Kvalitetsarbete i praktiken ökat lärande med stöd av digitala verktyg 2014 Grundsärskolan Fyren
|
|
- Klara Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitetsarbete i praktiken ökat lärande med stöd av digitala verktyg 2014 Grundsärskolan Fyren Döderhults skolområde i Oskarshamns kommun Vi utbildar världsmedborgare! Projektledare och rektor Renée Dahlberg, Fredrik Haraldsson & Lotta Lindgren Rödsleskolan Box Oskarshamn doderhults.so@oskarshamn,se
2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Sökord... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 4 Mål... 4 Målgrupp... 4 Genomförande och resultat... 4 Har vi nått målen?... 7 Analys och tolkning... 7 Lärdomar och rekommendationer... 8 Övrigt... 8 Joanna Giota... 8 Håkan Jenner... 8 Litteraturlista... 9
3 Sammanfattning Under 2014 har lärare och klassassistenter medvetet arbetat för att öka elevers motivation och lust till lärande samt utveckla kommunikation med stöd av digitala verktyg. Tidigare användes digitala verktyg till att skriva texter och öva olika moment med. Idag används digitala verktyg som ett stöd för lärande och kommunikation genom att elever berättar för varandra om olika upplevelser och kunskaper i undervisningen med stöd av bilder och film. Lärplattan är nu ett vardagsverktyg. I samband med projektarbetet har arbetslaget skapat en egen blogg, Fyrens blogg, som uppdateras varje vecka med information om vad som händer i skolan och varför. Det kollegiala lärandet har tack vare projektet utvecklats positivt. Dialoger om vad, hur och varför är idag ett förhållningssätt hos pedagogerna. Elever, föräldrar och medarbetare är positiva till projektet och upplever att motivation och lärande är roligare med stöd av digitala verktyg. Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, kopplar i en artikel på skolverkets hemsida motivation till användandet av IKT Sökord Digitala verktyg ipads Fyrens blogg Bakgrund Grundsärskolan Fyren har 19 elever i tre samlade klasser. En klass på lågstadiet, en på mellanstadiet och en på högstadiet. Undervisningen var välfungerande och ganska traditionell utifrån tryckta läromedel då arbetslaget 2013 tog beslut om att utveckla undervisningen. Syftet var att göra den mer tillgänglig för alla elever och utveckla kommunikationen mellan elever, elever och lärare och mellan skolan och hemmet med stöd av digitala verktyg. Vid ett antal tillfällen hade arbetslaget tagit del av John Hatties resultat av hur viktig läraren och en varierande undervisning är för ett gott resultat. Olle André från Särnet hade också gett inspiration till att utveckla och göra undervisningen mer tillgänglig för alla. Förväntade effekter var ökad: motivation lust till lärande kommunikativ förmåga måluppfyllelse Utifrån Synligt lärande av John Hattis och artiklar från Skolverket trodde vi också att projektet skulle innebära att de pedagogiska samtalen, det kollegiala lärandet skulle påverka undervisningen på ett positivt sätt, i och med att vi planerade att utveckla och variera arbetsmetoderna. En ansökan om SIS-medel skickades in till SPSM med följande syfte och mål.
