Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Transkript

1 Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

2 Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen. I Askersund, som i många andra kommuner, har vi sett att våra resultat försämrats. Trots insatser som matematik- och språkprojekt, ökad grundbemanning och ett engagerat arbete i förskolor, fritidshem och skola når vi inte målen. Alla elever kan klara godkända resultat i alla ämnen, att de gör det är skolans ansvar. Det är de professionella pedagogerna i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem som ansvarar för att varje barn/elev lyckas i vardagen. I rapporter från Skolverket, SKL, forskningsrapporter mm kan man hitta ett antal gemensamma faktorer som kan förbättra måluppfyllelsen. Dessa faktorer handlar bara om saker som pedagogerna direkt eller indirekt kan påverka med sitt förhållningssätt, de är helt oberoende av ekonomi, lokaler och styrdokument. Faktorerna som Skolverket lyfter fram är: Engagerade vuxna i skolan 1 som skapat förtroendefulla relationer och haft höga förväntningar i kombination med rimliga krav. Anpassning av arbetssätt efter elevernas förutsättningar och behov. Elevernas engagemang och vilja. Föräldrarnas engagemang och vilja att stödja elevernas studier. Även om skolverket pekar på engagemang och vilja hos elever och föräldrar som viktiga faktorer så är det fortfarande skolans ansvar att eleverna når målen! Vi måste på allvar inse att alla elever kan och vill lyckas och att det är skolans ansvar. Ett första steg i vårt förbättringsarbete är att göra en kartläggning och analys av nuläget i våra verksamheter. Vi har också tittat på hur andra gjort som lyckats bättre än vi. När vi analyserat nuläget tittade vi framåt, hur ser vår vision och våra mål ut, vilka är våra nyckelområden som vi måste arbeta mer med vilka strategier ska vi ha. När detta är gjort måste strategier och åtgärder förankras i hela verksamheten. Kartläggningen Kartläggningen gjordes genom att utvecklingsledarna intervjuade elever, deras föräldrar och lärare i skolår 2,5, och 8. Eleverna togs fram genom slumpvis urval, dessa elevers föräldrar och lärare bjöds in till intervjuer. Rektorerna gjorde lektionsbesök och observerade verksamheten i år 2, 5 och 8. Utvecklingsledarna observerade även verksamheten i slumvis utvalda förskolegrupper och intervjuade föräldrar och pedagoger i dessa. Kommunens fritidspedagoger, specialpedagoger och rektorer har intervjuats. Sammantaget ger dessa intervjuer och observationer en ögonblicksbild av hur de intervjuade upplever att verksamheten fungerar. I följande redovisning ingår också en översyn av barn- och elevhälsateamens arbetssätt. 1 Skolverket pekar endast på skolan i sin rapport, men faktorerna gäller även i förskola, förskoleklass och fritidshem.

3 Innehållsförteckning Förord...2 Kartläggningen...2 Bakgrund...4 Intervjuerna...4 Elever...5 Föräldrar...5 Personal...5 Barn i behov av särskilt stöd...6 Observationer...6 Vision...7 Nyckelområden...7 Strategier...8

4 Bakgrund Med anledning av de sjunkande resultaten i kommunen under en rad år har utvecklingsledarna för förskola och skola fått i uppdrag att hitta strategier för hur Askersunds kommun ska kunna bryta trenden och förbättra resultaten. Arbetet började med studier av den forskning som finns på området kring måluppfyllelse. Vad är det som krävs för att så många som möjligt ska nå målen? Ganska snart stod det klart att det finns några faktorer som är viktigare än andra. Dessa är enligt oss och SKL: Tydliga och målfokuserade ledare. En organisation som lyfter fram kompetenta lärare. En organisation som har höga förväntningar på personal och barn/elever. En tydlig och strukturerad uppföljning av målen i läroplaner och kursplaner. En organisation där vuxna medvetet arbetar för att skapa förtroendefulla relationer. En tydlig ansvarsfördelning på alla nivåer. En organisation som tidigt fångar upp elever med svårigheter. Personal och barn/elever arbetar åt samma mål. Sedan gick vi vidare genom att titta på hur andra kommuner har gjort för att vända en negativ trend. De kommuner som vi har använt oss av för inspiration i vårt arbete är Haninge och Essunga kommuner. Första steget i arbetet blev att intervjua personal, elever samt föräldrar för att ta reda på hur det ser ut i organisationen just nu. Intervjuerna Vi valde att genomföra intervjuerna i form av gruppsamtal. Samtalen genomfördes skolvis med eleverna samt områdesvis med föräldrar och personal. Eleverna som vi träffade slumpades fram i årskurserna 2,5 och 8. Vi valde att möta föräldrarna till dessa barn samt att prata med de pedagoger som möter dem i skolan. Vi har även samtalat med specialpedagoger och fritidspedagoger. I förskolan har vi gjort observationer samt samtalat med personal på de avdelningar som vi har varit och tittat på. Vi har även mött föräldrar till barn på dessa avdelningar. Ett problem som vi har haft är den låga uppslutningen hos föräldrarna. Det har varit få föräldrar som har kommit till våra samtal. Sammanlagt har vi träffat 8 föräldrar från grundskolan samt 2 från förskolan av 48 inbjudna föräldrar i grundskolan samt 9 inbjudna föräldrar i förskolan.

