Arbetsplan. för Rävlyans förskola Läsåret 2018/2019

Transkript

1 Arbetsplan för Rävlyans förskola Läsåret 2018/2019 Syftet med detta dokument, är att synliggöra varje förskolas verksamhetsidé och grovplanering av verksamheten. I arbetsplanen presenteras en gemensam bild av verksamheten och hur respektive förskola arbetar för att uppnå läroplanens mål. Förutom den egna personalen kan målgruppen vara nya medarbetare, vikarier, VFU- studenter, ALP-observatörer, föräldrar m.fl.

2 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande ser Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro. Barn och ungdomsförvaltningens målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära. Systematiskt kvalitetsarbete Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Ett fungerande kvalitetsarbete i förskolan är avgörande för att utbildningen ska kunna främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att identifiera och prioritera utvecklingsområden för att uppfylla de nationella målen. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister.

3 Kvalitetssystem för förskolan - Förklaringar Arbetsplan Arbetsplanen utgör stommen i förskolans kvalitetsarbete och utgör grunden för fortsatt planering, genomförande, uppföljning, utvärdering och utveckling som dokumenteras i Pluttra. Verksamhetens arbetsplan ska revideras inför varje verksamhetsår. Arbetsplanen är en grovplanering där er förskolas verksamhetsidé beskrivs övergripande. Arbetsplanen består av två huvuddelar. Del 1 utgör underlag för kategorier i Pluttra där vidare planering av verksamheten beskrivs genom ögonblick och reflektion. Del 2 innehållet områden som särskilt följs upp parallellt med arbetet i Pluttra och som dokumenteras enligt instruktioner för respektive område. Rubriker i del 1 Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Övergång och samverkan Rubriker i del 2 Pluttra Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn i behov av särskilt stöd Innehållet under rubrikerna i del 1 överförs och bildar kategorier i Pluttra. Kategorierna utgår från läroplanen och utgör grunden för förskolan arbete. Genomförandet av verksamheten dokumenteras och följs upp med hjälp av ögonblick i Pluttra (enligt mall intern kommentar ) och analyseras därfter i månadsanalysen (enligt mall intern kommentar månadsreflektion.

4 Årsplanering Varje förskola ska ha en tydlig årsplanering. Denna innehåller struktur för kontinuerlig uppföljning av fokuserade mål och styrande planer samt andra årligen återkommande rutiner och moment. Årsplaneringen kan t.ex. innehålla datum för uppföljning och planering, tillfällen för samverkan barnhälsa, uppföljning av plan mot diskriminering och kränkande behandling, inskolning, föräldramöte, utvecklingssamtal, övergångar, föräldraenkät, fester och traditioner m.m. Nulägesanalys I slutet av varje verksamhetsår sammanställs en nulägesanalys. Nulägesanalysen är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och ligger till grund för fortsatt arbete och belyser vad verksamheten behöver fokusera ytterligare på under kommande verksamhetsår. Nulägesanalysen är en samlad bild av årets kontinuerliga arbete utifrån arbetsplanen och verksamhetsårets processer. Utgångsläget jämförs med nuläget efter årets arbete med stöd av följande underlag: Dokumentation av barns lärande och utveckling i Pluttra. Rundan/Verksamhetsbesök, förskolechefens regelbundna besök i verksamheten som belyser: 1. Normer och värden, 2. Utveckling och lärande, 3. Barns inflytande GR-enkät årlig enkät till alla föräldrar med barn i förskola Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (Plan mot diskriminering och kränkande behandling) Arbetet med barn i behov av särskilt stöd (Barn- och elevhälsoplan) Övrigt som förskolan bedömer ger en bild av nuläget i verksamheten, självskattningsmaterial, bedömningsstöd, ALP-besök.

5 DEL Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö 98 reviderad 2016) Varje förskola har också en plan mot diskriminering och kränkande behandling där främjande, förebyggande och åtgärdande arbete kring normer och värden beskrivs i det vardagliga värdegrundsarbetet. Denna hittar ni på vår hemsida. Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Arbeta utefter den gyllene regeln, med målet att barnen ska ha tagit till sig denna och agera efter den. Vi som vuxna är viktiga förebilder för barnen. Ömsesidig respekt och ärlighet. Lyssna på varandra. Skapa goda relationer barn-barn, barn-pedagog och pedagog- förälder. Vara nära barnen, se vad som händer, kunna vara steget före när det behövs. Genom personalens förhållningssätt strävar vi efter jämlikhet. Stötta varandra, hur tänkte du? Respekt för andras och egna saker. Vara rädda om materialet som finns på förskolan. Hjälpa och stötta barnen att bli empatiska, Stötta barnen i att kunna säga ifrån själva, säga STOPP. Uppmuntra barnen att hjälpa varandra. Läsa böcker och prata om känslor. Arbeta med drama, flano för att visa konkreta exempel Stärka barnen i deras positiva handlingar, berömma du duger och kan. Samtal, dialog alla behöver inte vara bra på allt, man kan vara bra på olika saker. Foto med återkoppling till läroplanen. Barnen delaktiga i barnens möte. Arbeta aktivt och hålla Plan mot diskriminering och kränkande behandling levande både för barn, pedagoger och föräldrar. Vi ska ha roligt tillsammans. Viktigt med tid för reflektion och planering både enskilt och i arbetslaget. Vi ger barnen samma möjlighet att pröva och utveckla sina intressen och förmågor.

