Arbetsplan. för Förskolan Tegelslagaren Läsåret 2018/2019

Transkript

1 Arbetsplan för Förskolan Tegelslagaren Läsåret 2018/2019

2 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande ser Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro. Barn och ungdomsförvaltningens målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära. Systematiskt kvalitetsarbete Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Ett fungerande kvalitetsarbete i förskolan är avgörande för att utbildningen ska kunna främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att identifiera och prioritera utvecklingsområden för att uppfylla de nationella målen. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister.

3 Kvalitetssystem för förskolan - Förklaringar Arbetsplan Arbetsplanen utgör stommen i förskolans kvalitetsarbete och utgör grunden för fortsatt planering, genomförande, uppföljning, utvärdering och utveckling som dokumenteras i Pluttra. Verksamhetens arbetsplan ska revideras inför varje verksamhetsår. Arbetsplanen är en grovplanering där er förskolas verksamhetsidé beskrivs övergripande. Arbetsplanen består av två huvuddelar. Del 1 utgör underlag för kategorier i Pluttra där vidare planering av verksamheten beskrivs genom ögonblick och reflektion. Del 2 innehållet områden som särskilt följs upp parallellt med arbetet i Pluttra och som dokumenteras enligt instruktioner för respektive område. Rubriker i del 1 Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande (även gemensamt fokusområde för alla förskolor) Förskola och hemsidan Övergång och samverkan Rubriker i del 2 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn i behov av särskilt stöd Pluttra Innehållet under rubrikerna i del 1 överförs och bildar kategorier i Pluttra. Kategorierna utgår från läroplanen som utgör grunden för förskolan arbete. Barns inflytande har valts ut som särskilt fokusområde för aktuellt verksamhetsår. Fokusområdet utgår från förskolornas samlade kvalitetsarbete och är även inriktningen på verksamhetsårets förvaltningsgemensamma kompetensutveckling. Genomförandet av verksamheten dokumenteras med hjälp av ögonblick i Pluttra följda av reflektion och fortsatt planering.

4 Årsplanering Varje förskola ska ha en tydlig årsplanering. Denna innehåller struktur för kontinuerlig uppföljning av fokuserade mål och styrande planer samt andra årligen återkommande rutiner och moment. Årsplaneringen kan t.ex. innehålla datum för uppföljning och planering, tillfällen för samverkan barnhälsa, uppföljning av plan mot diskriminering och kränkande behandling, inskolning, föräldramöte, utvecklingssamtal, övergångar, föräldraenkät, fester och traditioner m.m. Nulägesanalys I slutet av varje verksamhetsår sammanställs en nulägesanalys. Nulägesanalysen är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och ligger till grund för fortsatt arbete och belyser vad verksamheten behöver fokusera ytterligare på under kommande verksamhetsår. Nulägesanalysen är en samlad bild av årets kontinuerliga arbete utifrån arbetsplanen och verksamhetsårets processer. Utgångsläget jämförs med nuläget efter årets arbete med stöd av följande underlag: Dokumentation av barns lärande och utveckling i Pluttra. Rundan/Verksamhetsbesök, förskolechefens regelbundna besök i verksamheten som belyser: 1. Normer och värden, 2. Utveckling och lärande, 3. Barns inflytande GR-enkät årlig enkät till alla föräldrar med barn i förskola Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (Plan mot diskriminering och kränkande behandling) Arbetet med barn i behov av särskilt stöd (Barn- och elevhälsoplan) Övrigt som förskolan bedömer ger en bild av nuläget i verksamheten, självskattningsmaterial, bedömningsstöd, ALP-besök.

