Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Transkript

1 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: Fax: E-post:

2 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro. Barn och ungdomsförvaltningens målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära. Så här arbetar vi på Sollebrunns skola årskurs 6-9 för att barnen/eleverna ska nå sina mål Normer och värden Lärarna är uppmärksamma på att se alla elever. Digital frånvarorapportering, kontaktböcker för de elever som behöver. Där rapporterar lärare om hur det fungerat på varje lektion som eleven varit på. Tät kontakt med hemmet för de elever som behöver. Vid Arbetsplatsträffar/AE och i arbetslagen diskuterar vi hur vi lever upp till målen och tar del av varandras erfarenheter. Varje lärare är mentor för ett antal elever. Dessa träffas på schemalagd tid varje vecka. Då utvärderar vi hur det går för eleverna och planerar framåt. Vi arbetar med det förebyggande arbetet som beskrivs i planen mot diskriminering och kränkande behandling genom t ex övningar och diskussioner kring värdegrunden. Lärarna har ett gemensamt förhållningssätt kring lektionsstart och lektionsavslutning. Eleverna har bestämda sittplatser i klassrummet. Lärarna strävar efter att ha en tydlig struktur under lektionerna för att arbetsron ska öka. I samband med terminsstarten arbetar eleverna extra med studieteknik och värdegrunden för att öka arbetsron. Detta skall genomsyra arbetet under hela läsåret. Vi jobbar kontinuerligt med samarbetsövningar. Varje vecka har eleverna läsprojekt på schemat. Då får eleverna läsa olika texter och ha efterföljande etiska diskussioner. Arbetsrummet är förlagt i anslutning till rastlokaler och lektionssalar så att lärarna alltid finns nära till hands. Vi eftersträvar en god stämning inom arbetslaget och med eleverna.

3 Samtal med eleverna Dagliga kontakter Enkäter IUP-samtal Nulägesanalys Kunskaper, utveckling och lärande Vi försöker ha varierande arbetssätt, för att eleverna skall få pröva/se på olika sätt att lära sig. Vi försöker se till att skapa sammanhang över ämnesgränserna, för att eleverna skall få en helhetssyn på omvärlden. Elever skall i hög grad få chans till att påverka innehållet, genom att deltaga i planering och genomförande av olika ämnesområden. Arbetslagen har kontinuerliga träffar med elevhälsoteamet på skolan, för att snabbt kunna göra insatser för elever med stödbehov. Vid behov ges individanpassat stöd till elever. För att eleverna ska få en bra start på läsåret börjar vi hösten med att gå igenom studieteknik. Vi startar alla arbetsområden /ämnen med att beskriva och förklara kursplanemålen så att eleverna vet vad som krävs. De målsmän som så önskar, kommer att få veckobrev där man kommer att få reda läxor, prov och aktiviteter som sker under veckan, för att lättare kunna hjälpa eller stötta sina barn. Vi har en arbetslivsvecka med studiebesök och PRAO på arbetsplatser i närområdet (och på andra orter), för att se möjligheter till framtida jobb och fortsatt utbildning. Detta gynnar samarbete med näringslivet i bygden. Efter varje arbetsområde sker utvärdering i form av prov, redovisningar, inlämningar och diskussioner. Dessa ligger till grund för betygssättning. Genom samtal på mentorstid, utvecklingssamtal och enkäter utvärderas också hur väl eleven nått målen, hur eleven använt sig av studieteknik samt graden av delaktighet i planering. Elever som inte når E i något ämne rapporteras till elevhälsoteamet och rektor. Barns och elevers ansvar och inflytande Kursplanens mål presenteras och konkretiseras för eleverna så att eleverna vet vad som krävs. Kontinuerligt IUP-arbete där eleven arbetar enligt de mål som sätts upp. Skolans värdegrund diskuteras regelbundet.