6 Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Uppföljningssamtal, utvecklingssamtal Drop in Tamburkontakt Föräldramöten Respons från barn, föräldrar och förskolechef Sociogram Enkäter Dokumentation såsom bilder, pluttra, årsplan med utvärdering Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolechefs kontinuerliga verksamhetsbsök 2.2 Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Öka/utveckla användandet av reflektioner i Pluttra. Utveckling och lärande sker under hela dagen i alla situationer. Viktigt att skapa en positiv, inspirerande lärandemiljö både för barn och pedagoger, som inbjuder till fantasi och väcker intresse för lek och skapande. Byta ut material ofta för att skapa leklust. Uppmuntra lärandet och ge barnet tid. Utgå ifrån det enskilda barnet och ta till vara på dess intressen. Ta vara på vad barnen vet och vad de vill veta mer om. Vi skall använda ordet lärande i samtal med barnet. Synliggöra verksamheten under ett helt läsår genom dokumentation, bilder och pluttra.

7 Arbeta med grupper så att alla barn blir sedda och anpassa grupperna efter barnens mognadsnivå i den mån resurserna räcker. Utvecklingssamtal minst en gång/år, föräldramöten och tamburkontakt är viktiga kommunikationsvägar med föräldrarna. Språk och matematikutveckling ska alltid ingå i vårt vardagsarbete. Göra egna material. Arbeta för en hållbar utveckling med barnen. Uppmärksamma högtider utifrån vilka kulturer som finns i barngruppen. Den fria leken är viktig i barns lärande. Synliggöra skriftspråket, siffror, matematik och språk. Göra barnen medvetna kring begreppet källkritik via våra IKT-verktyg. I år arbetar vi med Tema Kungaskogen och kommer lägga vikt på kompisskap och hur vi är mot varandra och vår omgivning. Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Observationer Utvecklingssamtal Dokumentation Barnkonferens 1 ggn/termin tillsammans med specialpedaog och förskolechef TRAS vid behov Enkäter Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolechefs kontinuerliga verksamhetsbesök 2.3 Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Arbeta utefter den gyllene regeln, med målet att barnen ska ha tagit till sig denna och agera efter den. Uppmuntra barnen att ta egna initiativ. Vara med och låna böcker på biblioteket. Både styrda och fria val av aktiviteter under dagen. Låta barnen hjälpa till efter sin egen förmåga. Och även uppmuntra barnen till att hjälpa varandra. Barnen kan ibland få rösta om något som ska fattas beslut om.

8 Vi pedagoger ska medvetet sträva efter att varje barn får utrymme att komma till tals och synas. Bla. Genom barnens möte. Träna turtagning och lyssna på varandra. Prata i t ex samling om vad barnen skulle kunna hjälpa till med och vad de vill lära sig mer om. Låta barnen vara med att utforma rummen efter deras önskemål. Vara en lyhörd pedagog. Lyssna in vad som intresserar barnen just nu. Använda sig av barnintervjuer och samtal så att pedagogerna får veta vad barnen tycker och tänker. Utgå ifrån barnens egna erfarenheter. Barnen är med och väljer bild som ska läggas in i Pluttra. Barnens önskeruta -aktiviteter och önskemål på inköp skrivs på post it lappar. Vi leker och upptäcker tillsammans. Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Observationer Dokumentation Diskussioner på avd-möten och planeringar. Förskolechefs kontinuerliga verksamhetsbsök Utvecklingssamtal 2.4 Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande (Lpfö 98, reviderad 2016) Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Pluttra och den dagliga kotakten med föräldrarna. Inskolningssamtal sker före eller vid inskolningens start. Vi informerar om vår verksamhet och samtalar kring barnet. Vi anpassar inskolningstiderna efter barnet. Olika barn behöver inskolas i olika takt. Alla föräldrar erbjuds utvecklingssamtal en gång om året. Blivande sexåringar erbjuds samtal både på hösten och våren. I samband med att vi bokar in samtalet får föräldrarna med sig frågeställningar hem för att kunna förbereda sig inför samtalet. Föräldrarna har även möjlighet att be

