Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

Transkript

1 Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer mest? Syntes av metaanalyser (+1000) studier 250 miljoner elever Effektstorlekar (d) Utveckling över tid eller skillnader mellan grupper Den typiska effekten på elevers lärande 1

2 Hemläxor Elevers resultat Påverkansfaktorer Effektstorlek Hemläxor? Kamratpåverkan? Elevkontroll över lärandet? Socioekonomisk status? Rektorer? Relationer lärare-elev? Prov? Återkoppling? Elevens kön? Videoanalys av undervisning? Minska klasstorlek? Användning av begreppskartor? Påverkansfaktorer Effektstorlek Hemläxor 0,29 Kamratpåverkan 0,53 Elevkontroll över lärandet 0,04 Socioekonomisk status 0,52 Rektorer 0,36 Relationer lärare-elev 0,72 Prov 0,34 Återkoppling 0,75 Elevens kön 0,12 Videoanalys av undervisning 0,88 Minska klasstorlek 0,21 Användning av begreppskartor 0,60 Kärnan Sammanfattning Fördjupning Det måste i undervisningen vara synligt för elever vad de ska lära sig och synligt för lärare vad elever lär sig. Lärare måste se lärandet ur elevens perspektiv stödja eleven i att bli sin egen lärare. Lärare Elev 2

3 Det anmärkningsvärda med beläggen är att de största effekterna på elevernas inlärning sker när lärarna blir de lärande i sin egen undervisning och när eleverna blir sina egna lärare. (SLFL, s.33) Vart är jag på väg? Hur går det för mig? Vad är nästa steg? Elev- och lärarnivå Påverkansfaktorer d Bedömningskapabla elever 1,44 Formativ bedömning (till lärare) 0,90 Klassrumsdiskussion 0,82 Lärares tydlighet i undervisningen 0,75 Utspridd mot koncentrerad övning 0,71 Metakognitiva strategier 0,69 Samarbetsinriktat mot individuellt lärande 0,59 Tydliga mål 0,56 Kamrathandledning 0,55 Lärmål och framgångskriterier Lärare anpassar och intervenerar aktivt Formativ bedömning och återkoppling Lärandets språk Olika lärstrategier Misstag välkomnas Metakognitiva strategier Progression och framsteg, ej jämförelse Påverkan på elever utvärderas Kollegialt lärande Målinriktat lärande Återkoppling Metakognition Kollegialt lärande 3

4 Lärmål (din lärintention): det eleven ska lära sig Exempel: Kunna hänvisa till källor på ett korrekt sätt Framgångskriterium: när önskat lärande uppnåtts Exempel: Jag vet hur man infogar fotnoter, var noterna ska placeras och hur de ska utformas Tydliga för elever och lärare Uppföljningsbara (med framgångskriterium) Utmanande Engagerande Kombinerar yt- och djupförståelse Ytförståelse En idé Flera idéer Djupförståelse Relatera idéer Vidareutveckla idéer Exempel Vad betyder demokrati? Redogör för åtminstone två saker som måste vara uppfyllda för att en stat ska räknas som demokratisk Jämför parlamentarism och presidentstyre Argumentera för hur demokratin i Sverige kan fördjupas Förmåga Kunskap Fakta Minnas Förstå Tillämpa Analysera Utvärdera Skapa Kunskap Begrepp Procedur Metakognitiv Attityd Förmåga 4

5 Förmågor Förklaring Redogöra? Reflektera? Värdera? Analysera? Tolka? Förmågor Redogöra Reflektera Värdera Analysera Tolka Förklaring Kunna beskriva något på ett korrekt sätt Tänka igenom något för att skaffa sig nya perspektiv Bedöma något genom att väga för och emot Bryta ner något i mindre delar för att förstå det bättre Tyda betydelsen av något Bedömningsbegrepp Förklaring Översiktigt Jag får med relevanta saker men viktiga delar saknas. Nivå E Planera Utförligt Jag får med det mesta som är relevant. C och A Enkelt Jag har med sådant som är grundläggande, men inte mer. E Välgrundat Nyanserat Jag har stöd för och motiverar det jag skriver. Det finns ett djup i svaret. Jag har med flera olika perspektiv och ser gråskalan, det är inte svart eller vitt. Det finns en bredd i svaret. C och A A Lärmål Med viss säkerhet Det framgår för det mesta att jag har E och C förstått. Med säkerhet Det framgår tydligt att jag har koll. A Utvärdera Genomföra Överbrygga klyftor Identifiera utvecklingsområden Fokus mot lärande Vilka är målen? Hur går det? Vilket är nästa steg? Ska få eleverna att tänka! 5

