Ansvar och uppdrag. Senast uppdaterad

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Ansvar och uppdrag. Senast uppdaterad"

Amanda Hermansson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Senast uppdaterad Ansvar och uppdrag Grundsärskola och gymnasiesärskolan Grundsärskolan består av nio årskurser. Varje läsår är uppdelat i två terminer, en höst- och en vårtermin. I Sverige börjar barnen i förskoleklass när de är 6 år. Årskurs 1 börjar på höstterminen det år de fyller 7 år. Barn som finns inom målgruppen till grundsärskolan går oftast kvar i förskolan och börjar sedan åk 1 i grundsärskolan vid 7 års ålder. Vem omfattas Elever som enligt skollagen kan bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav, för att de har en utvecklingsstörning eller hjärnskada, tas emot i särskolan. Alla barn som är bosatta i Sverige är skolpliktiga. Barn har skolplikt från höstterminen det år då barnet fyller sju år och huvudregeln är att skolplikten upphör vid utgången av vårterminen i årskurs 9 (årskurs 10 i specialskolan). Ansvar och uppdrag Grundsärskolan är en skolform som är anpassad till målgruppen elever som inte bedöms kunna uppnå grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning. Även elever som har fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada kan tas emot i grundsärskolan om man bedömer att de inte kan uppnå grundskolans kunskapskrav. Utbildningen omfattar årskurserna 1 9 och ska i så stor utsträckning som möjligt motsvara grundskolans. Undervisningen ska vara flexibel för att varje elev utifrån sina förutsättningar ska utvecklas så långt som möjligt mot läroplanens mål. Utbildningen i grundsärskolan ska främja social gemenskap och utveckla elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra kunna ta till sig, fördjupa och använda kunskaper Grundsärskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombination av dessa. Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Utbildningen ska bland annat ge kunskaper och värden, bidra till personlig utveckling, social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhället. Träningsskolan Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som kallas träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Istället för enskilda ämnen omfattar träningsskolan fem ämnesområden: estetisk verksamhet kommunikation motorik vardagsaktiviteter verklighetsuppfattning Gymnasiesärskola Gymnasiesärskolan består av nationella och individuella program. De nationella programmen är t ex

2 - Programmet för administration, handel och varuhantering - Programmet för estetiska verksamheter - Programmet för fordonsvård och godshantering - m.fl. De elever som inte kan följa utbildningen på ett nationellt program går på ett individuellt program. De individuella programmen innehåller bl a: estetisk verksamhet hem- och konsumentkunskap idrott och hälsa natur och miljö individ och samhälle språk och kommunikation. Mottagande i grundsärskolan Frågan väcks Både en elev, elevens vårdnadshavare och personalen i förskoleklass eller grundskola kan väcka frågan om eleven kan gå i grundsärskola. När frågan har väckts om att grundsärskola kan vara ett alternativ är det elevens hemkommun (den kommun där eleven är folkbokförd) som ansvarar för att genomföra en utredning. Utredning Utredningen ska ge svar på om eleven tillhör målgruppen för grundsärskolan. Att tillhöra målgruppen innebär dels att eleven har en utvecklingsstörning, dels att eleven inte bedöms kunna uppnå grundskolans kunskapskrav. En utredning består av fyra fristående bedömningar; en pedagogisk, en psykologisk, en medicinsk och en social bedömning. Det är viktigt att alla delarna finns med för att få en så heltäckande bild som möjligt. Beslut om att tillhöra målgruppen Först när alla bedömningar är gjorda och utredningen är komplett kan man fatta ett beslut om elevens rätt till grundsärskola, det vill säga om hon eller han tillhör målgruppen. Ett sådant beslut fattas av hemkommunen. Beslut om mottagande i grundsärskola Innan kommunen kan besluta om att en elev ska tas emot i grundsärskolan måste båda vårdnadshavarna skriftligen tacka ja till detta. Om bara en av dem tackar ja är det inte möjligt för barnet att gå i grundsärskolan. Vårdnadshavarna har också rätt att tacka nej till en plats i grundsärskolan, trots att utredningen visar att barnet har rätt till ett mottagande. Kommunen är då skyldig att ta emot eleven i grundskolan och se till att eleven ges stöd på det sätt och i den omfattning som behövs för att ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Vårdnadshavarna kan när som helst under elevens tid i grundsärskolan begära att barnet ska gå över till grundskolan. AKTUELLA BESTÄMMELSER utdrag Allmänna råden mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan

3 De allmänna råden i denna del utgår från följande bestämmelser: Av 7 kap. 5 skollagen följer att barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning ska tas emot i grundsärskolan. Frågan om mottagande i grundsärskolan prövas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs. Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i grundsärskolan, ska barnets fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt i denna lag. Ett barn får dock tas emot i grundsärskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. Mottagande i gymnasiesärskola Utbildningen i gymnasiesärskolan är till för ungdomar som har slutat grundskolan eller grundsärskolan och inte har förutsättningar att klara gymnasieskolans kunskapskrav på grund av en utvecklingsstörning eller en hjärnskada. För att avgöra om en elev tillhör målgruppen gör hemkommunen en utredning med en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Den här utredningen ligger till grund för kommunens beslut om eleven tillhör målgruppen eller inte. Gränsdragning En gränsdragning som ännu inte är fastställd är vem som gör en utredning för ett förskolebarn som upplevs tillhör målgruppen för grundsärskola. Användbara länkar folder om grundsärskolan (finns på flera språk) Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FResultSet%3Bjsessionid%3DEDE A796FC0818DE396B2212%3Fupp%3D0%26rpp%3D20%26w%3DNATIVE%2528%2 527multi%2Bph%2Bwords%2B%2527%2527grunds%25E4rskolan%2B%25E4r%2Btill% 2Bf%25F6r%2Bditt%2Bbarn%2527%2527%2Band%2Binaktuellt%2B%253D%2B%2527 %2527N%2527%2527%2527%2529%26order%3Dnative%2528%2527dateweb%252FDes cend%2527%2529 folder om gymnasiesärskolan %2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2962.pdf%3Fk%3D2962 mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola %2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3030

Relevanta dokument

utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga

utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga REGLEMENTE 1(5) Fastställt av skolnämnden den 20 juni 2012 SKN 50 Reglemente för mottagande till grundsärskola i Håbo kommun Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att