt.

10 c) Uppmuntrade du eleverna att ifrågasätta sina resultat? > Dvs. Frågade dem är det här vad du väntade dig? Hur kan du kontrollera för att bli säker? d) Uppmuntrade du eleverna att identifiera möjliga felkällor? > Dvs. Bad dem tänka på allt som kunde ha gjort en skillnad för resultatet. e) Gav du eleverna tillgång till alternativa källor? > Du ordnade med aktuella böcker, kartor, dataprogram som eleverna kunde använda. f) Hjälpte du eleverna att strukturera sina anteckningar och rapporter på ett systematiskt sätt? > Dvs. Du erbjöd ett ramverk med rubriker eller en checklista för saker man bör notera under en utredning / Du hjälpte dem att konstruera lämpliga tabeller för att organisera sina data. 6. Vägleda eleverna genom den avslutande fasen a) Kontrollerade du att elevernas slutsatser var konsekventa i jämförelse med resultaten? > Dvs. Bad dem förklara hur särskilda resultat eller observationer passade deras slutsatser. b) Bad du eleverna jämföra sina slutsatser med förutsägelserna? > Dvs. Bad dem gå igenom vad de att förutspått och jämföra med vad man hade funnit. c) Bad du eleverna identifiera ytterligare frågor? > Dvs. Frågade dem Vad skulle du vilja veta mer om.? d) Bad du eleverna att fundera på vad de fann och hur man fann det? > Dvs. Frågade dem Tror du att det här var bästa sättet? Vad skulle du ändra på om du började om?