9 om ett extra utvecklingssamtal. Vi har föräldramöte på hösten, luciafest samt sommarfest där föräldrar och syskon bjuds in. All information når föräldrarna via Pluttra. Viss information såsom månadsbrev och anslag sätts även upp i tamburen. Vi har även Drop-in en eller ett par gånger/läsår. Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Vi erbjuder föräldrarna uppföljningssamtal efter ca en månad. Vi dokumenterar barnens utveckling som når föräldrarna via Pluttra. Varje pedagog har ett antal ansvarsbarn och ansvarar för att information om barnet och dess utveckling når föräldrarna. Vi sparar anteckningar från föregående utvecklingssamtal för att kunna följa upp inför nästa. Efter ett år slängs dessa anteckningar. GR-enkät 2.5 Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98, reviderad 2016) Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Ekorren/Räven Gemensamma aktiviteter under dagen (så som frukost, samlingar, utelek mm) Komma över och äta lunch/mm innan övergång. Övergångssamtal personal emellan Förskola/förskoleklass/fritidshem Enligt Bjärkes lokala handlingsplan övergång fsk - fsk klass fritidshem där bland annat följande ingår: Inbjudan till informationskväll för föräldrarna Informationskväll för föräldrar på Sollebrunns skola

10 Överlämningskonferens i april ( förskolechef, specialpedagog, skolssk, BVC, fsk-klass lärare, fritidshemspersonal, förskolerepresentant) Maj: Förskoleklasslärare tar kontakt med varje förskola för besök i verksamheten för att träffa blivande förskoleklassbarn på förskolan. Vi besöker även förskoleklassen under en förmiddag. Juni: Förskoleklasslärare har möte med förskolechef och specialpedagog. De arbetar vidare med det underlag de fått ifrån överlämningskonferensen. Inskolningssamtal till fritids. Augusti: Inskolning till förskoleklass Oktober: Förskoleklasslärare bjuder in representant ifrån varje förskola till besök i förskoleklass. Så här kvalitetssäkrar och följer vi upp processen I och med att vi arbetar så nära varandra i arbetslagen för vi kontinuerliga samtal kring hur överlämningen gått. DEL 2 Förskolechef kallar till en utvärdering av den lokala handlingsplanen. En representant ifrån varje förskola, en representant ifrån varje fritidshem, förskoleklassansvariga och specialpedagog närvarar. Arbete med barn i behov av särskilt stöd Barn- och Elevhälsoplan Lekmatrialet är lättillgängligt Tecken som stöd, pictogram Barn med behov av stöd har eget dagsschema Egna observationer Föräldrasamtal Tar hjälp av specialpedagog, logoped, rehab. Utmynnar vid behov i en handlingsplan. Delar upp gruppen i mindre grupper när resurser finns. En egen arbetsstund med anpassat material.(i mån av tid och resurs). Alla ska kunna vara med efter sina förutsättningar. Samtalar kring barnen på gemensam planering, antecknar i en dagbok och utvärderar kontinuerligt. Vissa barn har egen Ipad med specialanpassade appar. Så här kvalitetssäkrar vi processen Barnkonferens med personal, förskolechef och specialpedagog 1ggn/termin Logopedkontakt Specialpedagog gör observation på barn-gruppen

11 Föräldrakontakt Anteckningar i rapportbok Kontaktbok mellan förskolan och hemmet. Uppföljning av handlingsplaner Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Enligt skollag och diskrimineringslag ska det på varje förskola finnas en plan mot diskriminering och kränkande behandling där främjande, förebyggande och åtgärdande arbete ska finnas beskrivna. Varje förskola ska årligen, undersöka analysera, åtgärda och följa upp detta arbete. Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och aktivt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Planen ska vara en naturlig del i läroplanens beskrivning kring normer och värden. Planen ska finnas tillgänglig på hemsidan. Prioriterat utvecklingsmål 18/19: Under våren sitter arbetslagen tillsammans och reviderar planen. Med hjälp av dokumentation av händelser under året får vi syn på riskfaktorer m.m. Planen finns i vikariepärmen tillsammans med övrig vikarieinformation. I oktober görs en kartläggning över eventuella problemområden. Så här kvalitetssäkrar vi processen Varje månad görs en uppföljning av planen i arbetslagen. Övrigt

12 Hur vi integrerar läroplansmålen med varandra: