Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Transkript

1 Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad oktober 2011

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Pedagogisk utredning Sammanfattning Insatser Barnets pedagogiska situation Bakgrund Den sociala skolsituationen Vardagssituationer Intressen och starka sidor Instruktioner Minne Koncentrationsförmåga och uthållighet Självkänsla Självständigt arbete Motorik och perception Kunskapsnivån Förskolan och förskoleklass Årskurs Årskurs Årskurs Svenska, SVA, modersmål och kommunikation/språkutveckling Matematik/verklighetsuppfattning Engelska SO/NO/vardagsaktivitet Teknik Idrott och hälsa/motorik Praktiska och estetiska ämnen Övrigt Elevens beskrivning av skolsituationen Analys Formalia Exempel Försättsblad Sidan 2

3 Pedagogisk utredning Grundsärskolan är till för de elever som bedöms inte kunna uppnå grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning. För att ta reda på om grundsärskolan är det rätta alternativet för eleven ska en grundlig utredning göras. Det är viktigt att göra en helhetsbedömning av barnets förutsättningar och orsaker till svårigheterna. Utredningen ska beskriva barnets pedagogiska situation, barnets/elevens kunskapsutveckling i relation till barn i samma ålder, insatser man gjort i förskola/skola utifrån barnets behov, och utvärdering av dessa insatser. Den pedagogiska utredningen ger svar på frågan om eleven har förutsättningar att nå kunskapsmålen i grundskolan, och ska tydligt beskriva kunskapsutvecklingen i de olika områdena och ämnena, och hur eleven når kunskapskraven. Det är nödvändigt att den pedagogiska utredningen är baserad över tid, så den ger en allsidig och realistisk bild av barnets förutsättningar och om alla insatser är prövade. Till hjälp kan man t ex använda åtgärdsprogram som beskriver vilka insatser som gjorts. Den pedagogiska utredningen ska göras av en specialpedagog som har god kännedom om kunskapsmålen i grundskolan, i nära samarbete med personal som känner barnet. Den pedagogiska utredningen ska innehålla: Försättsblad Sammanfattning Insatser Beskrivning av barnet/eleven och pedagogiska situationen Kunskapsbeskrivning/utveckling samt bedömning av kunskapsnivån Analys 3

4 Sammanfattning I sammanfattningen upprepar du de viktigaste sakerna i utredningen. Sammanfattningen ska ge en snabb översikt av vad som kommit fram. Utöver basfakta om barnet, välj ut faktorer som du tycker är mest signifikanta för eleven och som på bästa sätt ger en översiktlig bild av elevens status. Sammanfattningen ska inte innehålla någon ny information utan vara ett sätt att framhålla de viktigaste sakerna som framkommer i utredningen. Sammanfattning är förstås det du skriver sist under utredningen, men för att vara lätt tillgänglig bör det finnas först i ditt färdiga dokument. Insatser Redovisa alla insatser som gjorts för eleven ifråga, både på organisationsnivå och på gruppnivå. Protokoll från elevhälsokonferenser och åtgärdsprogram är exempel på dokumentation som kan ge viktig information över tid, och som kan användas i utredningen. OBS! Ej skickas men kan användas för att beskriva insatserna. Barnets pedagogiska situation Det finns ett antal aspekter att använda för att beskriva barnets pedagogiska situation. Nedan följer ett antal delrubriker som kan användas, och stöd för hur man kan belysa de olika aspekterna. Det är viktigt att det under varje avsnitt i det följande framgår var eleven befinner sig i sin utveckling i förhållande till barn i samma ålder. Beskriv också vilka anpassningar som har gjorts, och vilka resultat dessa har gett eleven. Bakgrund Hur skolgången har sett ut för eleven är en viktig del. Beskriv hur barnets/elevens tidigare förskole- fritids och skoltid har sett ut. Om eleven kommit inflyttande till Sverige är det viktigt att belysa, liksom om det finns någon funktionsnedsättning som kan påverka inlärningen. Föräldrar, flyktingsamordnare och modersmålslärare är viktiga informationskällor. Viktiga aspekter kan vara skolgång, modersmål, ytterligare funktionsnedsättningar som påverkar inlärningen såsom hörsel och syn exempelvis. Den sociala skolsituationen Att beskriva hur eleven fungerar med andra personer i omgivningen ger en bild av elevens mognad. Observationer i gruppen är till stor hjälp när man ska beskriva elevens sociala samspel med jämnåriga. Beskriv om förskolan/skolan har gjort några anpassningar. Viktiga iakttagelser är t ex samspelet med jämnåriga och vuxna, åldersadekvat lek, leker ensam eller tillsammans, initiativförmåga, turtagning och förmågan att upprätthålla ett samspel, kontakttagande, sättet att hantera konflikter, vänta på sin tur och status. Föräldrarna kan berätta om hur barnet fungerar med syskon och kompisar hemma. 4

5 Vardagssituationer En beskrivning av graden av självständighet i olika vardagssituationer ger kunskap om elevens utvecklingsnivå. Ge konkreta exempel. Det kan t ex handla om matsituationer, toalettbesök, hygien, be om hjälp, av- och påklädning (knäppa knappar, knyta skor, hålla reda på egna kläder). Intressen och starka sidor Att kartlägga elevens intressen och starka sidor är viktigt för att se hur de har tillvaratagits. Beskriv med exempel. Instruktioner Beskriv barnets förmåga att ta till sig såväl muntliga som skriftliga instruktioner, individuellt såväl som i grupp, att följa instruktioner i flera led, att ta visuellt eller auditivt stöd, förmågan till imitation respektive till självständigt arbete. Minne Hur barnet kan uppfatta och minnas sammanhang, detaljminne, kort- och långtidsminne, tidsuppfattning. Koncentrationsförmåga och uthållighet Koncentrationsförmågan kan variera beroende på vilken typ av aktivitet man håller på med. Om eleven är motiverad, hur länge kan hon/han koncentrera sig på uppgiften? Hur är uthålligheten? Om man har gemensamma aktiviteter i en grupp, hur klarar eleven att hålla koncentrationen då? Vilken hjälp behöver eleven för att orka hålla koncentrationen? Hur reagerar eleven på förändringar? Självkänsla Självkänsla är en viktig del i inlärningen liksom motivation, nyfikenhet och lusten att lära. Hur är elevens förmåga att förstå och motsvara krav? Litar eleven på sin egen förmåga? Hur realistiska är elevens förväntningar på sig själv? Om barnet/eleven har en funktionsnedsättning, finns det i så fall en medvetenhet om det? Självständigt arbete Iaktta om barnet kan arbeta självständigt, har strategier för att be om hjälp, imitation av hur andra arbetar, stödbehov vid individuellt arbete, kan byta aktivitet, följa rutiner, orientera i sin närmiljö. Motorik och perception Beskriv motorisk utveckling, samordning/automatisering av rörelser, muskeltonus, sinnesintryck. Kunskapsnivån Beskriv var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling och i relation till barn i samma ålder. Beskriv också vilka pedagogiska insatser som är gjorda samt vilka resultat dessa insatser har gett. Gör en bedömning om eleven kommer att nå kraven i grundskolan åk 9. Nedan följer en beskrivning av vad utredningen ska innehålla på denna punkt, beroende på var i skolsystemet eleven befinner sig. Sedan följer också stödfrågor att använda för respektive ämne när utredningen också ska visa kunskapsnivån ämnesvis. För varje ämne ska bedömas om eleven kan nå kunskapskraven i grundskolans åk 9. 5

6 Förskolan och förskoleklass Gör en beskrivning i områdena språkutveckling, motorisk utveckling och social utveckling - alltså inte i varje ämne för sig. Dock måste ett ställningstagande göras om barnet har förutsättningar att nå grundskolans kunskapskrav. Ta hjälp av någon som är insatt i grundskolans kunskapskrav om det behövs för att göra bedömningen. Årskurs 1-2 Samma beskrivning som för förskoleklass, men ämnena svenska, SVA och matematik måste också finnas särskilt redovisade. Årskurs 3-6 Visa kunskapsutvecklingen i ämnena svenska/sva, engelska, matematik, praktiska och estetiska ämnen, SO och NO. Årskurs 7-9 Visa kunskapsutvecklingen i alla ämnen. Nedan följer ett stöd för att redovisa elevens nivå ämnesvis. Svenska, SVA, modersmål och kommunikation/språkutveckling Hur, när, varför och med vad kommunicerar eleven? När du beskriver talförmågan, tänk på ordförråd, tydlighet, samtalsförmåga och uttrycksförmåga, kroppsspråk, gester och mimik. Hur är modersmålslärarens/sva-lärarens bild av elevens språkutveckling i olika avseenden? Skiljer det mellan de olika språk (modersmål, andraspråk) eleven eventuellt har? Hur är den språkliga medvetenheten? Kartlägg elevens läs- och skrivutveckling. Beskriv vilka metoder som används för kartläggningen, vilka insatser och anpassningar som gjorts utifrån barnets behov samt vilka resultat som följt av dessa. Matematik/verklighetsuppfattning Kartlägg elevens matematiska utveckling. Beskriv vilka metoder som används för kartläggningen, vilka insatser och anpassningar som gjorts utifrån elevens behov samt vilka resultat som följt av dessa. Engelska Beskriv elevens utveckling i engelska. Beskriv vilka metoder som används för kartläggningen, vilka insatser och anpassningar som gjorts utifrån elevens behov samt vilka resultat som följt av dessa. SO/NO/vardagsaktivitet Beskriv elevens utveckling i ämnena var för sig. Går eleven i år 7-9; specificera varje ämne för sig, t ex fysik, kemi. Beskriv vilka metoder som används för kartläggningen, vilka insatser och anpassningar som gjorts utifrån elevens behov samt vilka resultat som följt av dessa. Teknik Beskriv elevens utveckling i teknik. Beskriv vilka metoder som används för kartläggningen, vilka insatser och anpassningar som gjorts utifrån elevens behov samt vilka resultat som följt av dessa. 6

7 Idrott och hälsa/ motorik Beskriv elevens utveckling i idrott och hälsa. Beskriv vilka metoder som används för kartläggningen, vilka insatser och anpassningar som gjorts utifrån elevens behov samt vilka resultat som följt av dessa. Praktiska och estetiska ämnen Beskriv elevens utveckling i ämnena var för sig, H & K, bild, musik, syslöjd, träslöjd. Beskriv vilka metoder som används för kartläggningen, vilka insatser och anpassningar som gjorts utifrån elevens behov samt vilka resultat som följt av dessa. Övrigt Om det finns ytterligare faktorer för att få en helhetsbild av barnets skolsituation och som inte kommit med tidigare så kan det beskrivas under denna punkt. Elevens beskrivning av skolsituationen Gör en intervju med barn/elev för att få en redogörelse hur barnet/eleven upplever förskolan/skolsituationen. Vad upplever eleven som är lätt i skolan respektive svårt och vad tror eleven orsakerna är till svårigheterna. Hur upplever eleven att hon/han har det med kamrater och annat på skolan. Hur uppfattar eleven sin kunskapsutveckling? Analys I analysen berättar du om de slutsatser du drar och din helhetsbedömning. Här finns utrymme för dig att ge synpunkter och göra bedömning utifrån det material som du samlat in i utredningen och utifrån din yrkeskompetens. Du söker ge svaret på frågan: Har barnet/eleven förutsättningar att uppnå kunskapskraven i grundskolan årskurs 9? Formalia Vårdnadshavare, rektor och utredande specialpedagog skriver under utredningen efter genomgången på försättsbladet. 7

8 Pedagogisk utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Datum för utredning: Namn: Personnummer: Adress: Förskola/skola: Avdelning/förskoleklass/klass: Ansvarig pedagog: Namnteckning utredande specialpedagog: Namnteckning rektor: Tagit del av utredningen: Datum: Namnteckning Vårdnadshavare Namnteckning Vårdnadshavare 8