Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Transkript

1 Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Enligt Skolverkets allmänna råd 2013 Mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola ELEVHÄLSAN

2 Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola I skollagen (3 kap. 3 ) framgår att barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elev, elevens vårdnadshavare och vårdnadshavare för barn i förskolan ska fortlöpande få information om elevens eller barnets utveckling (3 kap. 4 skollagen). Om barnet/eleven inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning har de möjlighet till mottagande i grundsärskolan (7 kap. 5 skollagen). Detsamma gäller för elev som inte bedöms kunna nå målen i gymnasieskolan för att de har en utvecklingsstörning (18 kap 4 skollagen). Barnets hemkommun prövar frågan om mottagande i grundsärskolan. Ett beslut om mottagande ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. För att bli mottagen i grundsärskolan/gymnasiesärskolan krävs att eleven har en utvecklingsstörning eller en bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada. Enbart autism eller autismliknande tillstånd är inte längre grund för mottagande i grundsär- eller gymnasiesärskolan. När frågan om mottagande väcks 1. Läraren ska snarast informera rektor om en elev inte bedöms kunna nå grundskolans/ gymnasieskolans kunskapskrav trots särskilt stöd. Ärendet skall tas upp i EHT för stöd i processen, om det kan bero på en bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning eller inte. 2. Förskolechef eller rektor informerar vårdnadshavare och den i hemkommunen som beslutar om mottagande i grundsärskolan, att det finns behov av att utreda om elev kan komma att tillhöra grundsärskolans målgrupp. I Borlänge kommun är det Elevhälsans chef (s. sid 5) som beslutar om mottagande i grundsärskolan. 3. Rektorn ska ha rutiner för om hur skolan ska informera eleven och vårdnadshavare när det finns behov av att utreda om eleven tillhör grundsärskolans/gymnasiesärskolans målgrupp. 4. Elevhälsans inkluderingspedagog med särskilt ansvar för mottagande i grundsärskola kan delta vid information till elev och vårdnadshavare om vilka konsekvenser det får på kort och lång sikt att vara mottagen i grundsärskolan istället för i grundskolan. Gymnasiesärskolan har en specialpedagog med liknande funktion. 5. Tolk ska alltid anlitas vid behov. 6. När samtliga vårdnadshavare gett sitt samtycke till utredning, skickar rektor uppdrag om medicinsk och psykologisk bedömning till chef för Elevhälsan. Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Sidan 2

3 Samråd Samråd med elevens vårdnadshavare ska ske innan utredningen genomförs. Elevens vårdnadshavare ska ge sitt samtycke när det handlar om att göra en medicinsk, psykologisk eller social bedömning. Om en av två vårdnadshavare säger nej kan utredning inte genomföras. Det ska fortlöpande ges möjlighet för vårdnadshavare och elev att komma med synpunkter. Om familj har en annan språklig bakgrund ska ansvariga ta hänsyn till det både i utredning och vid samtal/information använda tolk om behov finns. Förskolan När frågan väcks redan i förskolan om att ett barn i framtiden kan behöva gå i grundsärskolan är det oftast fråga om ett barn med grav eller måttlig utvecklingsstörning. Dessa barn uppmärksammas i allmänhet tidigt av barnavårdscentralen och har oftast en kontakt med barnhabiliteringen, men det är i allmänhet för tidigt att göra en utredning om målgruppstillhörighet redan i förskolan. I BHT, barnhälsateam, där förskolechefen och specialpedagog från Elevhälsan möts, informerar förskolechef om de barn som kan bli aktuella för grundsärskolan i framtiden. Specialpedagog i den centrala Elevhälsan, informerar sin chef om eventuella elever till grundsärskolan. Inför förskoleklass är det viktigt att grundskolans rektor delges information av förskolechef om att ett barn kan komma att tillhöra grundsärskola i framtiden. Vid ca 5,5 års ålder ska centrala Elevhälsans specialpedagoger i förskolan finnas med för att hjälpa till med bedömning utifrån barnets bästa: Ett extra år i förskolan, förskoleklass i grundskolan eller anpassad förskoleklass inom grundsärskolans verksamhet. Utredning inför beslut om mottagande Rektor i hemkommunen ska säkerställa att utredning påbörjas så snart frågan om eventuellt mottagande i grundsärskolan/gymnasiesärskolan väckts. Utredning och bedömning Ett beslut om mottagande i grundsärskolan föregås av utredning som omfattar pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Den pedagogiska bedömningen fastställer om elev har förutsättningar att nå grundskolans/gymnasieskolans mål i nuvarande och nästkommande läsår och bör utföras av personal med specialpedagogisk kompetens. I bedömningen skall framgå vilken anpassning som gjorts och vilka stödåtgärder som vidtagits. Den psykologiska bedömningen syftar till att belysa barnets kognitiva förmåga, psykiska hälsa, adaptiva förmågor, exekutiva funktioner samt barnets utveckling i ett sammanhang. Utredningen fastställer om elev har en utvecklingsstörning och i vilken grad, för att ge rektor stöd i beslut om undervisning utifrån ämnen (grundsärskolan) eller ämnesområden (träningsskolan). Bedömningen utförs av legitimerad psykolog. I bedömningen ska det finnas skrivet att eleven har en utvecklingsstörning/begåvningsmässig funktionsnedsättning. Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Sidan 3

