MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Transkript

1 MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011

2 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge svar på om barnet eller eleven har en utvecklingsstörning eller ej. Legitimerad psykolog skall använda sig av lämpliga testinstrument som mäter kognitiv förmåga samt även göra en bedömning av vilken adaptiv förmåga barnet har såväl i skolmiljön som i hemmet. Vid den adaptiva skattningen bör helst både förälder och pedagog som känner eleven väl ha deltagit. Det är viktigt att kunna konstatera att barnet presterat låga resultat inom bägge dessa områden sett över tid, och helst vid flera utredningstillfällen, inte enbart vid det specifika testtillfället för att säkert kunna ställa diagnosen utvecklingsstörning. Graden av barnet eller elevens utvecklingsnivå har dock betydelse för hur omfattande utredningarna bör vara och om fler utredningar eller ej behövs. Komplicerande faktorer Tvåspråkighet, annan kulturell tillhörighet, bristande skolgång, psykiska besvär eller socioekonomiska faktorer som arbetslöshet och socialt utanförskap, är exempel på komplicerande faktorer som psykologen bör vara mycket uppmärksam på. Känner man sig det minsta osäker på bedömningens resultat är det bättre att avvakta och i stället rekommendera en uppföljande bedömning längre fram. Psykologens observationer av barnets beteende, motivation, koncentration och arbetssätt i testsituationen utgör även de viktiga delar av materialet som bör redovisas i utlåtandet då de utgör en bedömning av testresultatets tillförlitlighet. Diagnostisk kod Det är den utredande psykologen; med hjälp av de samlade testresultaten samt övrig kunskap om barnets bakgrund, utveckling och nuvarande situation, som bedömer huruvida en utvecklingsstörning föreligger eller ej. Om så är fallet skall de diagnostiska kriterierna enligt DSM-IV eller ICD-10 följas och en tydlig diagnostisk kod markeras i utlåtandet. Siffervärden Det är också önskvärt att siffervärden med konfidensintervaller eller percentiler bifogas för att ytterligare stärka bedömningens tydlighet och möjlighet till transparens för yttre bedömare. Klart konstaterade funktionshinder När det gäller elever med ett medicinskt klart konstaterat funktionshinder; exempelvis Downs syndrom, andra typer av utvecklingsrelaterade störningar eller förvärvade skador så ska psykolog göra en bedömning även på dem. Vid vissa svåra funktionshinder kan det vara svårt att göra en regelrätt utredning med vanligt förekommande kvantitativa mått, men en bedömning skall ändå så långt det är möjligt göras. Utredande psykolog skall därmed också uttala sig om elevens svårigheter är att jämställa med ett varaktigt och bestående begåvningsmässigt funktionshinder som kan betecknas som en utvecklingsstörning. Variationen kan beroende på funktionshinder vara stor individuellt vad gäller såväl begåvning som personliga förutsättningar för skolgång. Inför placering i träningsskola eller grundsärskola behöver SPKC därför ha tillgång till ett brett och informativt underlag. Utredande psykolog bör också ha ett gott samarbete med medicinsk personal, såsom exempelvis skolläkare under utredningsprocessen.

3 Förslag till disposition Personuppgifter Barnets/elevens namn och personnummer Adress Vårdnadshavare Förskola/skola Ansvarig rektor/enhetschef Utredande psykolog Frågeställning Har barnet en utvecklingsstörning eller ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av förvärvad hjärnskada eller fysisk sjukdom? Vem har aktualiserat frågeställningen? Bakgrund/anamnes Tidigare utveckling: socialt, språkligt, motoriskt. Skador, sjukdomar eller traumatiska upplevelser. Ärftlighet inom familjen. Övriga funktionsnedsättningar som exempelvis syn och hörsel. Elevens skolsituation, historik och nuläge. Elevens sociala situation. Tidigare undersökningar Tidpunkt, metod, resultat, bedömning och slutsats. Testmetod Redogörelse för vilka tester som använts. Utredningssituationen Elevens beteende, kontakt, uppmärksamhet, koncentration, uthållighet, motivation. Resultat Redogörelse av testresultaten. Sifferresultat med konfidensintervall i löpande text eller via bilaga. Sammanfattande bedömning Bedömning av tillförlitlighet. Diskussion kring elevens prestation med hänsyn till bakgrund, situation och individuella förutsättningar. Vid tveksamhet bör underlaget kompletteras. Kvarstår tveksamheten efter komplettering bör det tydligt redovisas. Ofta är testprofilerna ganska jämna och mycket låga för barn med utvecklingsstörning. En ojämn profil med sammantaget mycket lågt resultat kan tyda på att barnet, utöver en utvecklingsstörning, också har en annan problematik. Stora skillnader mellan verbal- och performancedel tyder som regel på andra svårigheter än utvecklingsstörning och är ett tecken på att det finns funktionsnedsättningar inom avgränsade områden.

4 Slutsats Ställningstagande till om eleven har en utvecklingsstörning eller ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av förvärvad hjärnskada eller fysisk sjukdom, som i detta är att likställa med utvecklingsstörning. Utredningsmetodik De tester som vanligtvis används vid bedömning av intellektuell funktionsnivå är Wechslerskalorna WISC-IV och WPPSI. Dessa är grundläggande begåvningstester som ger ett globalt mått på en individs allmänna begåvning i förhållande till vad som förväntas utifrån ålder, men de bör ofta användas tillsammans med kompletterande tester som exempelvis ickeverbala WNV eller Raven för att ytterligare fördjupa kunskapen om barnets svårigheter. Detta är särskilt viktigt när det gäller tvåspråkiga barn eller barn med bristande språkförmåga och svaga kunskaper i svenska. Adaptiv funktionsförmåga bör bedömas med hjälp av ABAS-II. När det gäller elever som har en oklar begåvningsnivå kombinerat med någon typ av klart konstaterat svårt funktionshinder kan exempelvis Merril-Palmer-R eller Leiter-R användas. Det finns också andra testverktyg som kan vara mer lämpade beroende på ålder och funktionsnivå. Det är dock den utredande psykologen som själv skall välja de instrument som är bäst lämpade för just det tillfället. Ett enskilt testresultat kan inte ligga till grund för definitiva slutsatser om ett barns förmågor och svagheter, men det är en god utgångspunkt för hypoteser. Dessa kan sedan verifieras eller avfärdas med hjälp av andra testinstrument. Försättsblad Nedanstående försättsblad bör användas.

5 Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Barnets namn Personnummer Adress Namn på förskola/skola/klass Ansvarig utredare, namn, titel, telefonnummer, underskrift Ansvarig rektor, namn, underskrift Vårdnadshavarna har tagit del av utredningen Vårdnadshavare 1 Vårdnadshavare Datum och ort