Rutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Transkript

1 Rutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad november 2011

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Vad är grundsärskola? Grundsärskola Grundsärskolans kursplaner ämnen/ämnesområden Betyg Val av skola Skolskjuts Vem har rätt till grundsärskola? Skollag Skolplikt Vårdnadshavarnas val Försöksplacering Kontinuerlig prövning Vilka underlag behövs för beslut om mottagande i grundsärskolan? Underlag Pedagogisk utredning Psykologisk utredning Medicinsk utredning Social utredning När, var och hur sker mottagandet till grundsärskolan? Ärendegång: elev i grundskolan Ärendegång inför skolstart (år 1) Uppföljning Överklagan Övergång och mottagande till gymnasiesärskolan Elev från grundsärskola Vem har rätt till gymnasiesärskola? Övergång grundsärskola till gymnasiesärskola Ärendegång: elev till gymnasiesärskola In och utflyttning av elever i grund- och gymnasiesärskola In- och utflyttning Övrigt Byte av skola Elev som avlidit Sidan 2

3 1. Vad är grundsärskola? Grundsärskola Grundsärskolan ska ge utbildning som så långt möjligt motsvarar grundskolan. Den följer samma läroplan, LGR11, men kursplanerna är anpassade. I grundsärskolan utgår man från att eleverna behöver längre tid för sitt lärande. Målen är inte lika högt ställda som i grundskolan, och undervisningen anpassas efter elevernas förutsättningar. När en elev tas emot i grundsärskolan beslutas också vilken kursplan (ämnen eller ämnesområden) eleven ska följa. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som heter träningsskola, den är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Grundsärskolans kursplaner: Ämnen Grundsärskolans kursplaner omfattar tolv ämnen: bild, teknik, engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, matematik, modersmål, musik, naturorienterande ämnen, samhällsorienterande ämnen, slöjd, svenska och svenska som andraspråk. För varje ämne anger kursplanen dess uppbyggnad och mål som eleven ska ha uppnått efter det femte respektive nionde skolåret. Ämnesområden Träningsskolans kursplaner beskriver de grunder som olika kunskaper och färdigheter består av. De omfattar fem ämnesområden: estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning. Modersmålsundervisningen ryms inom kommunikation. För varje ämnesområde anger kursplanen dess uppbyggnad och en beskrivning av delområdena. Inom varje delområde anges mål eleven efter sina förutsättningar ska ha uppnått efter det nionde skolåret. Betyg Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska betyg sättas i grundsärskolans ämnen. Detta görs i slutet av varje termin i årskurs 8, och i slutet av höstterminen i årskurs 9, och när ett ämne har avslutats. Betygsbeteckningarna är A, B, C, D eller E. Högsta betyg är A, lägsta betyg E. När skolplikten upphör får eleven slutbetyg. Slutbetyget kan inte användas för att söka till gymnasieskolan. Eleverna ska efter avslutad skolgång få intyg om den utbildning de gått igenom. Val av skola Föräldrarna har rätt att välja skola för sitt barn. I vissa fall kan kommunen frångå föräldrarnas önskemål. Alla elever ska erbjudas en skola med så kort skolväg som möjligt. Dessutom ska särskolan ta hänsyn till förutsättningarna i redan etablerade grupper. En elev som är inskriven i grundsärskolan kan få sin undervisning i klass i grundskolan om berörda rektorer och vårdnadshavaren är överens om det. Grundsärskolans kursplaner gäller för sådan s.k. integrerad elev. Rektor för grundsärskolan får besluta om avvikelser från grundsärskolans timplan som krävs med hänsyn till undervisningen i grundskolan. Skolskjuts Elever i grundsärskola med offentlig huvudman har rätt till skolskjuts om det behövs med tanke på avståndet, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan omständighet. Elevens hemkommun ansvarar för att ordna skolskjuts. 3

4 2. Vem har rätt till grundsärskola? Skollag Barn och ungdomar som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning, ska tas emot i grundsärskolan. Detta gäller även personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personer med autism, men som inte har en utvecklingsstörning, har däremot inte rätt till plats i grundsärskola. I Borås Stad är varje stadsdelsnämnd huvudman för grundsärskolan. Skolplikt Alla barn mellan 7 och 16 år har skolplikt. Detta gäller även elever i grundsärskolan. Alla som fullgör sin skolplikt i grundsärskolan är garanterade plats i gymnasiesärskolan. Vårdnadshavarnas val Om barnet har rätt till grundsärskolan och erbjuds plats där, är det vårdnadshavaren som väljer och avgör vilken skolform (grundskola eller grundsärskola) som barnet ska gå i. Om vårdnadshavaren inte medger placering i grundsärskolan ska barnet gå i den vanliga grundskolan. Om barnets vårdnadshavare inte medger placering i grundsärskolan; och om det finns synnerliga skäl, kan barnet tas emot med hänsyn till barnets bästa. Försöksplacering Elever kan placeras i grundsärskola på försök, i högst sex månader, om berörda skolor och barnets vårdnadshavare är överens om det. Försöksplacering kan t.ex. användas när barnet uppfyller kraven för att tas emot i grundsärskolan, men vårdnadshavarna är tveksamma till om det är den rätta skolformen för deras barn. Kontinuerlig prövning Elev i grundsärskolan ska gå över till grundskolan om skolan bedömer att eleven klarar det. Ett sådant beslut kan överklagas av vårdnadshavarna. 3. Vilka underlag behövs för beslut om mottagande i grundsärskolan? Underlag Alla har inte rätt att gå i grundsärskolan. Det är viktigt att så långt som möjligt säkerställa att mottagandet går rätt till. Som underlag för beslutet ska finnas: Framställan om behörighetsprövning från vårdnadshavare Medgivande till placering i grundsärskola från vårdnadshavare Psykologisk utredning Pedagogisk utredning Medicinsk utredning Social utredning Handlingarna ska vara aktuella. Det gäller särskilt de psykologiska och pedagogiska utredningarna, som annars kan förlora mycket av sin giltighet vid bedömningen. Förskolan/grundskolan ansvarar för att handlingarna upprättas och sänds till Specialpedagogiskt kompetenscentrum (SPKC). 4

5 Pedagogisk utredning Den pedagogiska utredningen ska visa om barnet har förutsättningar att nå kunskapskraven i skolan. Utredningen ska visa hur verksamheten anpassats till barnets behov, och vad resultaten varit. Utredningen ska ge en realistisk bild av barnets möjligheter att nå kunskapskraven. Lärare och specialpedagog ska beskriva barnets pedagogiska situation, insatser, kunskapsutveckling och måluppfyllelse i de olika ämnena. Psykologisk utredning Den psykologiska utredningen ska visa om barnet har en utvecklingsstörning eller ej. I utredningen ska psykolog använda testinstrument som mäter kognitiv förmåga, och bedöma vilken adaptiv förmåga barnet har i skolmiljön och i hemmet. Utredningen bör innefatta en redogörelse för barnets utveckling fram till den aktuella tidpunkten samt en reflekterande analys av det samlade underlaget. De diagnostiska kriterierna enligt DSM-IV eller ICD-10 ska följas och en tydlig diagnostisk kod markeras i utlåtandet. Medicinsk utredning Den medicinska utredningen syftar till att ge en bild av barnets hälsa och klargöra eventuella medicinska orsaker till barnets svårigheter i skolsituationen och bedöma vad dessa kan innebära för barnets fortsatta utveckling. Social utredning Den sociala utredningen ska visa om situationen i hemmet eller utanför skolan kan ge ytterligare förklaringar till bedömningen varför eleven har svårt att tillgodogöra sig utbildningen. 4. När, var och hur sker mottagandet till grundsärskolan? Ärendegång: elev i grundskolan 1. Elev med betydande svårigheter att klara kunskapskraven uppmärksammas av skolpersonal och/eller vårdnadshavare. Rektor är ansvarig för utredningarna och att dessa genomförs skyndsamt. De bör vara avslutade inom 6 månader. 2. Åtgärder sätts in och utvärderas. Specialpedagog startar utredning. 3. Om problem kvarstår trots åtgärder kan vårdnadshavare vid en beslutskonferens tillåta psykologisk utredning görs med frågeställning utvecklingsstörning. Vårdnadshavare har rätt att när som helst avbryta utredningsprocessen. 4. Efter psykologisk utredning är genomförd analyserar skolpsykolog i samråd med övriga professioner om det är fråga om en utvecklingsstörning. Vårdnadshavare informeras av skolpsykolog om bedömningen. 5. Rektor kallar till beslutskonferens för att klargöra om grundsärskola är lämplig skolform för eleven. 6. Rektor ger SPKC i uppdrag att informera om grundsärskolan och stödja vårdnadshavare i mottagningsprocessen. 7. Medicinsk och social utredning initieras. 8. Framställan och medgivande sänds av rektor till SPKC tillsammans med pedagogisk-, psykologisk-, medicinsk- och social utredning. Vid behov kan SPKC begära in kompletterande handlingar. 9. Om SPKC kommer fram till att elever har rätt till mottagande i grundsärskolan informeras vårdnadshavare om grundsärskolans verksamhet, och studiebesök i grundsärskolan erbjuds. 5

