Kvalitetssystem - förklaringar

Transkript

1 Arbetsplan Avdelning Regnbågen Stockslycke förskola Ängabo enheten Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: Fax: E-post:

2 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro. Barn och ungdomsförvaltningens målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära. Ängabo framtidstro, en resa för alla sinnen. Kvalitetssystem - förklaringar I början av läsåret revideras verksamhetens Arbetsplan och en Utvecklingsplan upprättas Arbetsplan Arbetsplanen beskriver verksamheten på ett övergripande sätt. Här beskrivs hur förskolan/skolan/fritidshemmet arbetar för att uppfylla läroplanens mål, hur arbetet följs upp, vilket läsårets utvecklingsarbete är, hur samverkan med andra sker mm Utvecklingsplan En utvecklingsplan är ett verktyg/dokument för att formulera, planera och följa upp ett utvecklingsarbete. Det är ett intern dokument som kontinuerligt följs upp under läsåret för att följa utvecklingen och kunna styra arbetet framåt kontinuerligt. I slutet av läsåret sammanställs en Nulägesanalys Nulägesanalys Nulägesanalysen är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och ligger till grund för beslut som ska fattas om vad verksamheten behöver utveckla under kommande läsår. Det som förskolan/skolan/fritidshemmet bedömer är det mest angelägna att arbeta med kommande läsår förs in i en taktiska agenda. Nulägesanalysen är en sammanställning över vad som framkommit under året från Rundan/Verksamhetsbesök rektors/förskolechefens veckovisa besök i verksamheten som belyser: 1. Normer och värden, 2. Kunskaper, utveckling och lärande, 3. Ansvar och inflytande

3 Utvecklingsplan Förskolans/skolans/fritidshemmets inre utvecklingsarbete under läsåret Kunskapsuppföljning Skolan: Redogörelse för hur man lyckats med Kunskapsmålen, Särskilt stöd, Närvaro. Förskolan: Redogörelse för hur man arbetat med Särskilt stöd GR-enkät årlig enkät till alla föräldrar med barn i förskola, åk 2, åk 5 och åk 8, samt alla elever i åk 2, åk 5 och åk 8 Plan mot diskriminering och kränkande behandling arbetet mot kränkande behandling Övrigt som förskolan/fritidshemmet/skolan bedömer ger en bild av nuläget i verksamheten, t.ex. om man haft ett ALP-besök under läsåret

4 på Regnbågen för nå förskolans mål Normer och värden På avdelningen ägnas mycket tid åt grundverksamheten som gör att barn känner trygghet och tillit. Grundverksamheten består av förskolans rutiner, lek och lärande miljö och umgänget som är turtagning, sätta stopp och göra förlåt. Kompis relationer, att kunna leka i grupp. Vi pratar med barnen om hur man ska vara mot varandra. När vi ser att barnen stöttar och hjälper varandra så uppmuntrar och förstärker vi situationen. Vi pratar med barnen om att kunna sätta ord på sina känslor och hur en bra kompis ska vara. Detta gör vi bland annat genom samlingar, temaarbetet, skapande, trivselreglerna, utflykter, massage och bokläsning. (Se bilaga 1: Plan mot diskriminering och kränkande behandling). Vi arbetar också med vår närmiljö och hur djur, natur och människor påverkar och är beroende av varandra. Vi reviderar Plan mot diskriminering och kränkande behandling i oktober, där vi skriver våra trivselregler som vi kommit fram tillsammans med barn och föräldrar. På våren lämnar vi ut Gr-enkäten till föräldrarna där vi får reda på vad föräldrarna tycker om oss. Förskolechefen går igenom med personalen vilka tankar och funderingar som hon upptäcker vid sitt besök/runda. På våra planeringar går vi igenom vår arbetsplan och taktisk agenda. Vi använder oss av Pluttra för dokumentation men även utvärderingar och intervjuer med barnen. Kunskaper, utveckling och lärande Under en vecka har vi: Frilek, utelek, samlingar (som innehåller bl.a. Sånger, ramsor, sagor, lekar, skogen, skapande, pussel och spel samt temaarbete och massage sagor. Inför utvecklingssamtal och uppföljningssamtal observerar vi barnens och dokumenterar deras utveckling och hur barnet fungerar i vardagen. Vi erbjuder material som stimulerar det naturvetenskapliga matematiska ta nkandet. Erbjuda pedagogiskt verksamhet i form av sa ng och sagosamlingar. Vara en god spra klig fo rebild och ha ett fo rha llningssa tt som visar hur man ska vara mot varandra.. Skapa naturliga samtal mellan barn och vuxna. Skapa rutiner som visar och sta rker barnens naturliga fo rma ga att utveckla sitt spra kliga och matematiska ta nkandet. Att la randet blir en del av leken och gemenskapen. Att sto dja fo ra ldrarnas funderingar och tankar om barns

