Uppgift 3 IS. Lärande och samhälle

Transkript

1 Lärande och samhälle KPU Delkurs 2 Uppgift 3 IS Sten-Yngve Södergren Inledning En fråga som jag ofta ställer mig i rollen som lärare är; hur gör jag för att eleverna ska få bättre studieresultat? För mig en central frågeställning eftersom den knyter an till min lärarverksamhet, jag ska även som lärare utifrån läroplanen beakta resultat av annan forskning. (Skolverket 2011) Även i debatten talas det ofta om studieresultat och i flera avseenden är det av central betydelse och används gärna som mått på framgång. Forskningsrapporten som min uppgift bygger på handlar just om faktorer som på olika sätt och i olika grad påverkar studieresultat, rapporten jag hänvisar till är Synligt lärande av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), vilken är en översättning och tolkning av Visible Learning, en studie gjord av utbildningsforskaren John Hattie, Nya Zeeland. Visible Learning är en metametasyntes baserad på mer än studier och över 80 miljoner elever i fler än 800 metaanalyser världens största forskningsöversikt om påverkan på elevers studieprestationer. I rapporten Synligt lärande analyseras även slutsatserna ur ett svenskt perspektiv och den pekar ut 138 påverkansfaktorer mer och mindre viktiga utifrån följande kategorier; eleven, hemmet, skolan, läraren, läroplanen/utvecklingsprogram och undervisningen. De mest framträdande faktorerna presenteras i bilaga 1. Hur relateras då denna rapport till mitt eget undervisningsområde ekonomi, och varför har jag valt den som studieobjekt ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv? Framförallt så upplever jag rapporten som klart relevant och intressant för min lärarverksamhet, den väcker många frågor och pekar ut centrala framgångsfaktorer. Vidare kan rapporten vara behjälplig för att belysa teori och praktik utifrån följande; vad ska jag undervisa om, hur ska jag undervisa och varför ska jag göra just så? I analys - slutsats kommer jag mer försöka klarlägga och diskutera dessa delar genom att relatera till vissa utvalda påverkansfaktorer. Teori/metod Vad rapporten i grunden vill belysa är att göra lärandet synligt, att se lärandet genom elevernas ögon och helt enkelt ta elevens perspektiv på lärandet. Hatties syftet med studien var att få fram en sammanhållen idé om vad som är viktigt för att förklara och påverka elevers studieresultat. Någon svensk presentation av studien har saknats och syftet med rapporten var att SKL vill bidra till att knyta den svenska skolan närmare den utbildningsvetenskapliga forskningen med 1

2 förhoppningen om att skriften ska fungera som stöd och inspirationskälla i arbetet med att skapa världens bästa skola. (SKL 2011, s 5) Forskningsfrågorna som rapporten tittar på handlar om olika påverkansfaktorer på elevernas studieprestationer. Detta är frågor som är klart relevanta eftersom mycket kring den svenska skolan idag handlar om just elevernas studieresultat, och genom rapporten blir det därför uppenbart om vad som är viktigt och mindre viktigt. Rapporten och dess innehåll kan därför ses som både tankeställare och som inspirationskälla vilket är lite av det som SKL vill uppnå. Rapporten visar också på den kritik som finns mot Hatties studie och belyser även studiens styrkor och svagheter. Till styrkor räknas; mängden data, studien utmanar våra föreställningar om skolan, samt skiljer ut det framgångsrika. Som svagheter räknas; enbart studieprestationer och kvantitativ forskning, en historisk berättelse inte ett facit, samt att studien har anglosaxiskt perspektiv. Vad gäller metodvalet så pekar Hattie redan inledningsvis på att boken inte handlar om att ge en nyanserad och detaljerad bild av vad som händer i klassrummen på grundval av kvalitativa studier (SKL 2011, s. 9) istället så rör det sig om sammanställningar och statistiska analyser av omfattande mängder kvantitativ forskning. Den typ av forskning som används som huvudsakligt underlag i studien benämner SKL (2011, s. 10) som effektforskning riktad mot skoleffektivitet, undervisningseffektivitet eller lärareffektivitet. En forskning som mestadels använder kvantitativa metoder för att möjliggöra statistiska analyser. Något alternativ vad gäller metod i denna typ av undersökning har jag dock svårt att se med tanke på det oerhört omfångsrika forskningsmaterialet, de som söker med djuplodande kvalitativa studier hänvisas därför till annan forskning. En viktig avgränsning som diskuteras i rapporten är att de metaanalyser som innefattas i studien huvudsakligen uppmärksammar uppmätta elevprestationer inom olika ämnesområden som resultat av skolans arbete. Resultat Rapportens huvudresultat är att den lyfter fram just läraren som helt avgörande för elevens utveckling, och där lärarnas undervisning har de starkaste effekterna. Lärarnas pedagogiska skicklighet och deras återkoppling till eleverna genom formativ bedömning och återkoppling är av central betydelse för elevernas skolresultat. Rapporten analyserar och rangordnar inom varje kategori de 138 påverkansfaktorer utifrån dess effektstorlek (d), ett mått på påverkan baserat på medelvär- 2

