Dnr: 2012/530-BaUN Bengt Larsson - unbl01 E-post: Barn- och ungdomsnämnden
|
|
- Britt Andreasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Dnr: 2012/530-BaUN- 027 Barn- och ungdomsnämnden Peer Asistance program för Västerås stads skolverksamheter Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden godkänner att programmet för Kollegialt lärande ska erbjudas till de skolor som önskar delta. Programmet har tidigare beskrivits under det amerikanska namnet Peer assistance programe vid nämndens sammanträde Om intresset blir så stort att alla skolor inte kan erbjudas deltagande direkt ska en plan för gnomförande tas fram där skolor med särskilda behov prioriteras. Ärendebeskrivning Skolverket beskriver kollegialt lärande som en nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling. Mot bakgrund av detta har proaros genomfört ett pilotprojekt för framtagande av en modell som är anpassad för Västerås stads skolor. Under december 2011 till januari 2012 har underlag för klassrumsobservationer tagits fram. Ett pilotprojekt har genomförts med 23 lärare på 9 grundskolor. Syftet med programmet för kollegialt lärande, alltså att lära från de bästa pedagogerna för att på bred front: förbättra elevernas studieresultat ge alla elever lika möjligheter att uppnå goda resultat utarbeta en systematik i att ständigt utveckla det pedagogiska arbetssättet Duktiga ämnespedagoger med rätt ämneskompetens ska utses och utbildas för att kunna delta i programmet för kollegialt lärande. De ska kunna vara rektorerna behjälpliga i att höja undervisningskvaliteten inom skolområdet, men också bistå andra skolområden. Tjänsterna ska kunna ses som en möjlig karriärväg. Projektet föreslås finansieras via utvecklingsmedel och budgetreserv. Bilagor Förslag till ett Program för Kollegialt lärande i Västerås stads skolverksamheter 2012/530-BaUN Skickad av: Erik Wässing - aw546
2 VÄSTERÅS STAD Förslag till ett Program för Kollegialt lärande i Västerås stads skolverksamheter Irene Ekström/Majvor Mårts Två sanningar närmar sig varann, en kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. Tomas Tranströmer
3 Bakgrund Enligt Skolverket är ett kollegialt lärande en nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling och publicerade detta på hemsidan om forskning i skolan i mars När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt. Att diskutera och arbeta tillsammans är på många skolor självklart redan idag. Det som forskningen nu presenterar är vikten av långsiktighet, systematik och fokus i det kollegiala samtalet. Lärare arbetar ofta ensamma i undervisningssituationer och många saknar en regelbunden återkoppling som ger möjlighet till pedagogisk reflektion. I John Hattie s metastudie om vad som påverkar elevernas lärande utgör läraren och lärarens undervisningsmetoder en viktig faktor som kan förändras. Lärarens ledaregenskaper är betydelsefulla för hur läraren kan skapa struktur och ordning i klassrummet. Hur läraren kan skapa en pedagogisk miljö som främjar goda sociala relationer och organisera undervisningen som främjar elevernas lärande och utveckling är en annan viktig del i lärares arbete som finns med i Hattie s studie. Under 2012 har ett pilotprojekt genomförts på 9 grundskolor och 23 lärare har deltagit i att använda en modell för kollegialt lärande. Modellen bygger på Charlotte Danielsson s Framwork for proffessional Practice. Att lära ut är en mycket komplex aktivitet, bestående av olika områden av kompetenser, som läraren behöver utveckla för att bli expert. För att fånga dessa kompetenser har Charlotte Danielsson delat upp lärande i fyra olika områden eller domäner. 1. Planering och förberedelse: hur organiserar läraren innehållet och vad förväntas eleven lära sig 2. Klassrumsmiljö: interaktionen i klassrummet 3. Lärandet: själva undervisningen och elevens engagemang 4. Professionellt ansvarstagande: lärarens ansvartagande utanför klassrummet. Framgångsfaktorer Resultatet av pilotprojektet visade att det fanns ett antal framgångsfaktorer. Lärare på skolor som hade högre måluppfyllelse hade flertalet av dessa faktorer uppfyllda till skillnad hos lärare på skolor med lägre måluppfyllelse som endast hade några av dessa faktorer uppfyllda. Engagerade lärare Relationellt ledarskap Lärarna jobbade i arbetslag runt ett antal elever, de satt tillsammans och kunde snabbt informera varandra om eleverna. Lärarna hade en mycket nära och mjuk attityd till sina elever, såg varje individ utifrån sina förutsättningar och tyckte inte att eleverna var jobbiga eller besvärliga.
4 Höga förväntningar Positiv förstärkning Öppenhet/involvering Gemensamt ansvar Tydlig struktur Tydliga mål och syften Utvärderar tillsammans Lärarna hade höga förväntningar på att alla elever skulle klara sina uppgifter i och med att de differentierade alla arbetsuppgifter efter vilket mål eleven satsade på. Lärarna påpekade ofta och tydligt när någon elev gjorde något bra och negligerade vissa negativa beteenden eller pratade enskilt med den eleven om detta. Det fanns ett väldigt öppet klimat mellan lärarna och mellan lärare och elever. Lärarna gjorde stor del av planeringen tillsammans med eleverna så att de kände stor delaktighet. Detta gällde också om eleverna kom med förslag eller ändringar. Lärarna tog ett stort ansvar för elevernas hela skolsituation. De hade arbetat fram gemensamma normer och samverkade om det inte var något som fungerade både vad gällde studiesituationen som den sociala samvaron. Lärarna hade kommit fram till vissa gemensamma temaområden som eleverna tyckte var lustfyllda. De hade schematider uppskrivna på tavlan att hänvisa till. När eleverna arbetade självständigt viskade lärare och elever till varandra för att inte störa. Tydlig början och slut på lektionen, det förekom inget indroppande av elever i efterhand. Läraren kollade att eleverna visste vad som gällde både i sitt eget ämne och för nästa lektion vid lektionens slut. Lärarna hade utarbetat och gick igenom med eleverna kontinuerligt vilka mål de arbetade med och vilka kunskapskrav som gällde. De kollade noga av vid lektionens slut vad som hunnits med och att eleverna visste vad de skulle fortsätta med. De satte in sitt ämne i ett större sammanhang. Lärare och elever utvärderar helt kort vid lektionens slut om vad de gjort och gör en större utvärdering när hela arbetet är genomfört. Detta skedde både skriftligt och muntligt, enskilt och i grupp. De engagerade lärarna arbetade tillsammans och tog ett gemensamt ansvar, de hade erfarenhetsutbyte och ett reflekterande förhållningssätt som enligt Scherp är avgörande för att ta vara på de erfarenheter som sker och omsätts i handling jämfört med lärdomar som förmedlats av andra. Ett relationellt ledarskap där varje individ blir sedd och att undervisningen genomförs med stor delaktighet och utifrån varje individs inre motivation som drivkraft ger ökad vilja till lärande (Scherp, 2003). Lärare hade tydliga mål och syften med sin undervisning. De återkopplade för att synliggöra vägen mot målet som enligt Giota är ett sätt för individen att kunna se sina egna framsteg och att utvecklingen går framåt (Giota, 2002). Den bästa undervisningen sker när den är flexibel och individuellt anpassad, där flera metoder används för lärande (Grosin, 2003).
5 Vi har dock sett några områden som kan utvecklas ytterligare: Elevinflytande Början och avslut Lust att lära Reflektion över lärande Återkoppling och lärande Eleverna skulle kunna vara mycket mer involverade i planering för att känna större delaktighet men framförallt för att förstå målen och kunna ta större ansvar för sitt eget lärande. Undervisningspass som kännetecknas av en tydlig början och slut där lärarna handledde eleverna att kort säga vad som gjorts och vad de ska göra härnäst hade ett större fokus på inlärning och mål. De lärare som gav eleverna möjlighet till större delaktighet hade oftast mer variation på metoder som de arbetar efter och som leder till större lust att lära. Fler lärare skulle kunna arbeta med samarbetsinlärning och grupprocesser. De lärare som arbetade med detta hade oftast mer involverade elever, de planerade och reflekterade tillsammans om hur det hade gått och vad de hade lärt sig. Genom att reflektera över processen får eleverna förståelse över hur de lär och vilken inlärningsstil de använder och som ökar deras förståelse inför nästa moment. Lärare och elever skulle kunna arbeta mer medvetet med vad de lärt sig kring varje avsnitt, och koppla lärandet till målen och vad de uppnått. Eleverna själva kan anlysera och kommentera varandras arbeten både muntligt och skriftligt. Använda olika metoder, för självvärdering och fortsatt inhämtning av kunskaper som att komplettera prov eller göra sammanfattningar. Vi behöver reflektera mer tillsammans om hur det går och vad eleverna lärt sig. Enligt Scherp ökar elevernas förståelse av sin omvärld genom utmanande möten mellan elevers erfarenhetsvärld och de ämneskunskaper som skolan bidrar med. För att nå fram till lust att lära och få ett större elevinflytande bör enligt Hattie lärarens förhållningssätt måna om intellektuella krav, utmaningar som föder intresse, engagemang och högre nivåer av tänkande som gör att eleverna vill investera i sitt eget lärande. För att öka elevers prestation och lärande ska enligt Grosin återkopplingen alltid utgå från elevens framgång och möjligheter till ständig rörelse mot bättre resultat. Hur processen kommunicerats pro Aros verksamhetsmodell, där pilotprojektets upplägg för Kollegialt lärande ingick i ledarskapsdelen, presenterades vid ledarskapsdagarna för grundskolans och gymnasieskolans rektorer samt förskolechefer september. Där framkom önskemål om att genomföra detta program som stöd för lärarnas utveckling och ökad måluppfyllelse. Viktigt att detta blir ett komplement till rektors pedagogiska ledarskap. Resultatet av pilotprojektet presenterades sedan vid ledarforum i december och januari för både grundskolans och gymnasieskolans rektorer. Det framkom önskemål om fortsatta besök med klassrumsobservationen och även att gymnasieskolan ska ingå i projektet. Dessutom skall ett försök med utveckling av hela arbetslaget ske på en grundskola. Där kommer upplägget ske med dialog i grupp och gemensamma reflektioner utifrån analysschemat. Ev. tillkommer uppföljande lektionsbesök för individuell återkoppling. Fortsatt besök där rektorer och lärare vill få stöd i utvecklingsprocessen kommer att erbjudas. Pilotprojektet har
6 också presenterats vid Barn och ungdomsnämnden samt Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Det framkom önskemål om att ta fram en mer detaljerad beskrivning av programmet för Kollegialt lärande. Programmet har tagits fram i samråd med de fackliga representanterna för lärare och skolledare utifrån dialog vid ledarforum. Syfte/avgränsningar Det övergripande syftet med ett program för kollegialt lärande är att starta en process till en kultur som kännetecknas av att lärare lär av varandra och utvecklar den pedagogiska verksamheten utifrån det som sker i det dagliga arbetet. Lärare måste själva bestämma om de vill ha kollegavägledning för att vara mottagliga och vilja arbeta aktivt med sin egen utveckling men rektor behöver motivera och inspirera lärare vid medarbetsamtal till detta. I förlängningen kan programmet leda till: Att förbättra elevernas studieresultat Att ge alla elever lika möjligheter att uppnå goda resultat Att utarbeta en systematik i att ständigt utveckla det pedagogiska arbetssättet Programmet är planerat att pågå under med möjlighet till förlängning ytterligare ett läsår för grundskolan och gymnasiet. Projektledare förläggs till skolstrategiskt stöd under tiden som projektet pågår. Effektmål Programmet kollegialt lärande ska bidra till ökad måluppfyllelse. 10 st. lärare från gymnasiet och 10 st. från grundskolan blir kollegavägledare på 20 % av sin tjänst. Programmet gör att ca.400 lärare får ta del av kollegial vägledning. En lärandevänlig kultur skapas, där antalet kollegiala samtal om undervisning och besök på varandras lektioner ökar. De lärare som fått kollegial vägledning känner sig mer än nöjd med stödet. Organisation och roller Projektet är en försöksverksamhet som ska pågå under 1,5 år, med möjlighet till ytterligare förlängning 1 år. Försöket genomförs på grundskolan och gymnasiet. Efter försöket och genomförda utvärderingar tas ställning till eventuell fortsättning. Det har framkommit önskemål att omarbeta analysschemat så att det bättre passar även för förskolans medar betare, vilket vi ser är fullt möjligt och skulle kunna ingå i projektledarens uppdrag. Det förutsätter att projektledaren har erfarenhet från förskola och grundskola. Styrgrupp I styrgruppen ingår beställare från Skolstrategiskt stöd, verksamhetschefer för grundskolan och gymnasiet samt projektledare. Kontakt är tagen med Mälardalens högskola för att möjliggöra en samverkan i projektet.
