Information- Slutrapport kollegialt lärande

Transkript

1 Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning Projektet har vänt sig till stadens grundskole- och gymnasielärare inom Västerås stad skolverksamheter. Det övergripande syftet har varit att skapa en kultur och en systematik som kännetecknas av att lärare lär av varandra och tillsammans utvecklar den pedagogiska verksamheten. 28 grundskolor har tagit del av kollegial vägledning genom utbildade kollegavägledare och ca 200 gymnasielärare har deltagit i kompetensutveckling kring Hatties studier i framgångsrikt och synligt lärande. Ett studiematerial i form av en metodbok för kollegialt lärande och en inspirationsfilm har tagits fram för att ge stöd i det fortsatta arbetet kring det kollegiala lärande på våra skolor. Projektet avslutades 30 juni Majvor Mårts Projektledare Bilagor Slutrapport- Kollegialt lärande i Västerås stads skolverksamheter Skickad av: Kristina Sköld - be882

2 Kollegialt la rande I Va stera s stads skolverksamheter Majvor Ma rts 1

3 Rapport från projektet Kollegialt lärande Majvor Mårts 1. Vad innebär Kollegialt lärande? 1.1 Inledning Kollegialt lärande bygger på att lärare lär av varandra. Enligt Skolverket är kollegialt lärande en nyckelfaktor när det gäller framgångsrik skolutveckling. När lärare tillsammans med kollegor analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt. Att diskutera och arbeta tillsammans är på många skolor självklart redan idag. Det som forskningen nu presenterar är vikten av långsiktighet, systematik och fokus i det kollegiala samtalet. ( Läraren är en mycket viktig person när det gäller att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande. Läraren arbetar ofta ensam i lärsituationerna och många saknar möjlighet till återkoppling och pedagogisk reflektion kring den egna undervisningsmetoden. För att förändra denna situation krävs en kultur som kännetecknas av lärare som lär av varandra och tillsammans utvecklar den pedagogiska verksamheten utifrån det som sker i det dagliga arbetet. Den förändringen kan bli möjlig med hjälp av kollegialt lärande när vi går från en tyst kunskap via ett gemensamt språk till ett synligt lärande. Ett arbetssätt som alla vinner på, inte minst våra elever. 1.2 Bakgrund Inom Västerås stad Skolverksamheter har vi sett ett behov av att stärka det kollegiala lärandet. All forskning visar att det kollegiala lärandet påverkar skolutvecklingen positivt. Vi arbetar alltid aktivt för en ökad måluppfyllelse i våra skolor genom olika satsningar där kollegialt lärande är den gemensamma nämnaren. 1.3 Syfte Det övergripande syftet med kollegialt lärande är att skapa en kultur och en systematik som kännetecknas av att lärare lär av varandra och tillsammans utvecklar den pedagogiska verksamheten. 1.4 Metod För att kunna arbeta systematiskt med kollegialt lärande krävs en metod. Vi har utarbetat en metod som bygger på Charlotte Danielsons forskning. Den utgår från att lärandet kan delas in i fyra områden/domäner: Planering Inlärningsmiljö Inlärningsprocess Samverkan 2

4 Det centrala i metoden är det kollegiala samtalet. Utifrån ett analysschema genomförs det kollegiala samtalet, tillsammans med en kollega eller i ett arbetslag. Analysschemat bygger på Danielsons fyra domäner och innehåller indikatorer och goda exempel på dessa. Här är exempel på några indikatorer: Återkoppling till eleverna (exempelvis att läraren använder medvetna metoder och självskattning via återkoppling). Lärarens interaktion med eleverna (exempelvis att läraren visar en positiv och omtänksam respekt för alla elever). Utifrån sina erfarenheter, kunskaper och kompetenser reflekterar lärarna med varandra med hjälp av indikatorer i analysschemat. Genom att ge förutsättningar för kollegialt lärande med gemensam analys och reflektion skapas på så sätt en lärande kultur på skolan. 2. Resultat 2.1 Utbildning Samtliga kollegavägledare har träffats i nätverk en gång per månad tillsammans med och handledare. Övriga träffar har skett i egna nätverk inom respektive skolområde. Innehållet i de stadieövergripande träffarna har bl.a varit följande: Utbildning i metoden Utbildning i lärande samtal Erfarenhetsutbyte från arbetet ute på skolorna Utbildning/reflektioner tillsammans med skolcoach Fördjupning i forskningsrapporter En process har pågått under hela året där kollegavägledarna tillsammans har fått tillfälle att fördjupa sig i möjligheter och dilemman som uppstår i mötet med kollegor i klassrummet. 2.2 Kollegavägledarnas uppdrag och röster Kollegavägledarnas främsta uppdrag har varit att med pedagogisk skicklighet och ödmjukhet starta en lärandeprocess tillsammans med en lärarkollega eller ett lärarlag. Uppdraget har anpassats efter skolans och/eller lärares behov. Många lärare har önskat besök av kollegavägledare för att få möjlighet att reflektera över sin undervisning. Kollegavägledare har bjudit in till pedagogiska konferenser, utbildat kollegor kring metoden, ansvarat för kompetensutvecklingsdagar etc. Allt i syfte att skapa en kultur där kollegialt lärande är naturligt. 10 kollegavägledare har utbildats på grundskolan 8 kollegavägledare har utbildats på gymnasiet 3