5 Så här arbetar vi på Förskolan Tegelslagaren för nå förskolans mål DEL 1 Normer och värden 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö 98 reviderad 2016) Varje förskola har också en plan mot diskriminering och kränkande behandling där främjande, förebyggande och åtgärdande arbete kring normer och värden beskrivs i det vardagliga värdegrundsarbetet. Denna hittar ni på vår hemsida. Så här arbetar vi Under inskolningsperioden ligger vårt fokus på att skapa en trygg anknytning mellan barn och pedagoger i första hand men även mellan barnen. Samt att introducera de nya barnen i vår grundverksamhet. På förskolan arbetar vi alltid med att skapa positiva trygga barngrupper. Alla barn ska känna sig trygga, efterfrågade och inkluderade. Pedagogerna strävar efter att vara så nära barnen som möjligt. Detta ger oss möjlighet att upptäcka och motverka negativa situationer samt stärka positiva handlingar i barnens lek och samspel där vi ser att barn lär av varandra. Vi förebygger samt bearbetar situationer som kan uppstå/uppstår i vardagen samt samtalar och reflekterar tillsammans kring detta på olika sätt. Barnen får träna på att utveckla sin förmåga att kunna/våga säga ifrån med ord eller tecken samt att kunna respektera när någon säger ifrån.vi visar på att det är tillåtet att känna,tycka, vara olika etc. På avdelningarna använder vi oss av olika metoder som tex handdockor och tankekort för att konkretisera det vi pratar om. Vi dokumenterar tillsammans med barnen i olika former som visar hur en bra kompis är. Pedagogerna är positiva förebilder för barnen. Vi försöker att dela upp barnen på olika sätt under dagen för att skapa möjligheter för samspel och lärande I mindre grupper.

6 Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Vi använder oss av nulägesanalyser samt utvecklingsplaner inom olika områden för att utveckla, dokumentera och följa upp vårt arbete i förhållande till målen i läroplanen. Barnens utveckling och lärande dokumenteras med ord och bild i dokumentationsverktyget Pluttra. Observationer av enskilda barn och barngruppen samt barnintervjuer ligger också till grund för vår kvalitetssäkring av verksamheten. Föräldrarna är en viktig del av vår kvalitetssäkring. Genom deras delaktighet i GR-enkäten samt olika typer av samtal såsom det dagliga samtalet, uppföljningssamtal och utvecklingssamtal ser vi verksamheten från fler perspektiv. Resultatet från den årliga GR-enkäten utvärderas av pedagoger och förskolechef vid APT. Förskolechefen skriver en sammanställning av resultaten som presenteras för föräldrarna i Pluttra. Vi har kollegialt lärande genom pedagogiska diskussioner på förskolan.. Förskolechefen bidrar till kvalitetssäkringen genom att regelbundet utföra den sk Rundan som sedan återkopplas till respektive arbetslag. Utveckling och lärande 2.2 UTVECKLING OCH LÄRANDE Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet.

7 Så här arbetar vi För ett lustfyllt lärande ska kunna ske är vi pedagoger lyhörda för barnens intressen och frågor. Vi är nyfikna och visar glädje och engagemang i mötet med barnen och deras frågor. Vi försöker att spinna vidare på det som de visar intresse för så länge som deras intresse för ämnet varar. Vi skapar kommunikation kring det och försöker utmana dem i deras tankar med frågeställningar som tex Ja så kan det vara... Vad tror du händer om...? Hur menar du? Kan du berätta mer? Vi strävar efter att kunna ge barnen möjlighet att pröva sina ideer och hitta egna lösningar istället för att vi pedagoger ger dem vår lösning. Vi uppmuntrar barnen att ta hjälp av sina kompisar och att utforska tillsammans. Vi kan väcka intressen hos barnen genom att introducera ett ämne eller hjälpa dem vidare i sina lärprocesser, tex om barnen spelat en teater kan vi fråga dem om det behövs biljetter. Vilket kan leda till ett skrivande/klippande osv om barnen tycker att det är en bra ide. Vid behov söker vi efter mer information kring ämnet. Vi gör experiment vad händer? Tillsammans med barnen reflekterar vi över olika begrepp samt hur saker och ting fungerar samt, både enskilt och i grupp. Vi försöker läsa av vad barnen leker med och anpassa både material och våra miljöer utefter det. Vi visar barnen deras eget lärande genom samtal olika typer av dokumentation. Språk Vi synliggör språket för barnen genom lek, samtal, bilder, böcker, teater, drama, rim, ramsor,sånger och rytmer. Vi uppmuntrar barnen att använda sitt språk utifrån deras egen förmåga. För de barn som behöver så förstärker vi språket med TAKK ( tecken som alternativ och kompletterande kommunikation).vi strävar efter att alla med sina ord ska kunna berätta vad de tänker och uttrycka sin vilja. Pedagogerna bekräftar att vi här och förstår.de får möjlighet att börja upptäcka det skrivna språket genom att känna igen och t.ex. skriva sin bokstav och sitt namn. Matematik och teknik Vi använder mycket vardagsmatematik och -teknik vid både inomhus- och utomhusaktiviteter. Tillsammans med barnen reflekterar vi över hur saker fungerar samt olika problemlösningar och begrepp både enskilt och i grupp. Pedagogerna på förskolan strävar efter att använda ett korrekt matematiskt språk i samtal med barnen. I barnens bygg- och konstruktionslek utforskar vi olika material och tekniker.