3 desdifferenser. Faktorerna färgmarkeras vidare utifrån Hatties sätt att bedöma graden av påverkan. Sammanfattande så visar rapporten att medeleffekten är starkast för läraren (d=0.49), läroplanen/utvecklingsprogram (d=0.45) och undervisningen (d=0.44). Medeleffekten för eleven är d=0.40, och för faktorerna som relateras till hemmet och skolan redovisas (d=0.31 respektive d=0.23). Hur analyseras och diskuteras då resultaten i rapporten i förhållande till teorigenomgången? I första delen av rapporten presenteras Hatties studie översiktligt bl.a. utifrån den typ av forskning som studien bygger på, de för- och nackdelar som kan identifieras i denna forskning samt förklaringar till det centrala begreppet effektstorlek (d). Vad gäller resultaten är författaren väl medveten om att de faktorer vid sidan av dem som behandlas i studien är inte oviktiga, säger Hattie, men det har helt enkelt inte varit möjligt att inkludera allt, varken när det gäller forskningsmetoder eller olika grupper av förklaringsfaktorer. (SKL 2011, s. 9) Analys - slutsats Synligt lärande väcker onekligen en mängd tankar och frågor med konsekvens att jag som lärare nog måste omdefiniera delar av det som tidigare sågs som en form av sanning. Istället bör fokus läggas på de påverkansfaktorer som verkligen har betydelse för elevernas studieresultat och att helt enkelt jobba med och mot rätt saker. Jag måste också försöka översätta det som rapporten vill säga till min egen didaktiska situation som lärare, till hjälp för att belysa detta använder jag mig nedan av ett antal påverkansfaktorer. Lärares tydlighet i undervisningen. Tydlighet ställer kvar på pedagogiskt skicklighet, det räcker inte med att jag som lärare tror att jag är tydlig, jag måste också genom ständig dialog med eleverna förvissa mig om att så verkligen är fallet. Det handlar om att bryta ned läroplanen och tydliggöra dess mål, vad staten vill med skolan, vad min uppgift är som lärare etc. Utifrån ämnesplaner tydliggöra målen och kriterierna för måluppfyllelse samt hur vi når kvalitetskraven, eleverna ska veta vad som förväntas av dem inom respektive betygsnivå. Likaså en tydlighet i undervisningen vad gäller förklaringar, exempel och olika former av handledda övningar och tydligaste i allt gällande bedömning av elevernas lärande. Känner eleverna förtroende för mig som lärare så skapar det trygghet i studiesituationen som leder till goda studieresultat. Som lärare måste jag bygga förtroendefulla relationer med eleverna, ha förmåga att lyssna, känna empati, ge vär- 3

4 me och uppmärksamhet. Att ha låga förväntningar på elevers framgång tycks bli en självuppfyllande profetia, (SKL 2011, s. 31) När det gäller undervisning så visar rapporten att tillhandahållande av formativ bedömning generellt ger de bästa effekterna på elevernas studieresultat. Korp (2003, s. 82) hänvisar bl.a. till annan forskning och menar att Ingen annan känd strategi för att förbättra utbildningskvalitet har, enligt Black & William så stor effekt som utvecklingen av formativ bedömning. Formativ bedömning består av två ord, formativ och bedömning, där bedömning olyckligtvis hamnat i fokus. Jag vill gärna lyfta fram det formativa och undervisa på ett sådant sätt att jag tillsammans med eleverna identifierar de faktorer som utgör kvalitet, finna nya vägar till att engagera och motivera eleverna, förskjuta arbetet från att betygsätta till att mer fokusera på hur eleverna ska klara uppgiften - göra lärandet synligt! Avslutningsvis vikten av att se varje elev. (SKL 2011, s. 51) Eleverna kunde redan 40 procent av det som läraren ville få dem att lära sig. En tredjedel av vad varje elev lärde sig lärde sig inte någon annan elev. Eleverna lärde sig hur och när läraren såg dem och hur de skulle ge sken av att vara aktivt engagerade. En fjärdedel av de begrepp och principer som eleverna lärde sig var beroende av privata kompissamtal eller av självpåfunna aktiviteter och material. 4

5 KÄLLFÖRTECKNING Hattie, J. A. C. (2009). Visible Learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London, New York: Routledge. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, 2011, rapport: Synligt lärande - en presentation av en studie om vad som påverkar elevernas studieresultat. ISBN Jönsson, Anders (2010). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups Utbildning. Korp, Helena (2003). Kunskapsbedömning hur, vad och varför. Skolverket 2011, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, ISBN:

6 Bilaga 1: storlek (d) över urval av påverkansfaktorer d=0.60 (grön) stora. d=0.40 (gul) är måttliga d=0.20 (röd) är försumbara eller negativa Eleven d=0.40 Självskattning av betyg 1.44 Tidigare kunskaper 0.67 Motivation 0.48 Förskoleprogram 0.48 Fysisk träning/avslappning 0.28 Kön 0.12 Kostpåverkan 0.12 Hemmet d=0.31 Hemmiljö 0.57 Socioekonomisk status 0.57 Föräldraengagemang 0.51 Hembesök av skolpersonal hos elever 0.29 Familjestruktur 0.17 Försörjningsstöd TV-tittande Skolan d=0.23 Snabbare studiegång 0.88 Uppförande i klassrummet/studiero 0.80 Ekonomiska resurser 0.29 Klasstorlek 0.21 Nivå (begåvnings-)gruppering 0.12 Sommarlov Byte av skola

7 Läraren d=0.49 Videoanalys av undervisning 0.88 Lärares tydlighet i undervisningen 0.75 Förtroendefulla relationer lärare elev 0.72 Lärares förväntningar 0.44 Lärarutbildning 0.11 Lärares ämneskunskaper 0.09 Läroplanen/utvecklingsprogram d=0.45 Ordförrådsprogram 0.67 Program för utveckling av matematikkunskaper 0.45 Program för tvåspråkig undervisning 0.38 Perceptions- och motorikprogram 0.08 Undervisningen d=0.44 Tillhandahålla formativ bedömning 0.90 Mångsidiga insatser för särskilt stöd 0.77 Återkoppling på prestationer 0.73 Mål 0.56 Hemläxor 0.29 Problembaserat lärande 0.15 Elevkontroll över lärandet