4 Kopplingen mellan uppgifter, kursplan och kriterier tydliggörs. Eleverna får arbeta med idrott och hälsa på fritid och i skola genom Skolidrottsföreningen. Där de har största ansvaret att bedriva aktiviteter och ta ansvar för föreningens ekonomi och utveckling. Varje vecka har eleverna klassråd i samband med IUP-tid. De ska lära sig mötesteknik och kunna sköta klassrådet. Två representanter från varje klass ingår i ett elevråd för årskurs 6-9 som träffas en gång per månad. Tillsammans med rektor diskuteras ärenden från klassråden. Eleverna kan i stor utsträckning välja redovisningsformer. Enkäter Diskussioner med elever på klassråd och elevråd. Lust att lära Så här arbetar vi Beskriv hur ni arbetar för att ta tillvara på barns och elevers nyfikenhet. För att ta tillvara på elevernas nyfikenhet tar vi upp elevernas spontana frågeställningar och fördjupar diskussionerna. Vi varierar arbetsätt, redovisningsformer och ger olika förslag på genomförande av uppgifter. Hur det entreprenöriella uppdraget gestaltar sig? Vi arbetar med slöjd/design-processen, i flera ämnen, från idé till färdig produkt, t ex badhusprojekt i bilden, antiken i SO, Svenska och NO, återbruksprojekt i slöjden. Vi använder det digitala läromedlet På riktigt för att väcka elevintresset och arbeta entreprenöriellt. Hur bidrar förskolan/skolan/fritidshemmet till ett lustfyllt lärande och skapar motivation hos eleverna? Genom att ge eleverna intressanta läromedel, ökar lusten till lärande. Eleverna kan påverka innehållet i arbetsområdena i de olika ämnena. Vi arbetar för att alla elever skall känna till sina starka sidor och vara stolta över dem. GR-enkäten, Rundan, utvecklingssamtal. Diskussioner med eleverna. Att i det dagliga arbetet finna individuella lösningar för elever som behöver stimuleras till att komma vidare i sitt arbete. Arbete med barn i behov av särskilt stöd Hur upptäcker vi elever som är i behov av särskilt stöd? De flesta elever som kommer till oss på högstadiet är redan utredda och upptäckta så det finns redan åtgärdsprogram. Vi har överlämningar där alla undervisande lärare deltar och får del av hur man tidigare jobbat med elevens svårigheter.

5 Det kan i undantagsfall förekomma att någon elev slunkit igenom. Elevens svårigheter upptäcks då i det löpande arbetet, prov, redovisningar mm. Hur arbetar vi generellt specialpedagogiskt med elever som inte når målen? Två lärare i klassrummet vid vissa lektioner, anpassat innehåll och arbetsmetoder. Hur arbetar vi med Sv2? Vi har inga elever som får renodlad Sv2-undervisning. Hur följs åtgärdsprogram upp? Specialpedagog kallar till uppföljningsmöte, där mentor, elev och vårdnadshavare deltar. Hur säkerställs att alla som behöver stöd får stöd? Endast de elever som riskerar att inte få E får stöd. Elevhälsan och pedagoger tillsammans med elev och vårdnadshavare upprättar åtgärdsprogram och tillser att de elever som behöver får det stöd eller anpassningar som krävs. Elever i behov av särskilt stöd kan få extra hjälp under IUP-tid varje vecka. Detta läsår får dessa elever extra stöd då det finns tillgång till två ämneslärare vissa lektioner. Samverkan Så här arbetar vi Innan eleverna startar kommer vi att ha en överlämning i årskurserna 6 och 7 med tidigare lärare och stödteam. Veckobrev går ut till föräldrar varje vecka i årskurs 6-9. Där får föräldrarna reda på läxor och annat som händer i årskursen. Många föräldrar använder digitala kontaktvägar för att informera lärarna om olika saker. Viktigt vid delad vårdnad är att bägge vårdnadshavare erbjuds samma information. Vi kommer under läsåret ge eleverna i årskurs 8 och 9 möjlighet att praktisera under en vecka på en arbetsplats. Dessutom kommer vi att arrangera en temavecka för årskurs 8 om arbetslivet där eleverna ges möjlighet till studiebesök. Företagare från det lokala näringslivet kommer till skolan och håller föredrag om sin verksamhet. GR-enkäten används i åk 8. Hela tiden ser man till att ha en bra föräldrakontakt. Den kan ske genom mail, sms, telefonsamtal eller personligt samtal. Kvalitetssystem - förklaringar I början av läsåret revideras respektive upprättas verksamhetens