4 Den medicinska utredningen syftar till att klarlägga barnets kroppsliga och själsliga hälsa och bedöma hur den påverkar barnets inlärningsförmåga. Differentialdiagnostiska övervägande ska göras (annat än utvecklingsstörning som förklarar barnets svårigheter) och om möjligt klarlägga medicinska orsaker till funktionsnedsättningen. Den medicinska utredningen kan genom sammanvägning med övriga utredningar utmynna i diagnosticering. Den sociala bedömningen fastställer om det finns sociala orsaker i eller utanför skolan som kan bidra till elevens inlärningssvårigheter. Bedömningen utförs av skolkurator eller annan med adekvat utbildning. Beslut om mottagande Utredning och bedömning Den som fattar det formella beslutet om mottagande till grundsärskolan är Elevhälsans chef. Ett beslut om mottagande ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. I utredningen ingår även en motivering till beslut om mottagande. Vid behov kan såväl psykolog som läkare behöva remittera för vidare utredning alternativt säkerställande, till specialistnivå inom hälso-och sjukvården inför beslut. För att bli mottagen i grundsärskolan/gymnasiesärskolan krävs att eleven har en utvecklingsstörning eller en bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada. Medgivande och mottagande Medgivande inhämtas från två vårdnadshavare i de fall de är två och då mottas elev till grundsärskola/ gymnasiesärskola. I de fall vårdnadshavare är tveksamma kan kommunen erbjuda mottagande på försök i högst 6 månader. Om en av två vårdnadshavare inte ger sitt medgivande så mottas inte elev i grundsärskola/ gymnasiesärskola. Synnerliga skäl att gå emot vårdnadshavarnas vilja vid mottagande i grundsärskolan Ibland kan det uppkomma situationer där hemkommunen anser att vårdnadshavarnas vilja uppenbart inte överensstämmer med barnets behov och förutsättningar utifrån den utredning som har gjorts. Hemkommunen har då en möjlighet att gå emot vårdnadshavarnas vilja vid mottagande i grundsärskolan om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. Om en kommun fattar beslut med hänvisning till synnerliga skäl är det viktigt att det i motiveringen framgår vilka synnerliga skäl som ligger till grund för att gå emot vårdnadshavarnas vilja. Elev från annan kommun Elevs hemkommun ansvarar för att utredning blir gjord om elevens målgruppstillhörighet, grundsärskola/gymnasiesärskola, och fattar därefter beslut i ärendet. Om utredning och beslut finns behöver den mottagande kommunen inte utreda eller fatta beslut igen. Däremot ska den nya kommunen begära in handlingar från elevs tidigare hemkommun. Handlingarna dokumenteras och diarieförs i Bildningssektorns arkiv. Om utredning eller beslut är bristfälligt ska hemkommunen komplettera eller göra ny utredning/ beslut. När underlaget för beslut är tillräckligt behöver man endast dokumentera att man tagit del och diarieföra ärendet. Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Sidan 4

5 Integrerad elev i grundskolan Det finns möjlighet för elever i grundsärskolan att få sin utbildning inom grundskolan, om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det. Vårdnadshavarna kan önska att deras barn ska vara integrerad elev i en grundskoleklass men de har dock ingen ovillkorlig rätt till detta. ( Skollagen7 kap.9 ) Att vara mottagen i grundsärskolan men gå som integrerad elev i en grundskoleklass innebär att eleven följer de bestämmelser som gäller för grundsärskolan och får läsa efter grundsärskolans kursplaner. Det är viktigt att rektorn informerar elevens lärare om att eleven ska läsa enligt de bestämmelser som gäller för den skolform eleven är mottagen i. Rektorn för den skolenhet där eleven får sin undervisning får dock besluta om de undantag från bestämmelserna som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning. När det framkommer att en mottagen elev inte tillhör målgruppen Rektor börjar med att lyfta frågan i Elevhälsateamet. Rektor informerar hemkommunen om det bedöms att en mottagen elev inte tillhör grundsärskolans eller gymnasiesärskolans målgrupp. Om det gäller en elev i Borlänge kommun kontaktas Elevhälsans chef. Rektor säkerställer att en utredning påbörjas skyndsamt när något tyder på att en mottagen elev inte tillhör grundsärskolans eller gymnasiesärskolans målgrupp. Hemkommunen ska fatta beslut om och se till att eleven byter skolform. Övergången ska ske på ett sätt som överensstämmer med barnets bästa. Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Sidan 5