4 Syfte Att öka elevernas motivation och kommunikativa förmåga genom att på ett mer strukturerat och medvetet sätt arbete med digitala verktyg i undervisningen och i kontakten med elev och hem. Mål alla elever når kunskapskraven undervisningen är tillgänglig för alla elever undervisningsmetoderna varieras med hjälp av ipads och andra metoder eleverna känner sig delaktiga i sitt lärande kommunikationen mellan elever, elever och lärare, hem och skola utvecklas med hjälp av ipads. Det hela handlar alltså om att öka motivationen för inlärning, elevernas delaktighet och möjligheter att kommunicera genom att tillföra ytterligare ett pedagogiskt redskap i undervisningen. Målgrupp Eleverna i grundsärskolan, elevernas vårdnadshavare och samtliga medarbetare i grundsärskolan. Genomförande och resultat Under hela 2014 har två projektledare drivit arbetet framåt. De har visat på goda exempel och ansvarat för lärande samtal i arbetslaget. De har deltagit i undervisningen och dess utom varit bollplank. En blogg startades redan i januari där föräldrar och andra intresserade kan ta del av Fyrens verksamhet. Fyrens blogg. Filmer, bilder och text används på bloggen för att tydliggöra varför vi gör det vi gör på Fyren. På höstens föräldramöte visade vi bloggen och gav föräldrarna möjlighet att vara delaktiga i den med stöd av en lathund om hur de ska skapa egna konton för att kunna skriva kommentarer. Idag har vi upp till 100 besök per dag på bloggen. IPads har köpts in till samtliga elever. Avtal och överenskommelser har skrivits med elevernas vårdnadshavare som innebär att eleverna även kan ta hem ipaden. Det praktiska arbetet att få igång en ipad, skapa konto, registrera och märka tog lång tid i början. Projektledarna har letat och gått igenom en mängd olika appar som sedan testats tillsammans med de olika klasserna, eleverna och pedagogerna. Många olika sidor har används på social medier där andra pedagoger recenserat olika lärappar. Samtliga medarbetare har vid ett antal tillfälle fått stöd i hur bloggen fungerar så att alla kan publicera inlägg och veckobrev. Tid till gemensam utveckling och lärande har avsatts på studiedagar och konferenstid. Projektledarna har skapat dokument som alla pedagoger kommer åt där samtliga appar finns med och en direktlänk till en sida där appen recenserats. Kunskapen om hur man låser en ipad för att eleven inte ska kunna byta app under tiden de jobbar eller radera en app har spridits.
5 I maj 2014 besökte projektledarna Stålhamraskolan i Södertälje, klass 1-3 med sex elever, två klassassistenter och en lärare i grundsärskolan. En stor del av undervisningen skedde med hjälp av olika digitala verktyg. Besöket upplevdes som mycket givande. Bland annat använde de sig av en projektor när eleverna jobbade med en app. Kommunikationen ökar mellan eleverna när de tillsammans resonerar, prövar för att komma fram till en lösning hur appen fungerar. Pedagogerna fick även kunskap om hur de använder olika appar som bidrar till kommunikation mellan eleverna. Erfarenheterna från studiebesöket togs med tillbaka till Fyren och redovisades för kollegorna. Resultatet av detta innebar bland annat att gemensamt arbete med eleverna och olika appar ökade. Eleverna i årskurs 7 9 använder Niki Diary som planeringsdagbok och ett komplement till schemat. De lägger in sitt eget schema för varje vecka med hjälp av både text och bilder. Bedömningen är att detta är mycket välfungerande stöd för varje elev. För vi har sett att eleverna har blivit mer självständiga och de skriver in egna tider och förslag på aktiviteter. De använder appen även som en dagbok utanför skolan där även några föräldrar har kunnat skriva in saker och aktiviteter. Eleverna är mer förberedda på vad som kommer att ske under veckan och det ger dem ett större lugn i skolan. Niki Diary håller på att introduceras även för yngre elever. Användandet av bildstöd via ipaden har ökat. Elever tar själva bilder hemma som de visar i klassen som stöd då de berättar om olika händelser. Skillnaden nu när eleverna har bilder som stöd är otrolig. Eleverna kan delge sina klasskamrater och kommunicera på ett helt annat kvalitativt sätt än tidigare då de oftast bara använde enstaka ord. I skolan dokumenteras mer med bilder på elevens egen ipad så att eleven hemma kan kommunicera mer aktivt med sina föräldrar om vad som händer i skolan. Elever har varit delaktiga i att göra filmer på musiken. Detta arbete har inneburit att medarbetare ökar sin kunskap i att konvertera filmer till olika filformat som går att publicera på bloggen. Klassassistenter har dokumenterat några av aktiviteterna på fritids och publicerat dessa på bloggen. När eleverna tar med sig ipaden hem över helgen sker en hel del spontant lärande och tränande med hjälp av olika lärappar. Arbetslaget har tillsammans gått igenom Skolverkets checklista för social medier samt lyssnat på Roger Nilsson och Oskar Kindstrand, lärare och kurator på Vallhallaskolan med stor kunskap om sociala medier, då de pratat om sociala medier och dataspel. Dialoger om sociala medier förs med eleverna i skolan. Två medarbetare har gått en halvdagsutbildning i appen Widgit Go som används av två elever. Ett antal appar har undersökts i syfte att byta ut kontaktböcker mot appar bland annat Mental note än har inget beslut tagits om vilken app som på bästa sätt kan komplettera kontaktböckerna.