6 Arbetsplan Beskriver verksamheten på ett övergripande sätt. Här beskrivs hur förskolan/skolan/frtidshemmet arbetar för att uppfylla läroplanens mål, hur arbetet följs upp, vilket läsårets utvecklingsarbete är, hur samverkan med andra sker mm T Taktisk agenda En taktisk agenda är ett verktyg/dokument för att formulera, planera och följa upp ett utvecklingsarbete. Det är ett intern dokument som kontinuerligt följs upp under läsåret för att följa utvecklingen och kunna styra arbetet framåt kontinuerligt. I slutet av läsåret sammanställs en Nulägesanalys Är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och ligger till grund för beslut som ska fattas om vad verksamheten behöver utveckla under kommande läsår. Det som förskolan/skolan/fritidshemmet bedömer är det mest angelägna att med kommande läsår förs in i en taktiska agenda. arbeta Nulägesanalysen är en sammanställning över vad som framkommit under året från Rundan rektors/förskolechefens veckovisa besök i verksamheten som belyser: 1. Lärandemiljö, 2. Kunskapssyn, 3. Bedömning och dokumentation, 4. Ansvar och inflytande Taktisk agenda Förskolans/skolans/fritidshemmets inre utvecklingsarbete under läsåret Kunskapsuppföljning Skolan: Redogörelse för hur man lyckats med Kunskapsmålen, Särskilt stöd, Närvaro. Förskolan: Redogörelse för hur man arbetat med Särskilt stöd GR-enkät årlig enkät till alla föräldrar med barn i förskola, åk 2, åk 5 och åk 8, samt alla elever i åk 2, åk 5 och åk 8 Plan mot diskriminering och kränkande behandling arbetet mot kränkande behandling Övrigt som förskolan/fritidshemmet/skolan bedömer ger en bild av nuläget i verksamheten, t.ex. om man haft ett ALP-besök under läsåret Övrigt (skriv egna rubriker efter behov) Vad mer är angeläget för er enhet att beskriva för att ge en bra helhetsbild? Förslag till bifogade dokument Riktlinjer/handlingsplan/underlag för Plan mot diskriminering och kränkande behandling Övergångar Mottagande av nya barn/elever Mottagande av nya medarbetare Föräldramöten Utvecklingssamtal LPP IUP Mentorsuppdrag Arbetslag PRAO Avslutningar Studiebesök Klassråd Enhetsråd Raster VFU, studenter och handledare Vikarier Krishantering

7 Ordningsregler Personallistor mm Årsplan Gör en årsplan över enhetens olika återkommande moment: Grundverksamheten (t.ex. när inskolning sker, när föräldramöten, utvecklingssamtal mm hålls) Effektmål o dess delmål när de sätts och när de ska följas upp Kunskapsmålen när de följs upp Plan mot diskriminering och kränkande behandling när den upprättas/följs upp Närvaro när den följs upp GR-enkäten när den genomförs, när den följs upp Nulägesanalys när de olika delarna görs och när den ska vara klar (sista juni) Arbetsplan när den revideras Rundan när fskch/rektor gör besök för de 4 olika områdena...och annat som är relevant för er enhet Årsplanen kan med fördel vara en del av Arbetsplanen, dvs läggas in här sist