8 Naturvetenskap Förskolans utegårdar ger goda möjligheter till naturvetenskapliga upptäckter. Vi utnyttjar även vår närhet till skogen för att uppleva, undersöka och upptäcka tex myrstacken och olika typer av växtlighet osv. Vi pratar om naturens växlingar under året, andra förändringar som syns, hur de har uppstått och vår påverkan på miljön. Vi gör spontana och planerade naturvetenskapliga experiment inomhus och utomhus. Motorik Barnen ges möjlighet att utveckla sin motorik varje dag i sin lek samt vid organiserade aktiviteter, där pedagogerna har en medvetenhet kring vikten av att stimulera grundrörelserna. (Rulla, åla, krypa, springa och hoppa) Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Vi använder oss av nulägesanalyser samt utvecklingsplaner inom olika områden för att utveckla, dokumentera och följa upp vårt arbete i förhållande till målen i läroplanen. Barnens utveckling och lärande dokumenteras med ord och bild i dokumentationsverktyget Pluttra. Observationer av enskilda barn och barngruppen samt barnintervjuer ligger också till grund för vår kvalitetssäkring av verksamheten. Föräldrarna är en viktig del av vår kvalitetssäkring. Genom deras delaktighet i GR-enkäten samt olika typer av samtal som det dagliga samtalet, uppföljningssamtal och utvecklingssamtal ser vi verksamheten från fler perspektiv. Resultatet från den årliga GR-enkäten utvärderas av pedagoger och förskolechef vid APT. Förskolechefen skriver en sammanställning av resultaten som presenteras för föräldrarna i Pluttra. Vi har kollegialt lärande genom pedagogiska diskussioner på förskolan. Förskolechefen bidrar till kvalitetssäkringen genom att regelbundet utföra den sk Rundan som sedan återkopplas till respektive arbetslag.

9 Barns inflytande 2.3 BARNS INFLYTANDE I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Så här arbetar vi Vi kommer att fortsätta föregående verksamhetsårets kompetensutvecklingsinsats kring barns inflytande. Vi har ett tillåtande förhållningssätt och tar tillvara på barnens tankar och intressen. Dessa ligger till grund i val av projekt och arbetssätt. Vi förändrar lärmiljöerna för att ge barnen mer inflytande genom att bla göra olika typer av material mer tillgängliga. Vi uppmuntrar barnen att ta ansvar efter egen förmåga. De får egna uppdrag att utföra tex i samband med påklädning, matsituationer, förbereda samt avsluta sin lek. Det kan även vara att ta ansvar för eller hjälpa en kompis. Vi uppmuntrar dem till egna aktiva val, att våga uttrycka tankar, känslor och åsikter. Vi pedagoger är uppmärksamma för barnens olika sätt att kommunicera. Både genom ord, TAKK - och kroppsspråk. Vi visar dem att vi tror att de kan och ger positiv respons. När det behövs försöker vi att resonera tillsammans för att hitta lösningar. Anpassat efter ålder tränar vi på att ta demokratiska beslut. Barnen får samtidigt uppleva att deras val påverkar andra människor i deras omgivning. Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Vi använder oss av nulägesanalyser samt utvecklingsplaner inom olika områden för att utveckla, dokumentera och följa upp vårt arbete i förhållande till målen i läroplanen. Barnens utveckling och lärande dokumenteras med ord och bild i dokumentationsverktyget Pluttra. Observationer av enskilda barn och barngruppen samt barnintervjuer ligger också till grund för vår kvalitetssäkring av verksamheten.

10 Föräldrarna är en viktig del av vår kvalitetssäkring. Genom deras delaktighet i GR-enkäten samt olika typer av samtal såsom det dagliga samtalet, uppföljningssamtal och utvecklingssamtal ser vi verksamheten från fler perspektiv. Resultatet från den årliga GR-enkäten utvärderas av pedagoger och förskolechef vid APT. Förskolechefen skriver en sammanställning av resultaten som presenteras för föräldrarna i Pluttra. Vi har kollegialt lärande genom pedagogiska diskussioner på förskolan. Förskolechefen bidrar till kvalitetssäkringen genom att regelbundet utföra den sk Rundan som sedan återkopplas till respektive arbetslag. Förskola och hem 2.4 FÖRSKOLA OCH HEM Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande (Lpfö 98, reviderad 2016) Så här arbetar vi Vi har inskolningssamtal och uppföljningssamtal med de nya barnens föräldrar. Vid samtalet får föräldrarna vårt häfte Välkommen till förskolan Tegelslagaren som innehåller en presentation av vår förskola och dess verksamhet. Vi har utvecklingssamtal med föräldrarna minst en gång per år enligt Alingsås kommuns modell. Föräldrarna får kontinuerligt information via Pluttra om förskolans verksamhet. Vi delger även verksamheten i text och bild i våra tamburer samt i det viktiga dagliga samtalet vid lämning och hämtning av barnen. Varje höst har vi föräldramöten och varje vår arrangerar vi Tegelloppet.

11 Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Vi använder oss av nulägesanalyser samt utvecklingsplaner inom olika områden för att utveckla, dokumentera och följa upp vårt arbete i förhållande till målen i läroplanen. Barnens utveckling och lärande dokumenteras med ord och bild i dokumentationsverktyget Pluttra. Observationer av enskilda barn och barngruppen samt barnintervjuer ligger också till grund för vår kvalitetssäkring av verksamheten. Föräldrarna är en viktig del av vår kvalitetssäkring. Genom deras delaktighet i GR-enkäten samt olika typer av samtal som det dagliga samtalet, uppföljningssamtal och utvecklingssamtal ser vi verksamheten från fler perspektiv. Resultatet från den årliga GR-enkäten utvärderas av pedagoger och förskolechef vid APT. Förskolechefen skriver en sammanställning av resultaten som presenteras för föräldrarna i Pluttra. Vi har kollegialt lärande genom pedagogiska diskussioner på förskolan. Övergång och samverkan 2.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98, reviderad 2016) Så här arbetar vi med samverkan inom förskolan Vi samarbetar mellan avdelningarna när det gäller öppning och stängning av förskolan för att få en högre personalbemanning när barnantalet är som störst. För att hålla kontakten mellan avdelningarna har vi några gemensamma aktiviteter under året. De äldre barnen sjunger luciasånger för de yngre. Dessutom har vi ett gemensamt Tegellopp och midsommarfirande.