6 Lärmål och framgångskriterier Specifik Hanterbar mängd Tajmning Nivå Uppgift Process Exempel på frågor Hur väl är uppgiften utförd? Motsvarar den framgångskriterierna? Hur kan svaret utvecklas? Vilka strategier användes? Finns det alternativa strategier som kan användas? Självreglering Hur kan eleven utvärdera sitt eget arbete? Hur kan eleven reflektera över sitt lärande? Studera examinationer Intervjua / enkäter till elever Mentometer / appar / signalkort osv. Filma undervisning Observation (fokus mot elever) Elever diskuterar förbättringsförslag / kriterier Tänk tillbaka på undervisningen som vi haft så här långt under kursen. Vad skulle du säga är det mest betydelsefulla som du har lärt dig? Varför? När har du varit som mest engagerad och intresserad av undervisningen? När har du varit som minst engagerad och intresserad av undervisningen? Tänk dig en stege där 0 är den minst utvecklande undervisningen du kan tänka dig och där 10 är den mest utvecklande. Vart på denna skala skulle du vilja placera undervisningen? Ange en siffra mellan 0 och 10. Ge förslag på vad du tror skulle kunna göras för att göra undervisningen mer utvecklande för dig! (dvs. höja eller förbättra din siffra ovan). Att aktivera tänkandet kring det egna lärandet är nyckeln! Målformulering: Att sätta upp mål och delmål för sig själv Självundervisning: själverbalisering och självutfrågning Självutvärdering: Att reflektera över sin egen insats utifrån mål Låt elever själva bedöma sitt arbete innan du bedömer Kommentera sedan uppgiften och självbedömningen Låt eleven färdigställa uppgiften 6

7 Lyckas inte Lyckas ibland Lyckas för det mesta Lyckas alltid Ej börjat Påbörjat Nästan färdig Helt klar Sätta ut punkt Använda stor bokstav X X Inledning 4+ meningar Stava korrekt Använda synonymer X X Introduktion till ämnet Frågeställningar formulerade Eget kriterium Problemet avgränsat Fördjupad förståelse: Min klasskompis förstår helt och hållet samt kan tydligt förklara med olika exempel. God förståelse: Min klasskompis kan lämna utförliga svar på frågor. Grundläggande förståelse: Min klasskompis kan lämna enkla svar på det mesta men med få detaljer. Viss förståelse: Min klasskompis har viss kunskap men kan ännu inte riktigt förklara saker och ting. Begränsad förståelse: Min klasskompis tycks ha mycket lite kunskap om detta än så länge. Strategi Exempel Effektstorlek Anteckna Anteckna under lektioner 0.59 Söka hjälp Att ha en studiepartner 0.60 Självinstruktion Självutvärdering Självkonsekvenser Organisera Verbalisera stegen i att lösa en matteuppgift Granska arbete innan det lämnas in till läraren Skjuta upp roliga saker tills arbetet är avklarat Göra en planering och struktur innan man skriver en uppsats Eleven ansvarig för sitt lärande Hitta +1 nivå över det jag kan 1. Identifiera lucka 2. Sätta upp mål 3. Finna effektiv strategi 4. Överbrygga luckan 7

8 Sätt utmanande mål Konkreta exempel, historier, fall Ge olika perspektiv på samma fenomen Blanda olika medium (skrift, tal, visuellt etc.) Koppla idéer till varandra explicit Successivt bygga självförtroende Ge många möjligheter till avsiktlig träning Variera grupper Skapa gemensamma lektionsplaneringar och examinationer Observera varandras undervisning Utvärdera och reflektera kring effekter på elevernas lärande utifrån bevis Granska upplägg och systematiskt utarbeta förbättringar I vårt yrke är vi skickliga på konstruktiv kritik. Låt oss använda detta kritiska tänkande till att utvärdera om vi har tillräckligt stor påverkan på alla elever, om vårt sätt att påverka deras inlärning kan bli mer effektivt och ändamålsenligt och fatta beslut om vad vi ska göra baserat på denna positiva påverkan på lärandet tillsammans. (SLFL, s.222) Vart är jag på väg? Lärmål, framgångskriterier. Hur går det för mig? Självvärdering, reflektion. Vad är nästa steg? Formativt, progression. Tack för mig! 8