Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Transkript

1 Sektorn för Utbildning och Kultur Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

2 Sammanfattande beskrivning av rutiner vid övergång från grundskola till grundsärskola Extra anpassningar. Rektor beslutar om utredning av elevens behov av särskilt stöd. Rektor beslutar om åtgärdsprogram. Om eleven trots särskilt stöd inte bedöms kunna uppnå grundskolans kunskapskrav och det dessutom finns tecken på att eleven tillhör grundsärskolans målgrupp. Rektor kallar vårdnadshavare samt enhetschef USE som informerar om särskolan som skolform och hur mottagningsprocessen se ut. Vårdnadshavare skriver på Framställan om utredning (blankett 1) som skickas till Kontaktperson utses. De fyra bedömningarna görs. Rektor/kontaktperson ansvarar för att samla in dem. Rektor/kontaktperson skickar utredningen till Särskolans mottagningsteam gör en gemensam analys av utredningens alla delar. Enhetschef USE meddelar mottagningsteamets bedömning till rektor. Rektor kallar vårdnadshavare samt enhetschef USE som delger vad som framkommit i utredningen och ger information om grundsärskolans möjligheter och begränsningar. Vårdnadshavare ansöker om mottagande i grundsärskolan (blankett 2) som skickas till Enhetschef USE fattar beslut om mottagande och huvudsaklig inriktning i grundsärskolan. Enhetschef USE beslutar i samråd med vårdnadshavare var eleven ska ha sin skolgång. Enhetschef USE skickar skriftligt beslut till vårdnadshavare, sociala myndighetsnämnden och berörda rektorer. Skolan erbjuds en genomgång av utredningen av mottagningsteamet. Skolan erbjuds en introduktion om grundsärskolans kurs- och timplaner, bedömning och betyg.

3 Tidigt uppmärksammad målgruppstillhörighet. Det år barnet fyller 5 år kallar förskolechef vårdnadshavare samt enhetschef USE som informerar om olika möjligheter inför skolstart. Kvar i förskolan vid 6 års ålder. Mottagningsprocessen startar sista året i förskolan. Börja i förskoleklass. Mottagningsprocessen påbörjas under förskoleklassåret. Sammanfattande beskrivning av rutiner inför mottagande i grundsärskolan i förskolan eller förskoleklassen, året före skolstart Börjar åk 1 det år barnet fyller 6 år. Mottagningsprocessen påbörjas i förskolan Förskolechef kallar vårdnadshavare samt enhetschef USE som informerar om särskolan som skolform och hur mottagningsprocessen se ut. Vårdnadshavare skriver på Framställan om utredning (blankett 1), skickas till enhetschef USE. Kontaktperson utses. De fyra bedömningarna görs. Förskolechef/kontaktperson ansvarar för att samla in dem. Förskolechef/kontaktperson skickar utredningen till Särskolans mottagningsteam gör en gemensam analys av utredningens alla delar. Enhetschef USE meddelar mottagningsteamets bedömning till förskolechef och mottagande rektor. Förskolechef kallar vårdnadshavare samt enhetschef USE som delger vad som framkommit i utredningen och ger information om grundsärskolans möjligheter och begränsningar. Vårdnadshavare ansöker om mottagande i grundsärskolan (blankett 2) som skickas till Enhetschef USE fattar beslut om mottagande och huvudsaklig inriktning i grundsärskolan. Enhetschef USE beslutar i samråd med vårdnadshavare var eleven ska ha sin skolgång. Enhetschef USE skickar skriftligt beslut till vårdnadshavare, sociala myndighetsnämnden och mottagande skolas rektor. Mottagande skola erbjuds en genomgång av utredningen av mottagningsteamet. Skolan erbjuds en introduktion om grundsärskolans kurs- och timplaner, bedömning och betyg.