12 Vid överskolningar inom förskolan så kontaktar mottagande avdelning de kommande familjerna och bestämmer träff för ett samtal kring barnet och verksamheten. Sedan går barnen från 1-3 års-avdelningarna på regelbundna besök hos 3-5 års-avdelningarna under ett par veckors tid. Första besöken sker med en pedagog från lämnande avdelning. För de barn som byter avdelning efter sommarledigheten så ber vi att föräldrarna är med första och kanske andra dagen för att barnet ska hitta sin trygghet på den nya avdelningen. Under vårterminen har vi ett samarbete med våra sexåringar mellan avdelningarna i röda huset inför kommande förskoleklass. Vi samverkar med Noltorpsskolan för att få en helhetssyn på barnens utveckling och lärande samt underlätta övergången förskola-förskoleklass. Så här kvalitetssäkrar och följer vi upp processen Vi har en handlingsplan för övergångar mellan avdelningarna som utvärderas och revideras av förskolechef samt pedagoger från alla avdelningarna i november varje år. Vi har en handlingsplan för övergångar mellan förskola och förskoleklass som utvärderas och revideras av rektor, förskolechef samt pedagoger från förskolan i oktober varje år. DEL 2 Arbete med barn i behov av särskilt stöd Barn- och Elevhälsoplan Så här arbetar vi Vi kontaktar specialpedagogen kring de barn som vi eller föräldrarna ser har behov av särskilt stöd. På uppdrag av förskolechefen så ansvarar specialpedagogen för att ev handlingsplanerna skrivs, följs upp och kontinuerligt utvärderas tillsammans med pedagoger och föräldrar. Allt stöd/utvecklingsinsatser sker i samarbete med föräldrar.

13 Förskolechefen ansvarar för att de barn som har behov av särskilt stöd får detta. Vi får utbildning, handledning samt fortbildning av bl.a. specialpedagogen och habiliteringen. De flesta av pedagogerna har grundkunskaper i TAKK, tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Vi strävar efter att använda oss av TAKK i vårt dagliga arbete med alla barnen för att stödja deras språk-och kommunikationsutveckling. Vi arbetar för att utgå ifrån de specifika behov som de enskilda barnen har och försöker göra anpassningar för att underlätta I vardagen och skapa lärandesituationer för dem. För att tydliggöra för de barn som är i behov av det så använder vi oss även av bildstöd på olika sätt. Det kan vara i form av tex ett dagsschema och kommunikationskartor. Så här kvalitetssäkrar vi processen Föräldrarna är en viktig del av vår kvalitetssäkring. Genom deras delaktighet i olika typer av samtal som det dagliga samtalet, uppföljningssamtal och utvecklingssamtal och samtal med specialpedagogen ser vi barnet och verksamheten från olika perspektiv. Utifrån dessa så utvärderas och planeras för barnets stöd. Barnens utveckling och lärande dokumenteras med ord och bild i dokumentationsverktyget Pluttra samt I handlingsplaner. Vi har kollegialt lärande genom pedagogiska diskussioner på förskolan. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Enligt skollag och diskrimineringslag ska det på varje förskola finnas planer mot diskriminering och kränkande behandling där främjande, förebyggande och åtgärdande arbete ska finnas beskrivna. Varje förskola ska årligen, undersöka analysera, åtgärda och följa upp detta arbete.

14 Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och aktivt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Planen ska vara en naturlig del i läroplanens beskrivning kring normer och värden. Planen ska finnas tillgänglig på hemsidan. Så här arbetar vi En arbetsgrupp på förskolan reviderar planerna mot diskriminering och kränkande behandling i september varje år. Den förankras och beslutas om på ett APT. Den finns med I vårt dagliga arbete kring normer och värden. Så här kvalitetssäkrar vi processen Vi använder oss av nulägesanalyser samt utvecklingsplaner inom olika områden för att utveckla, dokumentera och följa upp vårt arbete i förhållande till målen i läroplanen. Observationer av enskilda barn och barngruppen samt barnintervjuer ligger också till grund för vår kvalitetssäkring av verksamheten. Föräldrarna är en viktig del av vår kvalitetssäkring. Genom deras delaktighet i GR-enkäten samt olika typer av samtal som det dagliga samtalet, uppföljningssamtal och utvecklingssamtal ser vi verksamheten från fler perspektiv. Resultatet från den årliga GR-enkäten utvärderas av pedagoger och förskolechef vid APT. Förskolechefen skriver en sammanställning av resultaten som presenteras för föräldrarna i Pluttra.