7 Projektgrupp I projektgruppen ingår projektledare och utvecklingsledare för grundskola och gymnasium. Projektledare Projektledare utses av verksamhetscheferna. Tillsammans med skolans rektor ska projektledaren Se över måluppfyllelsen och hur det på bästa sätt kan stödja utvecklingen av elevers lärande. Vara vägledare, rekrytera, utbilda, stödja och dra lärdomar av Kollegavägledarna. Samverka med övriga utvecklingsinsatser samt göra skolbesök. Anordna utbildning för Kollegavägledarna i coaching, lärande samtal och ge återkoppling utifrån analysschemat. Ge stöd till Kollegavägledarna i sin nya roll genom regelbundna träffar i lärgrupp. Leda lärande samtal i lärgrupper utifrån de möjligheter och svårigheter som de upplever i att vara kollegial vägledare. Stödja rektor i det fortsatta arbetet att införa kollegialt lärande på den egna enheten. Kollegavägledare Lärare får del av sin tjänst med uppdrag som kollegavägledare. De ska med pedagogisk skicklighet starta en process mellan sig själv och lärare, där de ges möjlighet att reflektera över lärandet och mötet med eleven. Det är viktigt att lärare som arbetar som kollegavägledare också själv är förankrad i egen undervisning. Kollegavägledarens uppdrag: Ställa coachande frågor och vara en förebild. Komma med förslag på förändring och praktiska lösningar utifrån egen erfarenhet. Genomföra observationer, återkoppling i reflekterande samtal utifrån analysschema. Dokumentera de nya lärdomar som uppkommit och synliggöra skolans framgångsfaktorer och vad som kan utvecklas på kort och/eller lång sikt. Resonera över pedagogisk utvecklingsnivå, nulägesanalys och utvecklingsområden/pedagogisk idé. Arbeta för en förändrad kultur för ett fortsatt kollegialt lärande på den egna enheten och vara ett stöd till rektor i pedagogiskt ledarskap och utveckling. Kollegavägledarna rekryteras från de kommunala skolorna. En kravprofil för kollegavägledare tas fram och urvalet sker efter samråd med rektorerna. 20 % av sin heltidstjänst förläggs till uppdraget inom en begränsad tid. Rekrytering av 10 lärare från grundskolan och 10 lärare från gymnasiet sker under våren.
8 Omfattning och tidplan 1,5 år + 1år Budget Projektledare 0,6 miljoner 0,3 milj 0,3 milj Lärare gr 1,0 milj 0,5 milj 0,5 milj Lärare gy 1,0 milj 0,5 milj 0,5 milj Totalt 2,6 milj Medfinansiering skolan 0,3 0,3 50% av projektledare 0,6 milj Referenslitteratur Berg, G.,Grosin, L., Scherp, H-Å. (2003) Skolutvecklingens många ansikten Myndigheten för skolutveckling: Kalmar Giota, J. (2002) Skoleffekter på elevers motivation Pedagogisk Forskning i Sverige 2002 årg 7 nr 4 s issn Hattie, J. (2011) Synligt lärande (Håkansson, J. övers.) Sveriges kommuner och landsting: Modintryckoffset Scherp,H-Å. (2003) PBS, Problembaserad skolutveckling. Karlstad: Universitetstryckeriet Scherp, H-Å. (2007) Lärande och skolutveckling Karlstad: Universitetstryckeriet
Information- Slutrapport kollegialt lärande
Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning
Läs merInnan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.
Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas. I det här diskussionsunderlaget finns det dels information om Lärportalens
Läs merStrategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig
Läs merEn attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2018-2019 Vision Östra skolan skall inrikta sin utveckling mot nästa generations behov av kunskap
Läs merAlla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor
Alla ska ständigt utvecklas Vision för Laholm kommuns grundskolor Oktober 2018 www.laholm.se Alla ska ständigt utvecklas! Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara
Läs merKompetensutveckling i den moderna kunskapsorganisationen
Kompetensutveckling i den moderna kunskapsorganisationen Förord Broschyren som du har i din hand riktar sig till dig som arbetar i förskola, grundskola, gymnasium och inom vuxenutbildning. Den lyfter fram
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45
Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan
Läs merSkolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober
Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns
Läs merNATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande
NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders
Läs merSkolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Läs merLärare som ledare Svedala Pedagogisk Inspiration Malmö Linda Sikström & Daniel Prsa
Lärare som ledare Svedala Pedagogisk Inspiration Malmö Linda Sikström & Daniel Prsa Pedagogisk Inspiration Malmö -skapa, driva och utveckla kollegialt lärande -organisera för skolutveckling på vetenskaplig
Läs merLönekriterier för lärare
JÖNKÖPINGS KOMMUN Lönekriterier för lärare Utbildningsförvaltningen 2015-05-29 Innehåll Inledning reviderade lönkriterier 2015... 2 Lönekriterier för lärare... 3 Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö...
Läs merEskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand
Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Hälsofrämjande skolutveckling en gemensam satsning på kunskapsmål och sociala mål Hälsofrämjande skolutveckling Motivation, ett gott skolklimat,
Läs merVi är jättetacksamma för att regeringen ger oss all undervisning här i Sverige. SFI-elev i Göteborgsregionen
Vi är jättetacksamma för att regeringen ger oss all undervisning här i Sverige. Men SFI-elev i Göteborgsregionen Kunskapsdelning Lärande exempel Målgruppens egen röst Innehåll 1. Kartläggningen a) Medverkande
Läs merÖkad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Läs merFörslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande
Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2014-03-10 Tjänsteskrivelse Vår referens Katarina Falk Katarina.falk@malmo.se Uppföljning av tillsyn av Bellevue gymnasium Ärende 6 Dnr
Läs merMatematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen
Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,
Läs merAnalys, en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Analys, en del i det systematiska kvalitetsarbetet Vad är det som gör att det blir som det blir? Analysens mål är att förstå och förklara vad som kan ha inverkat på måluppfyllelse och resultat och vad
Läs mer09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster
Tid 09.00-10.00 Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén 10.00-10.30
Läs merHur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?
Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt
Läs merUtvecklas genom lärande samtal
Utvecklas genom lärande samtal Utbildningar för skolutveckling 2018-2019 Pilou AB Tjänster Utbildningar Pilou är ett namn som sammanfattar vad vi står för. Process i lärande och utveckling. Företaget startades
Läs merEn förskola för alla där kunskap och människor växer
En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som
Läs mer1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar
Skolinspektionen gav universitetslektorerna Jan Håkansson och Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet, i uppdrag att ta fram en forskningsöversikt som skulle belysa sambanden mellan olika undervisningsfaktorer
Läs mer2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan
Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo
Läs merLäslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen
Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar
Läs merLärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande
KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar
Läs merHÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa
HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ Vår skolas rutiner för elevhälsa VÅR SKOLAS RUTINER FÖR ELEVHÄLSA INNEHÅLL Helhetsperspektivet Rektors ansvar Så skapar vi en god lärandemiljö Ett elevärendes gång Varför åtgärdsprogram
Läs merForskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik
Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Med fokus på att styra och leda Carl-henrik.adolfsson@lnu.se Fokus för dagens föreläsning Utifrån resultat och lärdomar från två större genomförda skolutvecklingsprojket
Läs merMATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande
MATEMATIKLYFTET Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-228-2 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders Sverige
Läs merSkola Ansvarig Rektor:
SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap
Läs merHuddinges pedagogiska plattform. Det här möter Huddinges barn och elever varje dag i förskolan och skolan
Huddinges pedagogiska plattform Det här möter Huddinges barn och elever varje dag i förskolan och skolan I Huddinge arbetar alla förskolor och skolor utifrån en pedagogisk plattform. Plattformen har tagits
Läs merUtbildningspolitisk strategi
Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot
Läs merMellanvångsskolan läsåret 2016/2017
Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017 2016-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade områden läsåret 2016-2017... 3 Förväntansdokument... 5 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,
Läs merDIGITAL UTVECKLINGSPLAN
DIGITAL UTVECKLINGSPLAN 2018-2022 1. INLEDNING Digital utvecklingsplan ersätter IT-policy för förskola och grundskola i Ystads kommun 2010. Ystads kommun prioriterar digitaliseringen av utbildningsverksamheten.