5 utveckling och la rande. Da barnen befinner sig pa olika stadier i sin spra kutveckling anva nder vi oss av TAAK, tecken som sto d. Alla barn och vuxna har persontecken, vi har veckans ord, ma nad och matramsor och dagens lunch presenteras med hja lp av tecken samt veckan/ma nadens lek eller sa ng. Inför våra utvecklingssamtal dokumenterar vi barnen utveckling utefter samtalsmallen som har tagit fram. Finns det behov skriver vi handlingsplaner för barn i behov. Förskolechefen går igenom med personalen vad hon ser och inte ser efter sina besök/runda. På våra planeringar går vi igenom vår arbetsplan och taktisk agenda. Vi anva nder oss av pedagogisk dokumentation som i fo rskolan heter Pluttra samt intervjuer. Barns och elevers ansvar och inflytande Barnen får vara med och utforma trivselreglerna på förskola. Vi har samlingar med sagor och sånger som stimulerar till samtal. Ta tillvara barnens önskemål om verksamhetens innehåll. Ge utrymme för fri lek och skapa förutsättningar för kontakter mellan barnen. Erbjuda olika former av skapande material anpassat efter ålder och intresse. Vi låter alla få komma till tals vid samtal i t.ex. samling och vid matsituationer, men vi lär också barnen att lyssna på andra och att vänta på sin tur. Vi uppmuntrar barnen till att ta ansvar för sig själva, sina vardagssysslor samt sin omgivning. Lekmaterial finns alltid synligt för barnen, men inte alltid tillgängligt. Får fråga för att kunna leka med visst material. Förskolechefen går igenom med personalen vad hon ser och inte ser efter sina besök/runda. På våra planeringar går vi igenom vår arbetsplan och taktisk agenda. Inför våra utvecklingssamtal dokumenterar vi barens utveckling utefter samtalsmallen som har tagit fram. Lust att lära

6 Genom att uppmuntra barnen att prova nya saker och att svara på deras frågor, kan vi inte så försöker vi ta reda på svaret. Även genom att ge dem utmaningar och ställa följd frågor. Det ska finnas utvecklande och spännande material för alla åldrar och att förskolan är en plats där man trivs och har roligt. Vara lyhörd för barns önskemål och intressen och försöka få dem att tänka vidare. Att utmana barnens nyfikenhet för att lära och utvecklas är en del av arbetat i förskolans verksamhet. Ge stimulans och ta vara på barns vetgirighet och tillit till den egna förmågan att lära och utvecklas. Förskolechefen går igenom med personalen vad hon ser och inte ser efter sina besök/runda. På våra planeringar går vi igenom vår arbetsplan och taktisk agenda. Inför våra utvecklingssamtal dokumenterar vi barens utveckling utefter samtalsmallen som har tagit fram. Arbete med barn i behov av särskilt stöd Barn- och Elevhälsoplan Vid oro för ett barn så kontaktar vi Förskolechefen som i sin tur kontaktar specialpedagogen. Specialpedagogen och förskolans pedagoger går igenom barnet i samråd med föräldrarna. Där efter skrivs en handlingsplan om det behövs. Specialpedagogen kan även komma till förskolan och observera barnet. Vi tar tillvara alla barnens olikheter och deras olika behov. Alla barn ska ka nna sig va lkomna och accepterade fo r dem de a r oavsett ko n, social och kulturell bakgrund. Da ma nga av barnen pa avdelningen har annat modersma l a n svenska ser vi flerspra kighet som en kompetens hos barnen vilket go r att ma ngfald och kulturella skillnader blir en tillga ng som vi anva nder oss av. Om det skriver en handlingsplan så följs de upp med jämna mellanrum tillsammans med specialpedagog och föräldrarna. På våra planeringar går vi igenom barnen om vi är oroliga för några barn. Under ho sten go rs ocksa en inventering av barn som har annat modersma l a n svenska och kan komma att fa modersma lssto d.

7 Samverkan Vi har dagligen tamburkontakt med föräldrarna vid hämtning och lämning. Varje månad skriver vi ett brev till föräldrarna där vi informerar om verksamheten. Vi har utvecklingssamtal med föräldrarna 1 gång per år eller vid behov. När ett nytt barn börjar på förskolan så har vi ett inskolningssamtal innan barnet börjar och när barnet har gått på förskolan någon månad så har vi ett uppföljningssamtal. Vi erbjuder föräldramöten. Förskolan anordnar lucia firande för föräldrarna med fika, samt sommarfest. Föräldramöte där föräldrar får vara med och revidera våra trivselregler. Blivande 6-åringar besöker vi förskoleklass några gånger under vårterminen. När det börjar ett nytt barn så har vi uppföljningssamtal efter ca 2 månader. Inför våra utvecklingssamtal dokumenterar vi barnens utveckling utefter samtalsmallen som har tagit fram. Vi reviderar Plan mot diskriminering och kränkande behandling i oktober, där vi skriver våra trivselregler som vi kommit fram tillsammans med barn och föräldrar. På våren lämnar vi ut Gr-enkäten till föräldrarna där vi får reda på vad föräldrarna tycker om oss. Personalen har också överskolnings samtal med berörd personal om 6-åringarna som ska börja förskoleklass till höstterminen.