Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Transkript

1 Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon sep 2013

2 Innehållsförteckning Social bedömning... 2 Innehåll... 3 Försättsblad... 3 Formalia... 4 Ensam vårdnadshavare... 4 Ungdom eller myndig elev... 5 Rubriker... 5 Metod... 5 Sammanfattning... 5 Familj och socialt nätverk... 6 Barnets utveckling... 7 Levnadsförhållanden... 7 Utbildning... 8 Hälsa och fritid... 9 Analys Då bedömningen är klar

3 Social bedömning Utvecklingsstörning kan definieras på olika sätt: Psykologiskt, nedsatt intellektuell förmåga som kan mätas psykometriskt. Socialt, begränsning i personens förmåga att möta omgivningens krav på ett för åldern adekvat sätt. Administrativt, det hjälp och stödbehov som personen p g a sin intellektuella nedsättning behöver och erhåller genom insatser enligt en speciell lagstiftning eller särskild skolform. För att ta reda på om grundsärskolan är det rätta alternativet för en elev ska det alltid göras en social bedömning, en psykologisk bedömning, en medicinsk bedömning och en pedagogisk bedömning. Den grundliga utredningen består av dessa fyra bedömningar som tillskrivs lika stor vikt vid beslutet om mottagande i Särskola. Den sociala bedömningen beskriver barnets situation i första hand hemma och på fritiden. Den sociala bedömningen ska belysa om situationen i hemmet eller i övrigt utanför skolan kan påverka barnets förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Särskolan har ingen förskoleklass. Sociala bedömningar görs till skolstart av skolans kurator om det är skolan som initierar om inte, utreder annan kurator eller någon annan med adekvat utbildning. Kurator ska genom samtal med såväl vårdnadshavare och barn skapa sig en helhetsbild av barnets förhållanden samt analysera följderna för barnets förmåga att fullgöra sin skolgång. Den sociala bedömningen ska visa barnets sociala förhållanden, den aktuella livssituationen och bakgrundsfaktorer. Du som kurator ska beskriva de omständigheter som barnet lever under, och sedan analysera 2

4 och tolka hur detta inverkar på barnets förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Utöver de områden som pekas ut i denna manual bör du själv reflektera kring vilka ytterligare frågor som kan vara viktiga att få svar på i det specifika fallet. Ta upp de saker som har betydelse i just denna utredning. Fokusera på barnets perspektiv. Den sociala bedömningen kan vara extra viktig i ärenden som berör barn med annan kulturell bakgrund för att få svar på exempelvis skolgång i tidigare hemland eller om det finns traumatiska upplevelser i barnets historia. Innehåll Den sociala bedömningen ska vara grundlig, men behöver inte vara något omfattande dokument. Ofta räcker det med 2-3 sidor. Du behöver inte hänvisa till eller redogöra för vad lagtexter eller forskning inom området säger. Skriv så sakligt, enkelt och neutralt du kan om barnets förhållanden. Försättsblad Första sidan på bedömningen ska innehålla: Umeå kommuns och/eller Elevhälsans logotyp Rubrik: Social bedömning angående rätt till grundsärskola/gymnasiesärskola Barnets namn, personnummer och adress Namn på förskola/skola/klass Ansvarig utredare namn, titel, telefonnummer, underskrift Ansvarig rektor namn, underskrift Vårdnadshavarna har tagit del av bedömningen namn, underskrift, datum Datum och ort då bedömningen slutförts 3

5 Formalia Använd Umeå kommuns riktlinjer för utformning av dokument. Bedömningen ska ha sidnummer och häftas samman. Ensam vårdnadshavare Om det är fråga om en ensam vårdnadshavare bör elevhälsans personal, till genomförd bedömning, bifoga ett intyg från skattemyndigheten som styrker detta. 4

6 Ungdom eller myndig elev Manualen bör också användas då du gör en social bedömning på en ungdom eller myndig elev som ansökt om att få en placering på gymnasiesärskola. Exempel på frågor till vårdnadshavare och barn går att anpassa och användas då du inhämtar information till bedömningen från ungdom eller myndig elev. Någon rubrik kan behöva omformas. Rubriker Förslag till rubriker i bedömningen: Metod Sammanfattning Familj och socialt nätverk Barnets utveckling Levnadsförhållanden Utbildning Hälsa och fritid Samtal med barnet Analys Metod Under metod, först i din bedömning, dokumenterar du vilka du har talat med, var ni träffats och hur många gånger ni mötts samt på vilka andra sätt du fått information till bedömningen. Nämn även om tolk använts i kontakten med vårdnadshavarna och/eller barn samt om samtalet skett t.ex. med hjälp av tecken. Sammanfattning Sammanfattningen ska inte innehålla någon ny information utan vara ett sätt att framhålla de viktigaste sakerna som framkommer i bedömningen. Sammanfattningen ska ge en snabb översikt av vad som framkommit och bör vara det andra 5