6 Checklista för REKTOR 1. Förskolläraren/lärare ska snarast informera rektor om att elev, trots särskilt stöd, bedöms inte kunna nå grundskolans/gymnasieskolans kunskapskrav. Det kan dessutom finnas tecken på att eleven kan tillhöra grundsärskolans målgrupp. En pedagogisk bedömning skall finns som underlag. 2. Vårdnadshavare får fortlöpande information om elevs kunskapsutveckling. Rektor informerar vårdnadshavare om att man har funderingar kring barnets utvecklingsnivå och vill fortsätta utreda. 3. Rektor ansvarar för att på sin skola prioritera uppdrag till Elevhälsan med frågeställning om annan skolform. 4. Rektor säkerställer att skol-social bedömning genomförs av kurator, och ser över om den pedagogiska bedömningen behöver uppdateras. 5. Rektor kontaktar Elevhälsans chef, på angiven uppdragsblankett, om att det finns behov av att utreda elev angående nivåbedömning och skolformstillhörighet. Rektor begär medicinsk och psykologisk bedömning. 6. Elevhälsans chef säkerställer att medicinsk och psykologisk utredning påbörjas skyndsamt. Om bedömningen visar utvecklingsstörning kan skolpsykologen ställa diagnos. Möjlighet finns även att skriva remiss till Habiliteringen för vidare bedömning och diagnossättande. Om skolpsykolog har ställt diagnos, bör ändå remiss skrivas för fortsatt stöd och behandling av habiliteringen. 7. Rektor kontaktar skolpsykolog och skolläkare för yttrande när bedömningar gjorts av habilitering. 8. Rektor ansvarar för att kontakta Elevhälsans inkluderingspedagog med särskilt ansvar för mottagande i grundsärskola. Denna pedagog kan delta vid information till elev och vårdnadshavare om konsekvenser på kort och lång sikt. 9. När samtliga bedömningar finns hos rektor och diagnos utvecklingsstörning är fastställd skickas utredningen för beslut om mottagande i grundsär-/gymnasiesärskolan till Elevhälsans chef och assistent,(lena Blom.) 10. Tolk skall anlitas för att säkerställa att rätt information går fram och blir rätt förstådd så att servicen till Borlängebon säkerställs. Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Sidan 6

7 Checklista för FÖRSKOLECHEF Förskolechef och specialpedagog träffas två gånger per termin i barnhälsateam - BHT. En stående punkt är misstanke om utvecklingsstörning och grundsärskola i framtiden. 1. Förskolechef lyfter i BHT att man misstänker att ett barn har utvecklingsstörning. Specialpedagog i Elevhälsan ska alltid involveras. 2. Förskolechef kontaktar vårdnadshavare. 3. Förskolechef uppmanar vårdnadshaare att ta kontakt med BHV. 4. Vetskap om barn som har utvecklingsstörning kan också ske vid regelbundna träffar mellan Elevhälsans och habiliteringens specialpedagoger. Dessa träffar är planerade att genomföras en gång per termin. 5. Elevhälsans inkluderingspedagog med särskilt ansvar för mottagande i grundsärskola meddelas senast sista november om barn/elev till anpassad förskoleklass/grundsärskola följande läsår. Denna pedagog kan delta vid information till vårdnadshavare om konsekvenser av att gå i grundsärskola, på kort och lång sikt. 6. Inför förskoleklass kan tre alternativ finnas. Elevhälsans specialpedagoger finns med för att hjälpa till med bedömningen; Vad är barnets bästa? Ett ytterligare år i förskola Förskoleklass i grundskolan Anpassad förskoleklass i grundsärskolan, främst med placering träningsskola (ej aktuellt för barn med lindrig utvecklingsstörning) 7. Specialpedagog meddelar rektor för grundsärskolan om kommande elever. 8. Elevhälsans specialpedagoger meddelar även Elevhälsans chef. 9. Eventuellt mottagande i grundsärskolen sker inför skolår 1. Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Sidan 7

8 Telefonlista Eva Kämpe rektor grundsärskola Kristina Bäckman biträdande rektor gymnasiesärskola Marie Kindström Olsson centrala Elevhälsans chef Anna Svevar specialpedagog grundsär Ingegerd Pegefelt specialpedagog förskola Lennart Persson skolläkare Stefan Karlsson skolpsykolog Roger Eriksson skolpsykolog Eva Sommarberg skolpsykolog Catherine Andersson skolpsykolog Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Sidan 8