5 Elever Eleverna som vi träffat är överlag väldigt nöjda med sin skola och sina lärare med vissa undantag. Under samtalen har det framkommit följande: Utvecklingssamtalen upplevs många gånger som ett tillfälle för att mamma och pappa ska få reda på hur det går i skolan samt att de vuxna ska få en pratstund. IUP 2 säger eleverna är ett papper som man fyller i på utvecklingssamtalet och kanske tittar på i ett par veckor efter samtalet. Sedan faller det i glömska. Det är endast i undantagsfall som eleverna upplever att man arbetar med de mål som anges i IUP:n på ett systematiskt sätt. Eleverna upplever att de inte har möjlighet att påverka sin vardag i skolan i någon större utsträckning. Eleverna upplevde att det var lärarna som bestämde. När samtalet handlar om vilka förväntningar läraren har på eleverna upplever eleverna att det handlar om uteslutande sociala färdigheter som att vara tysta, lyssna, att inte störa samt att inte bråka. Få elever pratar om förväntningar vad det gäller kunskap i något skolämne. Med få undantag är eleverna ganska omedvetna om vad det är som krävs av dem i läroplanen och i kursplanerna i åk 2 och 5. Medvetandet stiger i åk 8. Vidare anser eleverna att relationen med läraren är viktig och att den ska präglas av humor. Få elever kan på en direkt fråga redogöra för hur de lär sig på bästa sätt och studieteknik är inget självklart. Föräldrar Eftersom att det är så få föräldrar som kom till våra samtal är vi medvetna om att det ger en smal bild av vad som är synen på vår verksamhet. Följande var vad fick till oss: Det är inte alltid som man som förälder känner sig välkommen till skolan. En del föräldrar upplever att pedagogerna inte vill ha in föräldrar i skolan. Få föräldrar har en aning om vad deras barn ska lära sig i skolan. Få har läst läroplan och kursplaner. Föräldrarna har svårt att se IUP:ns praktiska betydelse Få föräldrar vet hur det egna barnet lär sig bäst, det är inget man pratar om. Som förälder lär man det egna barnet att läsa läxor på samma sätt som man själv gjorde. Föräldrarna upplever att det är för lite med ett samtal/termin för att följa upp det egna barnets studier. Det hinner hända så mycket. Man upplever att barnen trivs i skolan men det handlar mycket om att det är där de träffar kamrater. Personal Personalen har vi träffat områdesvis men trots det har samtalen sett väldigt lika ut. Följande är det som är mest signifikant: När man diskuterar förväntningar på eleverna med personalen är det endast sociala förväntningar man nämner i första hand. Några lärare diskuterar om vikten att få eleverna att anpassa sig efter lärarens regler i klassrummet. När vi fortsätter samtalet så nämns bland annat att man förväntar sig att eleven ska ha lust att lära sig det som man pratar om i skolan. När det gäller att arbeta med eleverna kring målen i läroplanen och kursplanerna i skolan så finns hela spannet med åsikter från att det är en självklarhet att förklara målen till att det är en lärarsak att veta vad eleverna ska kunna. Det behöver man inte tynga eleverna med. 2 IUP= Individuell Utvecklingsplan

6 När vi diskuterar IUP och utvecklingssamtal så varierar svaren från att det är för lite med ett samtal per termin, att det kanske till och med är för lite med samtal var sjätte vecka och att IUPn är något man arbetar med på vissa pass till att utvecklingssamtalen är spel för galleriet och att IUP är något man skriver bara för att man ska. Efter samtalet hamnar IUPn i en pärm fram till nästa samtal. Åtgärdsprogram anser lärarna är svårt att skriva. Det är rektor som sitter på pengarna och då är det svårt att sätta in åtgärder menar en del av lärarna. En stor del av fritidspedagogerna har aldrig varit med i arbetet att ta fram ett åtgärdsprogram och det är långt från alla som vet vilka elever som har ett program. Lärarna upplever att specialpedagogresursen har krympt och att det är svårt att få hjälp. Barn i behov av särskilt stöd För att ta reda på hur arbetet med barn i behov av särskilt stöd går till i dag intervjuade vi Kathrin Thomas, verksamhetschef för barn och elevhälsan och specialpedagogerna Kathrins vision är att den undervisande läraren alltid gör en grundläggande kartläggning över barnets behov. När sedan ärendet kommer till special pedagog ska denne kunna gå direkt på en utökad utredning. Det första grundläggande är redan klart. I dag upplever specialpedagogerna att det är svårt att få gehör i arbetslagen då de t ex ska presentera resultaten i en utredning. Som specialpedagog uppstår det ofta problem med att få ihop ett helt arbetslag som kan ta del av resultaten. Man upplever att då resultaten framförts och man har diskuterat och kommit fram till åtgärder är det ofta som arbetslagen inte genomför de överenskomna åtgärderna. Orsaken till detta kan vara att specialpedagogerna inte har tillräckligt stort mandat i arbetslagen. Vad det bristande mandatet beror på är svårt att säga men en orsak kan vara att rektor inte varit tillräckligt tydlig. Vidare kan man se att specialpedagogerna saknar personligt ansvar. Specialpedagogerna lyfter i samtalet med dem fram vikten av att arbeta medvetet och systematiskt med barns språkutveckling. Observationer Under perioden har vi gjort observationer på tre stycken förskoleavdelningar. Observationerna skedde utifrån ett barnperspektiv. Uppmuntrade den fysiska miljön till utveckling och lärande? Förskolorna uppvisade en stor variation. Vi har sett att förskolorna har arbetat mer eller mindre med sin miljö utifrån olika förhållningsätt, vilken pedagogik som förmedlas. Man kan se exempel på där barnen är i fokus hela vägen till där man endast ser spår av ett barnperspektiv. En del av skillnaderna kan förklaras med de olika förutsättningar som lokalerna ger pedagogerna.