Läs merAlla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem
Alla ska ständigt utvecklas Vision för Laholm kommuns fritidshem November 2014 www.laholm.se Alla ska ständigt utvecklas! Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merSäkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012
Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2011/2012 Fokusområden 2011-2012 Arbetsmiljö Arbetssätt Elevstöd ARBETSSÄTT Elevaktiv undervisning Planering, dokumentation och feedback Eget ansvar förväntningar
Läs merHelhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram. Eva Lanteli, projektledare
Helhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram Eva Lanteli, projektledare Vad har Skolinspektionen granskat? Helhet och sammanhang i utbildningen utifrån examensmålen Lärares samarbete Rektors ledarskap
Läs merKompetensutveckling att leda kollegialt lärande. Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16
Kompetensutveckling att leda kollegialt lärande Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16 Dagordning Välkomna hit - presentation Syfte Kollegialt lärande - vad och varför? Diskussion
Läs merKompetensprofil fritidspedagog-lärare i fritidshem
Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (6) Kompetensprofil fritidspedagog-lärare i fritidshem Hämtad från komptensförsörningsenheten Publicerad: 2018-10-15 En gemensam kompetensprofil bidrar till att
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete - med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling Göteborg den 24 september 2013 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Allmänna råd Skolverkets allmänna råd med kommentarer
Läs merMatematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik
Matematiklyftet i förskoleklassen Lärportalen för matematik Matematiklyftet i förskole klassen är en del av en unik satsning på fortbildning i mate matikdidaktik och riktar sig till personal i förskoleklass.
Läs merEn attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola
Läs merAlla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål
www.hassleholm.se Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål 2016-2018 Barn- och utbildningsnämndens vision Varje år välkomnar vi fler än 500 nya barn och elever till vår verksamhet.
Läs merFortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT
Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT Beställningsuppgifter: Wolters Kluwers kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@wolterskluwer.se www.skolverket.se/publikationer
Läs merEn förskola för alla där kunskap och människor växer
En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som
Läs merLäslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling
Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling Erica Jonvallen projektledare 2014-10-28 Målgrupper och läsår Målgrupper Lärare i förskoleklass, den obligatoriska skolan, gymnasie- och gymnasiesärskolan
Läs merResultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har
Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har Det har varit tydligt att kollegiala samtal mellan lärare i olika årskurser, skolor och mellan de två tätorterna är mycket viktigt för kommunen. När vi känner
Läs merPedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem
Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun
Läs merVälkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Läs merbjuder in till Lärstämma
Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merGruppdiskussionen hösten 2011
Gruppdiskussionen hösten 2011 I gruppen om ca 5-10 deltagaren diskuterades följande: Som pedagogisk ledare, vad är kvalité i matematikundervisning? Hur ser mina lärare på kvalité? Hur kan jag som pedagogisk
Läs merMatematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning
Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning Frågan är Hur (hvordan) utvecklar man bäst kvalitet i matematikundervisning
Läs merFörskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015
Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan
Läs merKompetensförsörjningsplan 2017 område grundskola. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden antecknar rapporten till protokollet.
