Kvalitetsredovisning Särskolan

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Särskolan Kvalitetsredovisning för Läsår Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola inriktning träningsskola Gymnasiesärskola med individuellt program. Antal elever: 36 Elevgruppens sammansättning: 6 21 år, 13 flickor och 23 pojkar, 6 elever med annat modersmål än svenska Antal anställda lärare: 10 Andel lärare med behörighet att undervisa i de ämnen som läraren undervisar i: 1 Korttidstillsyn: Tio ungdomar var beviljade korttidstillsyn under läsåret 2011/2012. De flesta av dessa ungdomar var knutna till Lindeskolans lokaler, medan några få beviljades korttidstillsyn i anknytning till sitt hem eller till sin skola. År Antal ungdomar beviljande korttidstillsyn 2008/ / / / Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Lokalbehovet är mycket angeläget utifrån enskilda elevers behov, kursplanerna samt nytt ämne teknik. Fortsatt implementering av nya kursplaner och ny skollag. Samarbete med träningsskolan och gymnasiesärskolan för ett gemensamt förhållningssätt och synen på elever och undervisningen. Eleverna har, utifrån fastställda kriterier, ökad medvetenhet om sina förutsättningar. Ingen kvalitetsredovisning gjord då rektor var sjukskriven. Personalen har istället utgått från den egna delutvärderingen som gjordes i december I vår verksamhet känner alla elever trygghet och har möjlighet till gemenskap Eleverna får uppleva samt genomföra olika aktiviteter i utemiljön och i naturen Att kunna utföra olika aktiviteter i vardagsmiljön Eleverna ges möjlighet att undersöka olika religioner. Eleverna ges möjlighet att identifiera och reflektera över tekniska lösningar i vardagen. Utveckla förståelsen för att det finns olika kön, samt utveckla förståelsen för puberteten och kärlek för de elever som är i tonåren. 1

2 Ge föräldrar och elever möjlighet att tillsammans med personal påverka skoldagens innehåll utifrån kursplanen Skapa fler möjligheter för personalen (IM+GS) att möta varandra och diskutera olika pedagogiska frågor. Utveckla bilden av skolan genom att tex. skapa fler möjligheter för personalen att diskutera pedagogiska frågor, säkerställa ett bra bemötande av föräldrar, elever, vikarier och besökare. Förbättra planering och struktur av undervisningen, kompensatoriska hjälpmedel och implementeringen av dessa. 3. Arbetet i verksamheten utifrån prioriterade åtgärder Har arbetat med att medvetandegöra elevernas starka sidor genom att utgå från deras positiva styrkor och kompetenser. Det som präglat arbetet i verksamheten har även varit att tydliggöra målen och kunskapskraven för både elever och föräldrar. Detta för att de lättare ska kunna se och förstå vad som förväntas av dem för att nå målen i läroplanen. Lokalsituationen är inte förändrad. Ombyggnationen av stadsskogsskolan har inte kommit igång och därför har elevgruppen i åk 7-9 varit fortsatt placerad på Kristinaskolan. Eleverna i verksamheten på Opalen känner trygghet och har möjlighet till gemenskap. Eleverna är trygga för att de vågar ta självständiga initiativ, rör sig fritt i lokalerna och vågar vända sig till all personal samt klarar att vara med olika personal. Gemenskapen/tryggheten på övriga skolan är ibland otrygg. Har arbetat med att eleverna ska kunna utföra olika aktiviteter i vardagsmiljön som t.ex. att handla, sortera och återvinna skräp. Genom att vistas utomhus och i trafiken har eleverna fått förståelse för närmiljön och närmaste omgivningen. Vissa elever har också fått ta del av kunskaper om Norden och Europa. Under läsåret har skolan besökt och fått besök av olika trossamfund. Eleverna har fått uppleva olika religiösa ritualer. Utifrån nya läroplanen där teknik ska ingå som ett ämne har eleverna getts möjlighet att arbeta med teknik och olika experiment. Genom samtal och böcker har eleverna som är i tonåren fått möjlighet att utveckla förståelse för att det finns olika kön och utveckla förståelsen för pubertet och kärlek. Har inte haft möjlighet att träffa personalen på IM för pedagogiska frågor. Det kan bli mera aktuellt under nästa läsår då elever inom GS får möjlighet att vara inskrivna på IM. Arbetslaget på GS har saknat pedagogiska diskussioner under läsåret. Det har varit svårt att få möjlighet för all personal att deltaga. Lärarkonferenser med övriga inom särskolan har förkommit vid några tillfällen. Verksamhetsträningen har läst en bok tillsammans och sedan diskuterat innehållet. Gymnasiesärskolan deltog i årets gymnasiemässan på Lindeskolan och informerade om verksamhet där. Skolan har anordnat ett disco och bjudit in gamla elever. 2