5 28 grundskolor har tagit del av kollegial vägledning enskilt och i arbetslag. Ca 200 gymnasielärare har deltagit i kompetensutveckling kring Hatties studier i framgångsrikt och synligt lärande. När kollegavägledarna startade sin utbildning fick de enskilt skriva ner sina förväntningar på utbildningen och uppdraget. Vid avslutningen utvärderades dessa. Kollegavägledarna menade att de flesta av förväntningarna hade blivit som de tänkt sig. Några exempel på infriade förväntningar: Ökad pedagogisk utveckling på skolan. Tid att sätta sig in i konceptet/metoden. Få utbyta tankar och idéer. Fördjupa sig i forskningen. Att utveckla sig själv och få andra att känna inspiration och glädje i det vi gör. Ökat kollegialt lärande inom och mellan skolor. Lektionsbesök och utveckla förmågan att reflektera över sin egen och andras undervisning. Att få vara med om engagerade diskussioner där hur-, varför- och vadfrågor ställs på sin spets. Få redskap för att se bättre vad som händer i klassrummet. Få en metod att föra pedagogiska samtal med sina kollegor. Det primära syftet med det kollegiala lärandet är bättre elevmedverkan och ökad måluppfyllelse i våra skolor. Detta är förväntningar som kollegavägledarna lyfte fram som viktiga att nå upp till men det är ännu för tidigt att se några tydliga resultat. 2.3 Lärares röster: Kollegavägledarna har intervjuat lärare som deltagit i kollegialt lärande. Några exempel på lärares uttalanden: Jag vill utvecklas och nu fick jag tillfälle att samtala om mina tankar kring vissa situationer. Vi kom fram till ett område som jag vill vidareutveckla. Det ska jag göra och sedan möta kollegavägledaren igen. Tänk att få tid att prata om mitt pedagogiska arbete i klassrummet. Jag blir lyft och får syn på vad jag är bra på. Hon är intresserad av mig och hur jag tänker. Jag kan ju omöjligt se allt som händer i klassrummet. Ta chansen, ni kommer inte att ångra er. Det är mitt arbete jag gör i vardagen som är i fokus. Vi pratade om de fyra områdena som är framgångsrika. 4

6 Du ställde bra frågor som fick mig att fundera över min undervisning och hur jag kan fortsätta utvecklas. Direkt i anslutning till lektionsbesöken var jag mycket peppad och fick energi från vårt samtal. Jag tänkte mer på upplägget av lektionerna utifrån de diskussioner vi hade. Jag tror att man behöver få påfyllning med den här typen av diskussioner ganska regelbundet. En omedelbar effekt blev att vi ändrade vår stödverksamhet på skolan genom att vara två lärare i klassrummet under fler lektioner. Det är KANON! 2.4 Rektorers röster: Rektorerna upplever kollegavägledarens roll som mycket viktig och menar att det har resulterat i pedagogisk utveckling på skolan. Några exempel på rektors uttalanden: Att arbeta med kollegialt lärande hjälper oss att gemensamt fokusera på måluppfyllelse på vår skola. Genom kollegialt lärande får varje lärare verktyg att utmana sig själv som pedagog. Vi tror att det är i klassrummet med eleverna och i samtalet med sina lärarkollegor som skolutveckling sker. Diskussionen har lyfts och vi för pedagogiska dialoger. Att besöka varandra i klassrummet ingår i vårt värdegrundsarbete. Konferenserna har lyfts till en högre nivå och det har blivit ett synligt lärande genom tiden vi lagt på reflektion och lärande samtal. Bra att det är forskningsanknytning, det ger utveckling. Kollegavägledning ger energi. 2.5 Metodbok Film En metodbok har tagits fram för att användas i skolornas eget klassrumsnära och pedagogiska utvecklingsarbete (se bilaga) och en informationsfilm har skapats för att ge inspiration och lust till kollegialt lärande på skolor (se kommunens informationsplattform/insidan). 3. Framåtblick Projektet avslutas 30 juni 2014 där övergår i verksamheten med ansvar att utbilda förstelärare i kollegialt lärande. Kollegavägledarna ingår i referensgruppen och bidrar som samtalsledare under utbildningen. Bilden nedan visar förstelärarens uppdrag och utbildning där kollegialt lärande ingår som en betydande del. 5

7 UPPDRAG Systematiskt kvalitetsarbete UTBILDNING Vad är systematiskt kvalitetsarbete Analys-resultat Kollegialt lärande Kollegialt lärande Metod/förhållningssätt/roll Nätverk - Ämne VFU Praktiknära forskning Handledarutbildning Västerås Majvor Mårts 6