Arbetsplan Nolhagaskolan Grundskolan

Transkript

1 Arbetsplan Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro.

2 Barn- och ungdomsförvaltningens målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära. Nolhagaskolan arbetar så här för att eleverna ska nå sina mål Normer och värden Verksamheten genomsyras av ett systemiskt förhållningssätt där vi fokuserar på våra styrkor och arbetar lösningsinriktat. Ett systemiskt förhållningssätt kan förklaras så här : Systemteori Styrkebaserat Språkliga metoder Förhållningssätt Systemteori Vi har hela enhetens bästa för ögonen. Det vi gör hänger ihop i en helhet. Alla ingår i systemet ett demokratisk förhållningssätt. Styrkebaserat förhållningssätt. Alla gör alltid sitt bästa och vill lyckas. Vi fokusera på det som fungerar för att ge eleverna självförtroende, att våga lyckas och att kunna hantera svårigheter. Språkliga metoder Alla ska få komma till tals. Vi värnar om det goda språket oss emellan. I språket skapar vi varandra och vår vardag.

3 Så här arbetar vi. Vi arbetar för att klimatet på skolan ska präglas av en öppenhet och ömsesidig respekt. För att vi ska uppnå detta arbetar vi medvetet med våra relationer till alla elever. Det märks genom att: Lärarnas förväntningar är att alla elever ska lyckas utifrån sina högst individuella förutsättningar. Vi ger stort utrymme för dialog mellan lärare och elev med utgångspunkter från elevernas egna upplevelser och erfarenheter. Vi arbetar för att alla elever blir sedda, bekräftade och lyssnade på. Vi startar läsåret med att gå igenom den reviderade planen mot diskriminering och kränkande behandling, bilaga 1. Under handledningstiden diskuterar vi förhållningssätt i klassen. Eleverna är organiserade i elevråd, idrottsråd och matråd. Vi har ämnet Hälsa för att öka elevernas insikt i moraliska och etiska frågor. Grundsärskola och grundskola samverkar i arbetet mot målen. Elevhälsan är med och arbetar på organisationsnivå. För att skapa trygghet i organisationen vid extraordinära händelser finns en krisplan, bilaga 6. Så här kvalitetssäkrar vi processen Handledarna har ett nära samarbete med elevens vårdnadshavare Handledarna kontaktar elevhälsan vid behov Elevhälsan besöker arbetslagen Årligen görs en lägesanalys utifrån de mål som är satta i planen mot diskriminering och kränkande behandling Skolan har utvärderingsverktyg för att se att det råder samsyn kring vision, riktlinjer, höga förväntningar och positiv återkoppling till eleverna för goda prestationer. - GR- enkäten i åk 8 - Enkäter i åk 6,7 och 9 som alla är fastställda i planeringsschemat, bilaga 7. Utvecklingssamtal. Elevhälsobesök i åk 8 Elevskyddsombud SSPF, Samverkansmöten med socialförvaltningen, kultur o fritid samt polis. På väg till Musikhjälpens glasbur i Göteborg med ca kr insamlade av skolans elever Bild : Alingsås Tidningen