3 4. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål och lokala mål Har en god måluppfyllelse utifrån läroplansmålen. De individuella målen som varje elev strävar efter att uppnå i sin IUP har eleven synligt uppsatt i bänken och den arbetar eleven kontinuerligt efter. Undervisningen planeras även av läraren utifrån den. Inga elever som har annat modersmål än svenska finns. Har en god måluppfyllelse i förhållande till nationella mål och lokala mål. Eleverna har individuella mål och åtgärdsprogram skrivs vid behov. 3 elever med annat modersmål än svenska finns, ingen har tillgång till modersmålsundervisning. Skolan har börjat i arbetet med att hitta eleverna på den nivå de befinner sig och därifrån jobba vidare. 2 elever med annat modersmål än svenska finns, ingen har tillgång till modersmålsundervisning. Studiebesök har gjort att eleverna kommit ut från skolan och se samhället utanför. Elever går till skolans kafé och någon går ut på skolområdet på sin rast. Charlie diskussioner utifrån ett ämne ex en bok eller en film har varit mycket framgångsrik och behöver utvecklas även i fortsättningen.(yt) Lokalerna är opraktiska och utrymmen för enskild undervisning saknas. 4.1 Måluppfyllelse av normer och värden Grundsärskolan och inriktning träningsskolan beskriver att det är ständigt aktuellt och ett pågående arbete i skolans dagliga verksamhet. Personalen agerar förebilder och eleverna har getts möjlighet till ökat inflytande. På en av enheterna diskuterar man kring likabehandlingsplanen och att den behöver utvecklas för att öka förståelsen för varandras olikheter. BUN:s prioriterade mål är: Trygg social utveckling och livslångt lärande I vår verksamhet känner alla barn/elever trygghet och har möjlighet till gemenskap. På de olika enheterna upplever personalen att eleverna trivs, känner trygghet och har möjlighet till gemenskap. Något som lyfts fram är att gemenskapen/tryggheten på övriga skolan kan ibland vara otrygg. Ingen elevenkät är gjord på någon avdelning i år utan analysen baseras på personalens iakttagelser. 3

4 4.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål BUN:s mål: Elever i grundsärskolan når målen utifrån sina förutsättningar Enheterna har en hög måluppfyllelse utifrån de mål som funnits på avdelningarna. 4.3 Elevernas ansvar och inflytande. Eleverna har stor spridning i ålder, utveckling och funktionsnedsättning vilket gör att eleverna har olika förutsättningar för ansvar och inflytande. Eleverna har tex. haft mål uppsatta i sina bänkar eller målbeskrivningar genom bilder för att bli mer delaktiga och få ett större inflytande. Eleverna har getts god tid till samspel och kommunikation samt arbetar personalen med att bekräftat och tolkat elevernas kommunikation för ett ökat inflytande. 4.4 Skola och hem Enkätsvar som kommit in från grundsärskolan och inriktning tärningsskolans föräldrar är mycket positiva och föräldrar upplever ett bra samarbete med skolan. Enheterna beskriver att de upplever att de har ett bra och regelbundet samarbete med föräldrarna. Tex. genom föräldramöten, veckobrev daglig kontakt och utvecklingssamtal. 4.5 Övergång och samverkan Enheterna beskriver att de har haft samarbeten inför övergångar tex. genom besök och möten för överlämnanden. Även mellan stadsskogsskolan och grundsärskolans högstadieelever. Dock beskriver man att avståndet försvårar ett nära och regelbundet samarbete och att en röd tråd genom verksamheten utvecklas. 5. Rektors sammanfattande analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Måluppfyllelsen inom särskolan är mycket god. Framförallt när det gäller de individuella målen för varje elev. Elevernas inflytande över sin undervisningssituation har stor betydelse för måluppfyllelsen. Resultatet visar på lärarnas vilja att kartlägga enskild elevs 4

5 kunskapsnivå och i samarbete med elev/vårdnadshalvare fastställa mål och motivera eleven till att utvecklas. Då särskolans elevgrupp har specifika behov samt olika förutsättningar beskriver personalen att de behöver fortsätta att utveckla de individuella målen för varje elev och skapa förutsättningar för ett optimalt lärande. 6. Prioriterade åtgärder för förbättring i verksamheten som helhet Skapa förutsättningar i miljön, individuella scheman för varje elev, mål inom alla ämnesområden för varje elev, att eleverna som går på gymnasiet fortsätter med ämnen från grundsärskolan, fortsätta att utveckla tydliggörande mål som eleverna kan ta del av. Behovet av andra lokaler på grundsärskolan och gymnasiesärskolan är fortfarande angeläget. Ska vi kunna tillgodose enskilda elevers behov utifrån både kursplan och ämnesområden behövs lokaler för både grupp och enskild undervisning, även lokaler utifrån specifika ämnesområden som tex. teknik och naturorienterade ämnen. Utifrån nya krav på lärarbehörighet saknas det i dag behörighet inom de flesta ämnena i särskolan och därmed även behörighet att sätta betyg på de elever som ska ha det. 7. Mål för kommande tidsperiod Tydliggöra undervisningen utifrån varje elevs förutsättningar. Utveckla dokumentation och individuella utvecklingsplaner som tydliggör för elev och vårdnadshavare var i kunskapsutvecklingen eleven befinner sig. Individuella mål för varje ämne finns för varje elev. Rektor sammanbetar med assistansbolag för att tydliggöra uppdrag och dokument som skolan arbetar med. Elevenkät genomförs på grundsärskolan. Föräldraenkät genomförs på gymnasiesärskolan. Ökat samarbete mellan de olika särskoleformer och mellan skolan där eleverna befinner sig på men även Stadsskogsskolan för de elever som går på högstadiet. Ny kursplan för gymnasiesärskolan kommer att komma nästa läsår tid till implementering av den behövs. 8. Beslutande och ansvarig för kvalitetsredovisningen RoseMarie Haraldsson Vik. rektor 5