Västra Göteborg Rapport Utfärdat: 2017-03-02 Diarienummer: N137-0162/17 Sektor Utbildning, område grundskola Amanda Andersson Telefon: 365 00 00 E-post: amanda.andersson@vastra.goteborg.se Kompetensförsörjningsplan
Läs merBeslut gällande Västerås stads fritidshem
Per-Inge Hellman - p2ph01 E-post: per-inge.hellman@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2013-02-08 Dnr: 2011/429-BaUN- 658 Barn- och ungdomsnämnden Beslut gällande Västerås stads fritidshem Förslag
Läs merDagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål
Dagens program 10.00-10.15 Inledning 10.15-11.15 Vägar in i skriftspråket Carina Fast 11.15-12.00 Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål Skolverket 12.00-13.00 Lunch 13.00-14.45 Läslyftet i förskolan
Läs merSå fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad
Så fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad Gr Borås Stad har i flera år arbetat med kollegialt lärande på olika sätt. Vi brukar skoja och säga att matematiken kokar i Borås stad, säger Maria Maschmann
Läs merUtvecklingsprofil för studenten under VFT
Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Syftet med Utvecklingsprofilen är att: vara
Läs merMatematikstrategi 2012-2015
Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Avsiktsförklaring Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom
Läs merKollegial konsultation
Kollegial konsultation Årlig rapport Liselott Svensson Mars 2012 Bun Dnr 2012/89 2012-03-30 1 (5) Innehåll 1. BAKGRUND...2 2. SYFTE...2 3. KVALITETSRÅDGIVARE...2 4. ARBETSGÅNG VID KOLLEGIAL KONSULTATION...2
Läs merKollegialt lärande på Hjortsjöskolan F-9 genom co-coaching och lektionsbesök Vaggeryds kommun
Kollegialt lärande på Hjortsjöskolan F-9 genom co-coaching och lektionsbesök Vaggeryds kommun En modell framarbetad av förstelärarna i allmän didaktik Christina Johansson och Jenny Storck 2015 1 Syftet
Läs merBifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år
Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,
Läs merTjänsteskrivelse Utvärdering av karriärtjänster; förstelärare 2013/14
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2014-03-03 DNR BUN 2013.227 CAMILLA ERIKSSON SID 1/1 KOMMUNIKATIONSSAMORDNARE 08-587 852 05 CAMILLA.FRANZEN.ERIKSSON@VALLENTUNA.SE BARN-
Läs merSmå barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars
Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel Skövde mars 2013 jan.hakansson@lnu.se Utgångspunkter Skollagen 1 kap 5 : Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merMatte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13
2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och
Läs merPlanera och organisera. Kollegialt lärande i fritidshemmet
Planera och organisera Kollegialt lärande i fritidshemmet Innehåll 1 2 3 4 5 6 7 Vad innebär kollegialt lärande? 3 Utgå från en nulägesanalys 4 Att välja underlag 5 Skapa delaktighet och prioritera 6 Skapa
Läs merI mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz
I mötet med dig ser jag mig själv Kollegiala observationer Cecilia Bergentz I mötet med dig ser jag mig själv I mötet med mig bedömer du mig Kollegiala observationer är en form av Kollegialt lärande Genom
Läs merSkolledaren som hjälte
Trendspaning Skolledaren som hjälte Peter Fowelin Skolforum 26-27 okt 2015 Presentation Peter Fowelin Case: Rektors pedagogiska ledarskap Min samlade slutsats är att det finns ett starkt behov av att stärka
Läs merSKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION
SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende
Läs mer2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd
2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)
Läs merVI HAR EN PLAN! så lockar digitaliseringskompetensen nya medarbetare!
VI HAR EN PLAN! så lockar digitaliseringskompetensen nya medarbetare! ANNE PERSSON Förskolechef i Västerås stad Anne Persson Förskolechef Bakgrund Förskollärare 13 år Förskolechef 11 år Västerås Stad Skolverksamheter
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018
2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever
Läs merVad ryms inom detta? Mats Burström
Vad ryms inom detta? Mats Burström 120827 Frågeställningarna från piloterna visar att en del frågeställningar berör BFL träffarna medans andra inte gör det. BFL på kommunnivå. BFL på den lokala skolan.
Läs merAnalys av Dialogmöte
Analys av Dialogmöte Runt 90 personer deltog på dialogmötet och var uppdelade på 7 grupper (elevhälsa, förskolechefer, förskolelärare, lärare, politiker, rektorer, skolchefer) Denna analys bygger på de
Läs merForskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom
Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete i praktiken Jonas Andersson Anna Lindblom Upplägg 13:00 15:00 Forskningsbaserat arbetssätt i praktiken Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK
Läs merUtvecklas genom lärande samtal. Utbildningar för skolutveckling.