6 På studiebesök i närsamhället tas alltid någon ipad med för att sedan användas som bildstöd när klassen reflekterar över besöket. Två enkätundersökningar har genomförts med elever, vårdnadshavare och medarbetare för att mäta hur väl arbetet utvecklats. Den första mätningen gjordes i slutet av vårterminen och visade att föräldrar uppskattar bloggen, att ipaden inte varit med hem än, att deras barn hade lättare att berätta om helgen i skolan med stöd av ipaden och hemma var det också lättare att berätta med stöd av bilder i ipaden. Även tidigare tyckte föräldrarna att kontakten med skolan varit bra och därför hade inte alla upplevt någon skillnad. Många av eleverna hade hemma berättat att de tyckte om att jobba med ipaden. Elevernas svar innebar bland annat att de uppskattar stödet med bilder, att det är roligt att jobba med ipaden, att det var lättare att skriva när man använde ipaden samt att många spel (lärappar) var roliga. I slutet av vårterminen upplevde många av medarbetarna att man inte hade kommit så långt, att bildstödet var mycket bra för elevernas eget berättande, alla elever hade inte tagit med ipaden hem än på t.ex. helger. Alla upplevde att arbetet med lärappar påverkar motivationen positivt. Eleverna upplevs ta mer eget initiativ till lärande med stöd av ipaden genom att använda ipaden till lärande utanför lektioner och på lektioner fråga om de kan träna och använda ipaden. I november gjordes samma enkät igen och alla föräldrar utom en svarade. Fler föräldrar än tidigare lämnar kommentarer. Föräldrarna upplever att det alltid tyckt att kontakten varit bra mellan skolan och hemmet. De anger även att lärplattan och bloggen ett bra komplement och ett stöd i kontakten mellan skolan och hemmet. Föräldrar sätter ord på att de nu kan se vad som händer i skolan och vetskapen om vad deras barn gör i skolan har ökat och det upplevs som positivt. Några av hemmen beskriver också att det ibland kan uppstå konflikter hemma om barnet inte vill sluta jobba med ipaden. 16 av 18 föräldrar upplever också att deras barn är mer motiverade än tidigare tack vare ipaden och roliga spel blir lärandet en lek. Vidare berättar föräldrar att deras barn t.ex. använder lärplattan till att söka information, göra läxor, tar egna initiativ och tränar på annat än läxan och som stöd då något ska förklaras. Föräldrar upplever också att deras barn är duktiga på att använda och ta ansvar för lärplattan och känner stolthet för det. Även medarbetarnas svar är mer positiva i november och sammanfattningsvis är bedömningen att utvecklandet av undervisningen med stöd av lärplattan och projektorn verkligen har ökat motivationen och intresset. Elevernas svar visar att de tycker om att arbeta med ipads, det är roligare, lättare och häftigt och de allra flesta upplever att de blivit bättre duktigare på mycket. En av projektledarna såg Webbinariet Samspel, struktur och delaktighet med stöd av pekplattan torsdagen den 4 december Föreläsare var Johnny Andersson, rådgivare SPSM och moderator var Thomas Ahlstrand, samordnare för området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, SPSM. Seminariet innebar en bekräftelse att vi gjort mycket rätt, använt bra appar och bra verktyg. Med rätt avses: upplägget med två projektledare från den egna verksamheten och som till viss del var välbekanta med lärplattor innan projektet började, stöd från rektor då det gäller att reflektera över idéer och frågeställningar, tydliga förväntningar och krav från rektor på vad som ska göras och vad det ska leda till samt
7 att tid har avsatts till planering, genomförande, uppföljning, pedagogiska samtal och reflektioner. Har vi nått målen? 1. alla elever når kunskapskraven Alla elever som undervisas enligt grundsärskolans kursplaner når kunskapskraven. 2. undervisningen är tillgänglig för alla elever Bedömningen är att undervisningen är mer tillgänglig idag då användandet av digitala verktyg har ökat. Med tillgänglig undervisning menas att eleven har tillgång till de verktyg och hjälpmedel som eleven behöver för sin skolgång. 3. undervisningsmetoderna varieras med hjälp av ipads och andra metoder Bedömningen är att undervisningen är mer varierad i dag är tidigare. 