6 a) SPKC beslutar om eleven har rätt att bli mottagen i grundsärskola och vilken kursplan i huvudsak eleven ska läsa efter. Beslut om eventuell försöksplacering. b) SPKC beslutar avskriva ärendet, exempelvis när vårdnadshavare återkallar sitt medgivande. Vid avskrivning ansvarar rektor för att eleven får det stöd hon/han behöver i grundskolan. 10. Vårdnadshavare ansöker om skolplacering i grundsärskolan hos rektor som beslutar om placering i grupp/klass. 11. Efter överenskommelse mellan berörda rektorer och om vårdnadshavaren medger det, kan elev i grundsärskolan få sin undervisning i en grundskoleklass (integrerad elev). Rektor beslutar om placering i grupp/klass. Ärendegång: inför skolstart (år 1) Under höstterminen erbjuder SPKC information om vad grundsärskolan innebär och hur grundsärskolan fungerar i Borås Stad. Grundsärskolans rektorer deltar. Barnhabiliteringen medverkar vid behov. 1. Förskolechef/rektor i samråd med vårdnadshavare skickar ett uppdrag till SPKC, som informerar om grundsärskola och är kontaktpersoner i mottagandeprocessen. 2. Förskolechef/rektor beslutar, i samråd med vårdnadshavare, att genomföra de nödvändiga utredningar som krävs inför mottagandet i grundsärskolan. Hemstadsdelen ansvarar för utredningsarbetet. Vårdnadshavaren kan när som helst avbryta utredningsprocessen. 3. Framställan och medgivande från vårdnadshavare skickas till SPKC av förskolechef/rektor. Pedagogisk-, psykologisk-, medicinsk-, och social utredning bifogas. 4. SPKC informerar förskolechef/rektor om bedömningen. 5. Rektor/förskolechef ansvarar för att vårdnadshavaren får information om bedömningen. Om SPKC kommer fram till att elever har rätt till mottagande i grundsärskolan informeras vårdnadshavare om grundsärskolans verksamhet. Studiebesök i grundsärskolan erbjuds och grundskolans rektor informerar hur skolan kan individintegrera eleven. a) SPKC beslutar om eleven har rätt att bli mottagen i grundsärskolan. Övriga beslut gäller vilken kursplan i huvudsak eleven ska läsa efter och försöksplacering. b) SPKC beslutar avskriva ärendet exempelvis när vårdnadshavaren återkallar sitt medgivande. Rektor ansvarar för att eleven får det stöd hon/han behöver i grundskolan. 6. Vårdnadshavare ansöker om skolplacering i grundsärskolan hos rektor som beslutar om placering i grupp/klass. 7. Efter överenskommelse mellan berörda rektorer och om vårdnadshavaren medger det, kan elev i grundsärskolan få sin undervisning i en grundskoleklass (integrerad elev). Rektor beslutar om placering i grupp/klass. Uppföljning Rektor har ansvaret för en kontinuerlig uppföljning av grundsärskolans elever. Uppföljning sker bland annat via utvecklingssamtal, IUP och pedagogiska utredningar inför stadieövergångar. SPKC har ett uppföljningsansvar för individintegrerade grundsärskoleelever. Uppföljning inom det första året vid nyinskrivning till särskola av SPKC. 6