4 Utvecklingsområde för läsåret I vår uppföljning av planen mot diskriminering och kränkande behandling ser vi att eleverna efterfrågar mer samtal kring frågor om respekt och bemötande, bilaga 2 Dessa frågor och planen aktualiseras vid varje läsårsstart med såväl nya som gamla elever. Under resten av läsåret jobbar vi kontinuerligt vidare på handledartid, i ämnet hälsa och på övriga lektioner. Kunskaper, utveckling och lärande Med resultatet som grund arbetar vi kontinuerligt för att utveckla och förbättra vår undervisning. Vi följer forskningen och har de senaste åren tittat speciellt på Lundahls forskning kring bedömning, Hatties metaforskning kring lärande samt teorier kring systemteori och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. McKinsey - rapporten (OECD) visar att vuxna professionella utvecklas mest i samtal och i gemensamt arbete med andra professionella, därför sker kompetensutvecklingen i olika lärargrupper. Elever som rappade på Estrad inspirerade av Petter Så här arbetar vi: Lärarnas förväntningar är att alla elever ska lyckas utifrån sina högst individuella förutsättningar. Vi arbetar aktivt med ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Alla lärare i matematik utvecklar sin undervisning med stöd av matematiklyftet. Vi har en organisation i alla årskurser för elever med svenska som andra språk. Alla lektioner anpassas efter varje elev genom att vi använder olika metoder och material. Lektionerna har en tydlig start och ett avslut. Under lektionerna ges stort utrymme för dialog mellan lärare och elev med utgångspunkter från elevernas egna upplevelser och erfarenheter. Elevernas kännedom om målen är utgångspunkten i skolans arbete. Vi arbetar med formativ bedömning. Lärarna gör gemensam återkoppling mot målen för att avgöra hur långt de kommit. Rektor genomför lektionsbesök med fokus på undervisningen och elevernas kunskapsresultat. Vi arbetar aktivt med Unikum som är vår lärplattform. OPEN-APP. Vi samarbetar med representanter för olika delar av arbetslivet för att förbereda våra elever inför gymnasievalet samt ge dem goda kunskaper i arbetslivets villkor, bilaga 5. Prioriterade utvecklingsområden Vi utvecklar matematiken med stöd av matematiklyftet Vi utvecklar ett språkutvecklande arbetssätt

5 Nolhagaskolans deltagande i Lights in Alingsås. Så här kvalitetssäkrar vi processen Arbetslagen följer upp elevernas utveckling. Eleverna tränas inför utvecklingssamtalen i att leda och reflektera över sitt lärande och sätta upp nya mål. Om elever riskerar att inte nå målen rapporteras detta till rektor. Rättning av nationella prov sker ofta gemensamt av lärarna på skolan. Vi följer kontinuerligt upp våra extra insatser. Det kan vara stöd av specialpedagog, speciallärare eller ämneslärare. Det kan också vara en elevassistent eller någon från elevhälsan som ger extra motiverande samtal. Vi har ett nära samarbete med vårdnadshavare och i vissa fall med andra myndigheter. Rektor gör kunskapsuppföljningar minst fyra gånger per år, i Unikum inför utvecklingssamtalen samt vid betygssättning. Skolverket har en officiell sida, SIRIS, med resultat och statistik från hela Sverige. I oktober brukar deras resultat publiceras. Rektor sammanställer skolverkets resultat utifrån varje ämne men analyserar även hur det ser ut på vår skola jämfört med övriga kommunen och med hela riket. Särskilt fokus ligger på genusperspektivet, den sociala bakgrunden och på resultaten på Nationella proven kontra betygen. All pedagogisk personal följer skolans måluppfyllelse. På fortbildningsdagen i januari analyserar lärarna varje ämnes resultat. Detta ligger sedan till grund för de punkter som lyfts fram i nästa års arbetsplan. Vad är våra styrkor och vad måste vi bli bättre på?

6 Barns och elevers ansvar och inflytande Så här arbetar vi: Eleven skall uppmuntras att ta större ansvar och ha mer inflytande över sin lärandeprocess och sin individuella utvecklingsplan. Eleverna tar allt större ansvar för sitt utvecklingssamtal. Handledningsgrupperna är skapade för att stödja elevernas utveckling. Inom varje ämne förs en dialog mellan läraren och eleven om målen. Skolan har en organisation för elevinflytande genom elevrådet samt flera andra råd såsom matråd och idrottsråd. Varje lärare följer upp elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen. Fortsatt arbete med ämnesövergripande projekt I samverkan mellan skola och kultur- och fritid har kommunen byggt upp ett ungdomsfullmäktige med representanter från åk 7-9 och gymnasiet. Så här kvalitetssäkrar vi processen Vi följer upp detta i enkäter samt under utvecklingssamtal, bilaga 4. Arbete med elever i behov av särskilt stöd Så här arbetar vi Vi lägger stor vikt vid ett tryggt mottagande av nya elever vid övergångar och skolbyten, bilaga 3. Kring elever i behov av särskilt stöd; medicinska, sociala, psykologiska och/eller pedagogiska, sker överlämningar i samarbete med avlämnande skola och vårdnadshavare i ett tidigt stadium. Elevhälsan förbereder mottagande arbetslag med den information de behöver, för att möta eleven på bästa sätt. Det huvudsakliga elevhälsoarbetet sker i arbetslagen, som har konferens varje vecka. Där diskuteras elever i behov av extra anpassningar/särskilt stöd. Handledaren informerar också om beslut från utvecklingssamtal och eventuella åtgärdsprogram, så att alla undervisande pedagoger arbetar utifrån ett gemensamt förhållningssätt. Närvaro och frånvaro följs upp dagligen. För att främja elevers närvaro finns en speciell plan för hur vi arbetar vid elevers frånvaro, bilaga 8. Om utökat behov av stöd anses föreligga hos en elev, anmäler berörd pedagog detta till rektor. Elevhälsoteamet och rektor kartlägger då elevens behov. och beslutar om ett eventuellt erbjudande av utökade stödåtgärder. -elevhälsoteamet: Kurator 50%, skolpsykolog 30%, skolsköterska 60% och specialpedagog 125%. Rektor är delaktig och ansvarig i alla beslut som fattas på teamets möten en gång per vecka.