Utvecklas genom lärande samtal Utbildningar för skolutveckling. Pilou AB Pilou är ett namn som sammanfattar vad vi står för. Process i lärande och utveckling. Företaget startades 2006 och stödjer företag,
Läs mer26 sep Andra träffen i basgruppen. Samtal kring de gjorda observationerna med tema: Mål/struktur
Kollegialt lärande Vad? Lektionsbesök och efterföljande samtal Varför? Syftet med lektionsbesöken och de efterföljande samtalen är att lära av varandra och tillsammans. Att upptäcka och utveckla den egna
Läs merFÖRSTE LÄRARE I KLIPPANS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN
FÖRSTE LÄRARE I KLIPPANS KOMMUN - BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Vision: En förskola och skola att längta till... Klippan som skolkommun Klippan har som mål att
Läs merARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag
ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen
Läs merDen individuella utvecklingsplanen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2005 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690 95 50, e-post: skolverket@fritzes.se
Läs merUtvecklingspedagogernas roll och funktion i arbetet med att förverkliga Förskola i Förändring. I Fjärås Gällinge pedagogiska område
Utvecklingspedagogernas roll och funktion i arbetet med att förverkliga Förskola i Förändring I Fjärås Gällinge pedagogiska område Uppdragets syfte utifrån förskola i förändring: Driva och utveckla de
Läs merUtvecklingsprofil för studenten under VFT
1 Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Mentorer avgör, i samverkan med studenter
Läs merPedagogiskt ledarskap GR Dec 2013
Pedagogiskt ledarskap GR Dec 2013 En långrandig och ap-tråkig presentation i Power Point som alltid: Where s the power and what s the point? Ulf Jacobsson UF Partille Kommun dec 2013 Utgångspunkt för organisationen:
Läs merMatte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.
2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.
Läs merVerksamhetsidé och handlingsplan för ökad måluppfyllelse Norrtullskolan 7-9, läsåret 2017/18
Verksamhetsidé och handlingsplan för ökad måluppfyllelse Norrtullskolan 7-9, läsåret 2017/18 Verksamhetsidé och handlingsplan för ökad måluppfyllelse Norrtullskolan 7-9, läsåret 2017/18 På Norrtullskolan
Läs merKvalitetsarbete i praktiken ökat lärande med stöd av digitala verktyg 2014 Grundsärskolan Fyren
Kvalitetsarbete i praktiken ökat lärande med stöd av digitala verktyg 2014 Grundsärskolan Fyren Döderhults skolområde i Oskarshamns kommun Vi utbildar världsmedborgare! Projektledare och rektor Renée Dahlberg,
Läs merLOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö
LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar
Läs merÅterrapportering av utbildningspolitiskt program
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Emad Soukiyh 2013-02-04 BUN 2012/1305 53101 Barn- och ungdomsnämnden Återrapportering av utbildningspolitiskt program 2012 Förslag till beslut Barn-
Läs merSTRATEGI. Strategi för förbättrade kunskapsresultat
STRATEGI Strategi för förbättrade kunskapsresultat Vision Barn- och utbildningsförvaltningen ska skapa förskolor och skolor där alla barn och elever når sin fulla potential. Trygghet, trivsel och lärande
Läs merVerksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)
SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del
Läs merLönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter
Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter - Lärare UTBILDNINGSKONTORET 2014-08-25 Färdigheter Omsätter goda kunskaper undervisningen. Skapar helhet och sammanhang för eleverna. Har svårt att
Läs merBedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun
Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen
Läs merKvalitetsarbetet i förskola och skola.
Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen
Läs merKollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya. Max Jakobsson
Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya Max Jakobsson Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya Bakgrund Läraren, rektor och det kollegiala lärandet Erfarenheter
Läs merSkolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur
Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur på Lidingö har vi en kvalitetskultur som genomsyrar hela verksamheten En droppe droppad i livets älv, har ingen kraft att flyta
Läs merVerksamhetens systematiska kvalitetsarbete - om grundskolans arbete med systematisk uppföljning och analys
Information om skolenheten Kopperskolan är en F-6:skola som h ar ca 320 elever och 45 personal. Skolans organisation har fyra F-1:or och tvåparellelligt från år 2-6. Det finns fyra fritidsavdelningar och
Läs merDidaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL
Didaktik - vad är det? Anja Thorsten, IBL Skapa relationer Undervisa Instruera Leda grupper Vara en förebild Trösta Uppmuntra Förklara Vad behöver en lärare kunna? Administrera Bedöma Planera Sitt ämne
Läs merSkolverkets identifierade behov och stöd för kvalitetsarbete. En presentation av behov som identifierats i uppdraget om Samverkan för bästa skola
Skolverkets identifierade behov och stöd för kvalitetsarbete En presentation av behov som identifierats i uppdraget om Samverkan för bästa skola Samverkan för bästa skola Regeringen har idag gett Skolverket
Läs mer