7 Överklagan Beslut om avslag kan överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Även beslut om mottagande mot vårdnadshavarens vilja kan överklagas. Överklagandet ska inlämnas inom tre veckor från det att man tagit del av beslutet. Det är endast vårdnadshavare som kan överklaga. 5. Övergång och mottagande till gymnasiesärskolan Elev från grundsärskola Elev som fullgjort sin skolplikt i grundsärskolan har alltid rätt att tas emot i gymnasiesärskolan. I annat fall ska frågan om en elev tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan prövas av elevens hemkommun. Ett sådant beslut ska föregås av en pedagogisk-, psykologisk-, medicinsk-, och social utredning. Samråd med eleven och elevens vårdnadshavare ska ske när utredningarna genomförs. Elev som börjar i gymnasiesärskolan senast vårterminen det år han fyller 20 år har rätt att fullfölja utbildningen under fyra år. Vem har rätt till gymnasiesärskola? Utbildningen i gymnasiesärskola vänder sig till ungdomar vars skolplikt har upphört och som har gått i grundsärskola eller som inte kan gå i gymnasieskolan därför att de har en utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada som förorsakats av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Övergång grundsärskola till gymnasiesärskola Under år 8 och 9 praktiserar eleven på gymnasiesärskolans program efter eget önskemål. Efter personliga samtal där bl a gymnasiesärskolans rektor medverkar ansöker eleven till aktuellt program senast den 1 februari. Rektor på gymnasiesärskola kontrollerar med SPKC att det finns ett korrekt underlag samt att beslut, medgivande och de fyra utredningarna finns. Elever som gått omvänt integrerade har ej rätt att ansöka till gymnasiesärskolan. För elever från annan kommun ska SPKC granska utredningar, medgivande och beslut. Ärendegång: elev till gymnasiesärskola 1. Elev som går på gymnasieskola och inte når kunskapskraven i år 9, samt har stora inlärningssvårigheter bör utredas för att se om gymnasiesärskolan kan vara ett alternativ. Rektor är ansvarig för att utredningarna genomförs. Utredningarna genomförs skyndsamt, de bör vara avslutade inom 6 månader. 2. Pedagogisk utredning påbörjas. 3. På beslutskonferens tillsammans med elev och vårdnadshavare eller myndig elev beslutas om en psykologutredning ska påbörjas med frågeställning utvecklingsstörning. Elev och vårdnadshavare eller myndig elev kan när som helst avbryta utredningsprocessen. 4. Visar den psykologiska utredningen att elev har utvecklingsstörning initieras medicinsk- och social utredning. 7

8 5. Rektor kallar till beslutskonferens för att klargöra om gymnasiesärskolan är en lämplig skolform för eleven. 6. Rektor ger SPKC i uppdrag att informera om gymnasiesärskolan till elev och vårdnadshavare eller myndig elev. SPKC finns med som ett stöd till elev och vårdnadshavare samt skolan under hela processen. 7. Framställan och medgivande sänds av rektor till SPKC tillsammans med pedagogisk-, psykologisk-, medicinsk- och social utredning. Vid behov kan SPKC begära in kompletterande handlingar. Om det finns en ensam vårdnadshavare ska medgivandet kompletteras med ett intyg från skattemyndigheten som styrker det. 8. Om SPKC bedömer att eleven har rätt till ett mottagande i gymnasiesärskola informeras elev och vårdnadshavare eller myndig elev om gymnasiesärskolan verksamhet. Studiebesök i gymnasiesärskola erbjuds. a) SPKC beslutar om elev har rätt att bli mottagen i gymnasiesärskola. b) SPKC beslutar att avskriva ärendet när elev och vårdnadshavare eller myndig elev återkallar sitt medgivande. Vid avskrivning ansvarar rektor över att eleven får det stöd han/hon behöver i gymnasieskola. 9. Elev och vårdnadshavare eller myndig elev ansöker om antagning till gymnasiesärskolan hos rektor som antar till program. 6. In- och utflyttning av elever i grund- och gymnasiesärskola In- och utflyttning När en elev flyttar in som redan är mottagen i grundsärskola eller gymnasiesärskola ska rektor på hemskolan eller rektor på grundsärskola/gymnasiesärskola ansvara för att rekvirera elevakt från den kommun där eleven kom från. Beslut på att elev är mottagen ska finnas med samt ett medgivande på att vårdnadshavaren samtycker till placering i särskola. Det är viktigt att även de fyra utredningarna finns med som en grund för beslutet. Dessa handlingar ska granskas och arkiveras på SPKC. Hemkommunen ansvarar för att komplettera underlaget om det är bristfälligt. Rektor meddelar SPKC när mottagen elev flyttar till annan kommun. 7. Övrigt Byte av skola Rektor på aktuell skola meddelar SPKC när en elev byter skola Elev som avlidit Rektor på aktuell skola meddelar SPKC när elev avlider. 8