7 Teamets arbete kan bestå av handledning till pedagoger, beslut om/utförande av utredningar angående behov av särskilt stöd, deltagande i elevhälsomöten med föräldrar, upprättande av åtgärdsprogram samt individuellt elevarbete. -särskild undervisningsgrupp: En grupp, där elever helt eller delvis har sin undervisning. -speciallärare, 80%: Arbetet är styrt av varje elevs specifika behov och sker i samarbete med teamet, övrig personal och föräldrar. -resurslärare, 100%: En pedagog arbetar med stöd åt elever i klass, mindre grupp eller enskilt. -elevassistenter, 175%: Två assistenter arbetar med riktat stöd åt enskilda elever i klass. Pedagogen har det pedagogiska ansvaret. -läxhjälp: Två eftermiddagar varje vecka med speciallärare och/eller resurslärare. Så här kvalitetssäkrar vi processen Återkoppling och samverkan med arbetslagen Åtgärdsprogrammen följs upp kontinuerligt. Kvalitetssystem - förklaringar I början av läsåret revideras, respektive upprättas, verksamhetens Arbetsplan Den beskriver verksamheten på ett övergripande sätt. Här beskrivs hur skolan arbetar för att uppfylla läroplanens mål, hur arbetet följs upp, vilket läsårets utvecklingsarbete är, hur samverkan med andra sker mm Planeringskalendern är Nolhagaskolans aktuella kalender över hela läsåret, där alla aktiviteter som rör såväl elever som lärare och rektor fastställs. Kalendern är ett stöd i planeringen för all personal, men säkerställer också att tex de uppföljningar som bestäms blir genomförda. Formativ bedömning är en bedömning med avsikten att stärka elevens lärande. Bedömnings-processen kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet. I slutet av läsåret sammanställs en Nulägesanalys som är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och ligger till grund för beslut som ska fattas om vad verksamheten behöver utveckla under kommande läsår. Det som skolan bedömer är det mest angelägna att arbeta med kommande läsår förs in i en taktisk agenda.

8 Nulägesanalysen är en sammanställning över vad som framkommit under året från Rundan rektors veckovisa besök i verksamheten som belyser: 1. Normer och värden, 2. Kunskaper, utveckling och lärande, 3. Ansvar och inflytande. Kunskapsuppföljning Skolan: Redogörelse för hur man lyckats med Kunskapsmålen, Särskilt stöd, Närvaro. GR-enkät årlig enkät till alla föräldrar med barn i förskola, åk 2, åk 5 och åk 8, samt alla elever i åk 2, åk 5 och åk 8 Plan mot diskriminering och kränkande behandling arbetet mot kränkande behandling Bifogade dokument Bilaga 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bilaga 2 Ordningsregler Bilaga 3 Övergångar Bilaga 4 Utvecklingssamtal Bilaga 5 Open App Bilaga 6 Krisplan Bilaga 7 Planeringsschema årsplan Bilaga 8 Plan vid elevers frånvaro