4. elevernas delaktighet i sitt lärande ökar Eleverna upplever inte att de alltid är delaktiga, vuxna i skolan kan se att elevernas delaktighet har ökat tack vare att de kan kommunicera på fler sätt. 5. kommunikationen mellan elever, elever och lärare, hem och skola utvecklas med hjälp av ipads. Ja, kommunikationen har utvecklats och blivit kvalitativt bättre ökat nej, det har alltid funnits en god kommunikation. Analys och tolkning Att använda digitala verktyg är idag en naturlig del av undervisningen. Eleverna är enligt de vuxna mer delaktiga och aktiva än tidigare och visar intresse för lärandet. Eleverna själv upplever inte sig delaktiga. Vad beror denna skillnad på? Betyder delaktighet olika saker för pedagogerna och för eleverna? De yngre eleverna jobbar mer tillsammans vilket även är bra för gruppen. Både yngre, äldre, pojkar och flickor tycker om att arbeta med ipads och bedömningen är att projektet har påverkat lärandet positivt eftersom nio av femton elever upplever att det är roligare och pedagogerna ser positiva resultat. Att ha en egen ipad som kan användas till planering, kommunikation, träna på samt uttrycka sig på olika sätt är en framgångsfaktor. Vi gör bedömningen att vi inte hade nått samma resultat om vi t.ex. hade haft några gemensamma ipads i klassrummet. Samtaliga ämnen är berörda av projektet och har påverkats positivt. Eleverna ser progressionen när de når högre och högre nivåer i vissa appar och de kan önska appar som andra elever jobbar med. Elevernas förmåga att kommunicera har utvecklats positivt. Dels beror detta på egna bilder som eleverna tagit hemma och i skolan, dels beror det på möjligheten att lyssna på ljud och ord då de själva skriver och dels beror det på viljan, intresset och motivationen att jobba vidare och redovisa för andra. Elevernas delaktighet har ökat tack vare att kommunikationen har utvecklats positivt. Eleverna har inflytande på lektionerna genom synpunkter, tankar och idéer. Några elever har föreslagit att de istället för papper, vill använda lärplattan. Några elever mailar idag även till sina lärare. Elevernas motivation och intresse har också inneburit att de har blivit resurser för varandra, de kan visa och berätta och med stöd av bilder går det ännu bättre.
8 Dialogerna på konferenserna, det kollegiala lärande, är givande och påverkar det dagliga arbetet på ett sätt som kommer eleverna till det. Att äga projektet själv är en framgångsfaktor. Ingen utifrån har kommit in och talat om hur arbetslaget skall göra utan tillsammans har arbetslaget diskuterat, prövat och utvecklat olika arbetsmodeller. Eventuellt kommer vi att ordna med utbildning för några av föräldrarna. Tiden är nog det som varit det största bekymret för oss, tid till gemensamt lärande för alla. Inköp, överenskommelser, uppdateringar, fungerande nätverk och annat IT-strul har vissa dagar även försvårat arbetet. Tiden har vi till viss del kunnat påverka själva, IT-strulet är en fråga som arbetslaget inte äger själv. Kort och gott, vi kommer att fortsätta med en till en då det gäller ipads och variation i undervisningen. Vi kommer att avsätta tid till gemensamt lärande och stödja varandra genom fortsatt kollegialt lärande. Lärdomar och rekommendationer Innan projektet startade fanns en oro för hur det skulle bli och hur man skulle använda lärplattor. Denna oro kunde vi hantera genom att tid avsatts, de två projektledarnas kunskaper och stöd samt att rektor varit tydlig då det gäller förväntningar och krav. Utveckling tar tid. Att regelbundet avsätta tid för kollegialt lärande i arbetslaget är en framgångsfaktor. Små steg och en genomtänkt tanke på varför vi gör det vi gör är också viktigt. En till en har också varit en förutsättning (då vi har kunnat nivåanpassa varje lärplatta utifrån elevers behov) även att mycket arbete görs tillsammans. Att undersöka vilka förutsättningar som finns i IT-miljön så att nödvändig infrastruktur finns är också mycket viktigt. Övrigt Joanna Giota Joanna Giota, pedagogikforskare med inriktning på motivation skriver i sin artikel Skoleffekter på elevers motivation och utveckling (2002) hur elevers motivation och utveckling påverkas av skolan. Författaren beskriver motivation som ett begrepp med flera dimensioner som påverkas av den enskildes uppfattningar, känslor och attityder. Både miljön i skolan och pedagoger påverkar elever som hon sammanfattar på följande sätt: skolan skall ha höga, positiva förväntningar på elever, ett tydligt pedagogiskt ledarskap, klara kunskapskrav, en god skolmiljö och kontinuerlig utvärdering. Skolan är samhällets största satsning på barn och ungdom och vår största mötes- och arbetsplats (Giota, 2002:279). Håkan Jenner Håkan Jenner (2004) berättar hur pedagogers förväntningar påverkar elever och deras motivation. Positiva förväntningar leder till bra resultat på samma sätt som negativa förväntningar leder till sämre resultat. Därför är det viktigt att pedagoger har höga tankar om och förväntningar på varje enskild individ i skolan. Detta fenomen kallas för