4 Rutiner för mottagande i grundsärskolan Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära (1 kap 4 Skollagen). Grundsärskolan är till för elever som på grund av utvecklingsstörning inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav (Skollagen 7 kap 5 ). Med utvecklingsstörning jämställs i skollagen betydande begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av yttre våld eller sjukdom. (Skollagen 29 kap 8 ). Vårdnadshavaren/vårdnadshavarna måste medge att eleven ska tas emot i grundsärskolan. Initiering av ärende Föreligger det, genom personal eller vårdnadshavare, signaler om att en elev trots särskilt stöd inte bedöms kunna uppnå grundskolans kunskapskrav och det dessutom finns tecken på att eleven tillhör grundsärskolans målgrupp bör skolan utan dröjsmål i samråd med vårdnadshavarna påbörja en utredning. Om barnet finns i förskoleverksamhet eller förskoleklass, bör i samråd med vårdnadshavarna, relevanta uppgifter i god tid inhämtas därifrån. Ansvar för handläggningen av ärende Varje utredning som initieras om ett eventuellt mottagande i grundsärskolan sker på uppdrag av rektor efter samråd med sitt elevhälsoteam. Rektor ansvarar för handläggning och kontakt med enhetschef på Utvecklings- och stödenheten (USE), huvudmannens ansvarige i delegation av beslut om mottagande i grundsärskola. Rektor kallar vårdnadshavare och enhetschef USE till ett möte där enhetschef USE informerar om särskolan som skolform och om vilka utredningar som behöver göras och vad de syftar till. Därefter kan vårdnadshavare skriva på Framställan om utredning inför mottagande i Grundsärskolan/Gymnasiesärskolan (blankett 1). För att underlätta informationsutbytet bör rektor utse en kontaktperson som under utredningens gång har den kontinuerliga kontakten med enhetschef USE, vårdnadshavarna och eleven. Utredning För att ta reda på om eleven tillhör grundsärskolans målgrupp ska en grundlig utredning göras. Det är viktigt att man gör en helhetsbedömning av elevens förutsättningar och orsaker till svårigheterna. Utredningen skall omfatta fyra bedömningar: en pedagogisk, en psykologisk, en medicinsk samt en social. Vårdnadshavarnas erfarenheter och syn på barnet och dess utveckling bör alltid tas tillvara i utredningsprocessen. Eleven deltar efter ålder, mognad och förutsättningar. Den psykologiska bedömningen görs av en legitimerad psykolog och beskriver barnets kognitiva nivå och adaptiva förmåga. Syftet är att fastställa om eleven har en utvecklingsstörning eller inte. Den pedagogiska bedömningen görs av specialpedagog, speciallärare eller annan legitimerad lärare med specialpedagogisk kompetens. Syftet är att ge en allsidig och realistisk bild av elevens förutsättningar att nå kunskapskraven i årskurs 6 eller 9 i grundskolans alla ämnen beroende på elevens ålder och om det finns faktorer i skolmiljön som påverkar elevens förutsättningar

5 Den medicinska bedömningen görs av legitimerad läkare. Syftet är att redovisa om det finns medicinska faktorer som indikerar en utvecklingsstörning. Om läkaren bedömer att det istället finns andra orsaker än utvecklingsstörning som kan orsaka elevens uppvisade skolsvårigheter behöver detta beskrivas i bedömningen. Den sociala bedömningen görs av kurator. Syftet är att redovisa om det finns sociala orsaker och bakgrundsfaktorer som är av sådan karaktär att de kan förklara elevens svårigheter. Helhetsbedömning Rektor ansvarar för att alla bedömningar i utredningen skickas in till enhetschef, USE. För att avgöra om en elev har rätt att tas emot eller inte i grundsärskola görs en noggrann analys och sammanställning av utrednings olika delar. Detta görs av enhetschef, USE i samråd med särskolans mottagningsteam. Teamet består av skolpsykolog, specialpedagog, skolsköterska och skolkurator. Rektor kallar vårdnadshavare och enhetschef USE som delger vad som framkommit i utredningen. Information ges om grundsärskolans möjligheter och begränsningar samt att eleven kan följa grundsärskolans kursplaner i en grundskoleklass eller en grundsärskoleklass. Därefter kan en ansökan om mottagande i grundsärskolan göras (blankett 2). Om vårdnadshavarna väljer att inte ansöka om mottagande i grundsärskola eller om en av vårdnadshavarna eller båda inte medger att barnet tas emot i grundsärskola kommer eleven att få stöd enligt lagstiftning angående extra anpassningar och särskilt stöd. Om eleven bedöms uppfylla villkoren för grundsärskola men vårdnadshavarna är tveksamma till en sådan placering bör de informeras om möjligheten att deras barn kan tas emot på försök i grundsärskola under högst sex månader. En elev får tas emot i grundsärskolan utan sin vårdnadshavares medgivande om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa (Skollagen 1 kap. 10 ). Genom att det måste föreligga synnerliga skäl för att frångå vårdnadshavares vilja framgår att bestämmelsen bara kan tillämpas undantagsvis. Vårdnadshavare kan överklaga ett sådant beslut till Skolväsendets överklagandenämnd (Skollagen 28 kap 12 ). Beslut Beslutet om mottagande i grundsärskolan och den huvudsakliga inriktningen fattas av Beslutet grundar sig på en helhetsbedömning av barnets behov och möjligheter utifrån gjord utredning. Beslutet ska vara skriftligt och skickas till vårdnadshavare, sociala myndighetsnämnden och berörda rektorer. Verkställighet Ett beslut om att en elev som går i grundskolan skall tas emot i grundsärskolan bör verkställas omedelbart. Om en överenskommen placering inte kan ske omedelbart, bör utbildningen för barnet ändå utgå från grundsärskolans kursplaner. Om beslut fattas innan barnets skolplikt inträder bör beslutet verkställas när skolplikten inträder, eller på begäran av vårdnadshavarna, höstterminen det kalenderår barnet fyller sex år (Skollagen 7 kap 11 )