7 Vision Med LUST att lära, MOD att våga och ENGAGEMANG att lyckas ska alla bli vinnare i sitt eget liv! Våra mål är: Alla elever når målen i våra styrdokument. Alla barn lyckas i förskolan och skolan Alla ska vara inkluderade Nyckelområden För att få en ökad måluppfyllelse finns det några områden som är tydligare än andra att arbeta med i vår kommun. Dessa är: All personal måste tro på alla barns förmåga att nå målen i kursplaner och läroplan. Man kan inte nöja sig med att resultaten ser hyfsade ut utifrån Askersunds kommuns socioekonomiska förutsättningar. Det är viktigt att lärarna tror på alla elevers förmåga att lära sig oavsett bakgrund. Anledningen till det är att lärarna är viktiga och har en avgörande betydelse för elevernas resultat. All personal måste jobba med att tydliggöra målen i kursplaner och läroplan. För att barnen/eleverna ska kunna påverka sina resultat måste de tillsammans med föräldrarna få information om vad som krävs i respektive ämne. Det räcker inte med att läraren vet. Detta är en viktig del i elevernas och föräldrarnas inflytande. Om de inte vet vad som gäller hur ska de då kunna påverka och vara med och tycka till? Vi vill ha aktiva barn och föräldrar! Individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram måste ses som handlingsplaner och vara levande dokument i den dagliga verksamheten. Varje barn/elev, förälder och personal måste vara medvetna om vad som står i IUP och åtgärdsprogram. I dag är det alldeles för ofta som dessa dokument är en blankett som fylls i och sedan faller i glömska. Det är dessutom viktigt att när ett åtgärdsprogram upprättas att man tar tillvara på all kompetens som finns kring barnet/eleven. I dag så missar man allt för ofta att ta tillvara fritidspedagogen. Det är en resurs som har överblick över barnets/elevens hela dag i skola och fritids. Allt för ofta missar man att informera exempelvis fritidspersonal, vaktmästare mfl hur man på bästa sätt ska möta en elev. Alla yrkesgrupper måste arbeta tillsammans för att möta barnen/eleverna på bästa sätt. För att veta om barnen/eleverna är på väg att nå målen är det viktigt att ha strukturerade och tydliga kunskapsuppföljningar. Det är viktigt att uppföljningen kopplas till målen i läroplanen och kursplanerna. Det tydliggör kraven för elever och föräldrar och det gör att läraren får ett tydligt verktyg att arbeta med i sina kontakter med eleven och föräldrarna.

8 Strategier För att nå en ökad måluppfyllelse behöver vi ett antal gemensamma strategier för att nå hela vägen fram. De strategier vi har kommit fram som är viktiga för verksamheten i sin helhet är att se till att vi får: Ett nytt förhållningssätt Vi ska ha en verksamhet där det ställs höga förväntningar på alla barn, elever och all personal. Arbetet i skolan ska ske med kunskapsmålen i fokus. Alla elever ska kunna nå målen med rätt handledning. Förskolan och skolan ska ta ansvar för att alla barn och elever lyckas. Ökad målstyrning Läroplaner, kursplaner och betygskriterier ska vara en naturlig grund för det dagliga arbetet. IUP 3 och åtgärdsprogram ska vara verktyg som används dagligen. Vi ska ha en verksamhet där tidiga insatser är självklart när barn och elever riskerar att inte nå målen i våra styrdokument. För att garantera en så tidig upptäckt som möjligt ska vi ha fler och tidigare kontroller av elevernas kunskapsutveckling. Ökat inflytande för barn och elever Barn och elever ska styra sitt eget lärande i ett nära samspel med pedagoger. Varje barn och elev ska tillsammans med sin lärare ta reda på hur det lär sig bäst. På varje förskola och skola ska man jobba fram en handlingsplan för hur man ska förbättra kvalitén på utvecklingssamtalet. 3 Här använder vi IUP som ett sammanfattande uttryck för pedagogisk dokumentation och portfolio i förskolan samt IUP i grundskolan