9 Pygmalioneffekten. Vidare säger författaren att pedagoger ska hjälpa elever att sätta realistiska mål för att inte de ska misslyckas och tappa lusten. Pedagoger har makt över sina elever, det är deras ansvar att läsa av eleverna för att utmana dem på rätt nivå. Delaktighet i planering och utformning är en viktig del i viljan att lära sig. Pedagoger ska väcka intresse hos eleverna för att de ska få igång deras inre drivkraft. Enligt Jenner (2004) behöver elever förstå varför kunskap är viktigt för dem. Litteraturlista Elevers lust att förstå en bortglömd drivkraft, Peter Gärdenfors, Artikel Skolverkets hemsida. Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling, artikel på Skolverkets hemsida. Synligt lärande för lärare, John Hattie, Natur och kultur ISBN Synligt lärande, SKLs sammanfattning, ISBN Grundsärskolan Fyren, Döderhults skolområde Renée Dahlberg Fredrik Haraldsson Lotta Lindgren projektledare projektledare rektor
Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13
Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Verksamhetsberättelse Grundsärskolan Läsåret 2012/13 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och värden sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande sidan 7 Skola
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014
Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och
Läs merElevsamtal med eleverna kring deras lärande
Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (7) Elevsamtal med eleverna kring deras lärande Hämtad från Tallkrogens skola Uppdaterad: 2017-08-22 Pedagogerna i Tallkrogens skola har arbetat fram frågeställningar
Läs merKvalitetsanalys. Björnens förskola
Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt
Läs merSystematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan
Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan 2017-2018 Systematiskt kvalitetsarbete Skola Våra elever är morgondagens världsmedborgare och vi utvecklar därför elevernas kommunikativa förmåga, kreativitet
Läs merInformation- Slutrapport kollegialt lärande
Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet
Läs merArbetsplan Läsåret 2018/2019. Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan
Arbetsplan Läsåret 2018/2019 Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan Normer och värden Läroplan grundsärskolan 2018 Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt
Läs merArbetsplan Läsåret 2017/18 Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan
Arbetsplan Läsåret 2017/18 Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan Maria Sjödahl Nilsson Rektor Normer och värden Läroplan grundsärskolan 2011 Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs merKvalitetsrapport. Vedevågs skola
Kvalitetsrapport Vedevågs skola Läsåret 2018 2019 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 Kunskaper, bedömning och betyg... 6 3. Enhetens
Läs merBedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun
Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen
Läs merVerksamhetsrapport förskolan 2013/14
Sundbyvägen Datum 1 (14) 2014-10-13 Verksamhetsrapport förskolan 2013/14 Sundbyvägen 2 (14) Nämndens åtagande: Tillgänglighet till datorer och lärplattor som pedagogiska verktyg i förskolan skall öka.
Läs merÅsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014
Åsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 04 MELLERUD 5.0. LENA ANDERSSON FÖRSKOLECHEF/REKTOR Bokslut 04 Åsebro År / Tkr Bokslut 03 Bokslut 04 Budget 04 Avvikelse Intäkter 34 33 3 Kommunbidrag
Läs meripads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ)
Vanliga frågor och svar (FAQ) Har du frågor om om? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! Om du inte gör det - kontakta ditt barns lärare eller någon av kontaktpersonerna. Du hittar kontaktuppgifter
Läs merKvalitetsrapport. Vedevågs skola
Kvalitetsrapport Vedevågs skola Läsåret 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 2.1 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 2.2 Kunskaper, bedömning och betyg...