6 Rutiner vid övergång från grundsärskola till gymnasiesärskola Utbildningen i gymnasiesärskolan är till för elever vars skolplikt har upphört och som har gått i grundsärskolan eller som inte bedöms ha förutsättningar att nå gymnasieskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning (Skollagen 18 kap 4 ). Det behöver fattas ett formenligt beslut om mottagande i gymnasiesärskolan även för de elever som har gått i grundsärskola. Om eleven inte tidigare gått i grundsärskola eller gymnasiesärskola prövas frågan om eleven tillhör målgruppen på samma sätt som för grundsärskolan genom en utredning som bygger på en psykologisk, pedagogisk, medicinsk och social bedömning. Om eleven söker till gymnasiesärskolans individuella program ska en bedömning göras om eleven har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program inom gymnasiesärskolan (Skollagen 19 kap 29 ). Dessa beslut fattas av enhetschefen för Utvecklings- och stödenheten i Härryda kommun. Rutiner för elever vid övergång från grundsärskola till gymnasiesärskola 1. För att säkerställa att elever som går i grundsärskolan tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan gör särskolans mottagningsteam, när eleven går i årskurs 8, en genomgång av de underlag som ligger till grund för beslutet om skolformen. 2. Vid behov initieras nya psykologiska, pedagogiska, medicinska eller sociala bedömningar. 3. Eleven gör under årskurs 9 praktik på gymnasiesärskolans program och ansöker senast 1 februari till gymnasiesärskolans Individuella program eller till något av de nationella program som finns inom ramen för gymnasieskolan samverkansavtal inom GR, Göteborgsregionen. 4. Enhetschefen för Utvecklings- och stödenheten tar, när eleven sökt ett program, beslut om eleven tillhör målgruppen för gymnasiesärskola och om elever som sökt gymnasiesärskolans individuella program har möjlighet att klara ett nationellt program på gymnasiesärskolan

7 Styrdokument Skollagen 2010:800 Barn bosatta i landet har skolplikt (7 kap 2 ). Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning skall tas emot i grundsärskolan (7 kap 5 ). Frågan om mottagande i grundsärskolan prövas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs (7 kap 5 ) Den som är elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan kan på försök under högst sex månader tas emot som elev i en annan av dessa skolformer, om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det (7 kap 8 ) En elev i grundskolan kan få sin utbildning inom grundsärskolan (integrerad elev), om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det. En elev i grundsärskolan kan under samma förutsättningar få sin utbildning inom grundskolan eller sameskolan. För en elev som på detta sätt får sin utbildning inom en annan skolform gäller de bestämmelser som avser den ursprungliga skolformen. Rektorn för den skolenhet där eleven får sin undervisning får dock besluta om de undantag från dessa bestämmelser som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning (7 kap 9 ) Om ett barns vårdnadshavare begär det skall barnet redan höstterminen det kalenderår det fyller sex år jämställas med skolpliktiga barn i fråga om rätten att börja skolan (7 kap 11 ). Det som i lagen sägs om personer med utvecklingsstörning gäller även dem som har fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom (29 kap 8 ) Barn ungdomar och vuxna med autism eller autismliknande tillstånd bör endast tas emot i särskolan och särvux om de konstateras ha en utvecklingsstörning eller en betydande och bestående hjärnskada (regeringens skrivelse 2005/06:151)