7 stycket i dokumentet. Utöver basfakta om barnet, välj ut faktorer som har stor betydelse för barnets förmåga att klara skolarbetet och hemmets/vårdnadshavarnas förmåga att ge adekvat stöd till barnet. Belys även relationer i familjen. Familj och socialt nätverk Beskriv vilka familjeförhållanden barnet lever i. Hur ser familjens och barnets nätverk ut? Finns stödinsatser? Exempel på frågor till vårdnadshavarna: Beskriv familjen? Vilka/vem bor tillsammans med barnet? Om föräldrarna är separerade, beskriv vårdnad, boende och umgänge? Beskriv barnets nätverk? Mor- och farföräldrar, övrig släkt. Bor släkten i närheten? Vilka personer utanför familjen är viktiga för barnet? Har ni kontakt med någon myndighet utanför skolan? Exempel på frågor till barnet, om du träffar barnet i bedömningen: Hur ser din familj ut? Har du några syskon? Skulle du vilja rita vilka som bor i din familj? Har du några husdjur? Vem/Vilka betyder mycket för dig (förutom föräldrar)? Det är viktigt att anpassa frågorna efter barnets ålder och mognad. Ibland kan man behöva använda kompletterande material, till exempel en bild som man ställer frågor runt. 6

8 Barnets utveckling Beskriv hemmets/vårdnadshavarnas omsorgsförmåga. Viktigt att det framkommer om något traumatiskt hänt som kan ha påverkat barnets hälsa och utveckling. Exempel på frågor till vårdnadshavarna: Vad tycker du är viktigt i din föräldraroll? Hur upplevde du som förälder barnets tidiga år? Har något särskilt hänt under barnets uppväxt som är viktigt att veta? Finns det några händelser som varit svåra för barnet? Levnadsförhållanden Här beskriver du klassrelaterade faktorer. Det kan handla om boende, kulturskillnader, språksvårigheter, invandring och arbetslöshet. Exempel på frågor till hemmet/vårdnadshavarna: Hur bor ni? Var bor ni? Hur länge har ni bott där? Trivs ni? Från vilket land kommer er familj? Vilket språk används i familjen? Vad är du/ni sysselsatta med? Arbete, studier, arbetssökande, halv-, deltid- eller heltid? 7

9 Utbildning Beskriv hemmets/vårdnadshavarnas syn på utbildning. Om barnet har rätt till särskola, vilka hinder och möjligheter ser hemmet/vårdnadshavarna nu och i framtiden. Exempel på frågor till vårdnadshavarna: Har du/ni möjlighet att hjälpa ert barn med läxor? Hur trivs ditt barn i förskolan/skolan? Hur har ditt barns skolgång sett ut i tidigare hemland och/eller annan skola? Hur togs initiativet till ditt barns bedömning/utredning? Vad tror ni är fördelarna och nackdelarna med att gå i särskola? Vilken erfarenhet har du/ni från er egen skolgång? Exempel på frågor till barnet, om du träffar barnet i bedömningen: Hur trivs du i skolan? Är det något ämne du tycker bättre om? Har du läxor och i så fall när/var gör du dem? Vad är du bra på? Vad brukar du göra på rasterna? Har du några kamrater i klassen/skolan? 8

10 Hälsa och fritid Beskriv både barnets och vårdnadshavarnas hälsotillstånd. Nedsatt fysisk eller psykisk hälsa hos vårdnadshavarna kan påverka deras förmåga att ge omsorg till sitt barn. Om barnet har nedsatt hälsa kan det påverka familjens relationer. Beskriv barnets fritidsintressen, familjens gemensamma aktiviteter och barnets kamratrelationer. Om barnet är äldre kan du ställa frågor om inställning till droger, alkohol och kriminalitet. Exempel på frågor till vårdnadshavarna: Hur är hälsan i er familj/släkt? Har ni bekymmer med er egen hälsa, psykiskt eller fysiskt? Alkoholvanor? Droger? Kriminalitet? Hur mår barnet? Finns det något som ni i familjen tycker om att göra tillsammans? Har barnet något fritidsintresse? Hur ofta deltar barnet i detta? Brukar barnet umgås med kompisar under fritiden? Hemma/borta? Exempel på frågor till barnet om du träffar barnet i utredningen: Vad tycker du om att göra? Brukar du vara ute och leka? Har du något fritidsintresse/hobby? Brukar du vara tillsammans med några kamrater? Hemma/borta? 9

11 Analys I analysen berättar du om de slutsatser du drar och som kan vara ett stöd för beslut om placering av barnet. Beskriv dina intryck av barnets förmåga att tillgodogöra sig skolgången, och av hemmets förmåga att stödja denna. Även barnets förmåga till sociala relationer och aktiviteter. Här finns utrymme för dig att ge synpunkter och göra bedömningar utifrån det material som du samlat in i bedömningen. Då utredningen är klar Vårdnadshavarna ska skriva under bedömningen för att visa att de har tagit del av innehållet. Vårdnadshavarna får en kopia av bedömningen om de önskar det. Det påskrivna originalet lämnas till rektor som skickar den samlade bedömningen till utvecklingsledaren för Särskolan. En kopia förvaras på skolan förlagsvis hos skolsköterskan. 10

12 Social bedömning inför ansökan till grundsärskola och gymnasiesärskola Barnets namn Personnummer Adress Namn på förskola/skola/klass Datum, ansvarig för bedömningen, namn, titel, telefonnummer, underskrift Datum, ansvarig rektor, namn, underskrift Vårdnadshavarna har tagit del av bedömningen Datum, Vårdnadshavare Datum, Vårdnadshavare