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merKvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11
Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola
Läs merKvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1
Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1 Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Svenska Nått målen i ämnesprovet* Åk 3 10 7 70 % Svenska Åk
Läs merUtvecklingsprofil för studenten under VFT
Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Syftet med Utvecklingsprofilen är att: vara
Läs merKvalitetsanalys. Åsalyckans förskola
Kvalitetsanalys Åsalyckans förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 8 Övriga mål
Läs merEkorrens arbetsplan Ht Vt 2015
Ekorrens arbetsplan Ht 2014- Vt 2015 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merLokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan
Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever
Läs merLokal pedagogisk planering för tyska år 9
Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas
Läs merVerksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6
Verksamhetsplan 2015/ Fröviskolan F-6 Sammanställd 150825 Utvecklingsområden för Frövi F-6 Grundskola Måluppfyllelse Läroplanen Lgr 11 Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen
Läs merAvdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Läs meripads i lärandet 24 aug kl 8-16
ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden
Läs merNulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Läs merMarieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning
Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder
Läs merSjöbo - en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende. Familjeförvaltningen
"På Grimstofta förskoleenhet arbetar vi utifrån tanken att ompröva förskoletraditionens idé om att försöka förstå vem barnet "ÄR" till att öppna sig för vad ett barn "kan BLI". Grimstofta förskoleenhet
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med
Läs merKvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014
Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014 Verksamhet: Rostaskolan Betyg och bedömning, skola Stödtimmen i åk 5-6 har gjort att vi fått högre måluppfyllelse. Tidiga utvecklingssamtal har bidragit
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merHandlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merKvalitetsredovisning
Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 för Förskolan Prästkragen Avesta RO 3 2009-04-06 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Förskolan Prästkragen är en
Läs mer+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas
1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merBarn och Familj 2012-08-17
I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning bland samtliga elever i åk 5 och 7 kring elevernas arbetsmiljö och inflytande. Resultaten för varje skola sammanställs och därefter genomförs en
Läs merUtvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan
Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Grundsärskolan Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Grundsärskolan Grundsärskolan inriktning grundsärskola består av tre grupper, Basgrupp 1,
Läs merKvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15
Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Läs merLäslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen
Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar
Läs merUnderlag för systematiskt kvalitetsarbete
1(10) Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Klostergårdsskolan Ansvarig: Marita Christoffersson 1 2(10) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Befästa arbetet med UNIKUM så att det
Läs merVerksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan
Verksamhetsplan 2016/2017 Brotorpsskolan Sammanställd Augusti/september 2016 Utvecklingsområden för Brotorpsskolan Grundskola Trygghet Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger
Läs meripad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal
ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal Har du frågor om om ipad i skolan? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! INNEHÅLLSFÖRTECKNING Frågor om problem Vad händer
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014-2015
LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi
Läs merNorrsätra Grundsärskolas kvalitetsredovisning
Norrsätra Grundsärskolas kvalitetsredovisning 2015 2016 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade i Norrsätra grundskola. Åk 1-3 i L-huset och åk 4-6 i M-huset. En lärare
Läs merIKT Hjulsbroskolans handlingsplan
IKT Hjulsbroskolans handlingsplan All personal kan, vill och vågar använda digitala verktyg - IKT-grupp utarbetar en handlingsplan. - Punkt på arbetslaget för att inspirera och prova olika sätt. - Kompetensutveckling
Läs merUtvecklingsprofil för studenten under VFT
1 Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Mentorer avgör, i samverkan med studenter
Läs merKvalitetsrapport. Ekbackens skola
Kvalitetsrapport Ekbackens skola Läsåret 2018 2019 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 Kunskaper, bedömning och betyg... 5 3.
Läs meripad strategi i förskolan
ipad strategi i förskolan - en strategi för att utveckla pedagogernas förhållningssätt till och användande av ipad i förskolorna i Lindesbergs kommun. Datum: 20131029 För revidering ansvarar: Förskolechef
Läs merNorrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014
Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2014-02-20 Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Skolan består av 2 arbetslag F-3, 4-6. Vi är uppdelade i två byggnader
Läs merSammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt
Läs merKvalitetsanalys. Sörgårdens förskola
Kvalitetsanalys Sörgårdens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål
Läs merUAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn
UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal
Läs merÅtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016
Åtagandeplan Sorgenfriskolan Läsår 2015/20 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Beskrivning av skolan... 3 3 Sammanfattning: Skolans lägesbedömning... 3 4 Skolans utvecklingsområden/ åtaganden för läsåret...
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden
Läs merVERKSAMHETSPLAN Brobyskolan
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 Brobyskolan FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2017/18 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår
Läs merDatum: 2015-01-18 För revidering ansvarar: Förskolechef May Seffon-Hård Dokumentet gäller för: Förskolan
Strategi för lärplattan i förskolan - en strategi för att utveckla pedagogernas förhållningssätt till och användande av lärplattan i förskolorna i Lindesbergs kommun. Datum: 2015-01-18 För revidering ansvarar:
Läs merLjungbackens förskola. Kvalitetsanalys 16/17
Ljungbackens förskola Kvalitetsanalys 16/17 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar förskola, fritidshem och skola... 3 2 Resultatet av årets verksamhet... 5 2.1 Verksamhetens resultat... 5 2.1.1 Alla barn
Läs merTranängskolans fritidshem. Kvalitetsanalys 16/17
Tranängskolans fritidshem Kvalitetsanalys 16/17 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar förskola, fritidshem och skola... 3 2 Resultatet av årets verksamhet... 5 2.1 Verksamhetens resultat... 5 2.1.1 Förändrat
Läs merFERLINSKOLAN
Barn och Utbildning Gun Palmqvist, rektor ARBETSPLAN 2018-2019 FERLINSKOLAN Grundsärskolan Utveckling, lärande och kunskaper I grundskolans skolutvecklingsprogram finns visionen Alla elever skall, när
Läs mer2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola
2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt
Läs merKvalitetsanalys 14/15. Bikupans förskola
Kvalitetsanalys 14/15 Bikupans förskola Innehållsförteckning Förutsättningar... 3 Resultatet av årets verksamhet... 4 Normer och värden... 4 Verksamhetens resultat... 6 Inflytande/delaktighet... 10 Arbete
Läs merBjörnbärets Kvalitetssäkring Maj-13
Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merArbetsplan. Killingens förskola
Arbetsplan Killingens förskola 2016-2017 Inledning Killingen är förskola med endast en avdelning som utgörs av 24 barn i åldrarna 1-5 och 5 pedagoger samt en kock som tillagar lunch och mellanmål. Förskolan
Läs merLärare som ledare Svedala Pedagogisk Inspiration Malmö Linda Sikström & Daniel Prsa
Lärare som ledare Svedala Pedagogisk Inspiration Malmö Linda Sikström & Daniel Prsa Pedagogisk Inspiration Malmö -skapa, driva och utveckla kollegialt lärande -organisera för skolutveckling på vetenskaplig
Läs merVerksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015
Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna
Läs merHur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?
Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld
Läs merProjektrapport-ITiS Spängerskolan
Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera
Läs merLikvärdig förskola. Helsingborgs stad Påarps förskola. Projektledare: Maria Martinsson
Likvärdig förskola Helsingborgs stad Påarps förskola Projektledare: Maria Martinsson maria.martinsson@helsingborg.se Anna Thorssell anna.thorsell@helsingborg.se Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2.
Läs merPedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem
Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun
Läs merLOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål; att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse. För att
Läs merArbetsplan Norrsätraskolan /18
Arbetsplan Norrsätraskolan 7-9 2017/18 Stärkt ledarskap i pedagogisk verksamhet Vad vi anser är kännetecken på starkt pedagogiskt ledarskap: Strukturerad undervisning, (Likvärdighet, pedagogiska planeringar,
Läs merKVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET
Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,
Läs merKvalitetsredovisning 06
Kvalitetsredovisning 06 Presentation av skolan: Friskolan i Kärna är en fristående skola för så 1 9 och förskoleklass. Vid starten ht 2000 hade skolan 120 elever och är nu fullt utbyggd med 230 elever.
Läs merUppföljning - Alla i mål - Maj 2014
Väsby Välfärd 2014-06-03 Kent Norström 08-590 97445 Dnr Fax 08-590 kent.norstrom@upplandsvasby.se Uppföljning - Alla i mål - Maj 2014 Matematiklyftet är ett centralt program som Skolverket driver tillsammans
Läs merGUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014
GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning
Läs merKvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total
Kvalitet 2014 Resultat: Ängelholm total 1 Innehåll: 2 INLEDNING 3 Om TÄNK OM KVALITET Denna rapport redovisar resultat från studien TÄNK OM KVALITET 2.0. Studien avser fånga elevers respektive lärares
Läs merArbetsplan 2018/2019 för förskolorna:
Arbetsplan 2018/2019 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Förvaltningen förskola och skola Ängens förskolor orebro.se
Läs merVerksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014
Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Prioriterade områden 2013/2014 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Ökat fokus på barns skriftspråk,
Läs merMatteusskolans systematiska kvalitetsarbete
Matteusskolan Sammanfattning måluppfyllelse 2017 Dnr: Sid 1 (7) 2018-01-29 Matteusskolans systematiska kvalitetsarbete På Matteusskolan bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete i syfte att ständigt utveckla
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs merVERKSAMHETSPLAN - utifrån förskolans identifierade utvecklingsområden. Soldalens förskola. läsåret 2017/2018. Förskolechef: Martina Nebrelius
VERKSAMHETSPLAN - utifrån förskolans identifierade utvecklingsområden Soldalens förskola läsåret 2017/2018 Förskolechef: Martina Nebrelius Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete (SKA) innebär
Läs merArbetsplan 2015/2016 för förskolorna:
Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken Innehållsförteckning Inledning...sid 1 Förutsättningar..sid 2 Normer och värden...sid 3 Utveckling och lärande.sid
Läs merÅTAGANDE.2 ORGANISATION.3 FÖRHÅLLNINGSSÄTT..6 MOTIVATION.9 UTVECKLING...10 UTVÄRDERING 11
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅTAGANDE.2 ORGANISATION.3 FÖRHÅLLNINGSSÄTT..6 MOTIVATION.9 UTVECKLING...10 UTVÄRDERING 11 1 MÅL Alla barn och vuxna som har skolan som sin arbetsplats ska ha inflytande i verksamheten.
Läs merKVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015
KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015 15/11/19 Förutsättningar som i stor utsträckning påverkat resultat 2014/2015 Eleverna har generellt bra kunskaper och är intresserade av
Läs merStockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass
SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg
Läs merVälkomna till. Marknadsvägen 299 Tel. 08-544 707 00 info@byangsskolan.se per.marteus@byangsskolan.se
Välkomna till Marknadsvägen 299 Tel. 08-544 707 00 info@byangsskolan.se per.marteus@byangsskolan.se Höga förväntningar Trygghet Arbetsro Kunskap Tillgång till psykolog Det är jag som är Sladjan Mitic och
Läs merDigitala verktyg i skolan 2018
Digitala verktyg i skolan 2018 kunskap utveckling inspiration Hur kan du framgångsrikt arbeta med digitala verktyg som stödjer den formativa bedömningen och återkopplingen? Så arbetar du inkluderande med
Läs merKvalitetsanalys. Villerkulla f-klass/fritidshem
Kvalitetsanalys Villerkulla f-klass/fritidshem Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 5 Arbete i verksamheten... 7
Läs merPedagogisk IKT-plan - verksamhetsåret 2015
Kästa skola 2014-12-01 Pedagogisk IKT-plan - verksamhetsåret 2015 Skolan har som uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och
Läs merMedforskande pedagoger skapar möjligheter
Medforskande pedagoger skapar möjligheter Tillgängliga lärmiljöer i förskolan Stjärnhimlens förskoleområde, Hammarö kommun Ht 2016- Vt 2017 Projektledare: Noomi Björkman, Specialpedagog noomi.bjorkman@skola.hammaro.se
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merIKT- strategi
IKT- strategi 2016-18 SKOLAN SKALL GARANTERA ALLA ELEVER EN DIGITAL KOMPETENS. Digital kompetens är färdigheter, kunskap, kreativitet och förhållningssätt som behöv för att kunna nyttja digitala medier
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan
Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Örtagården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Läs mer